Enorma fyndigheter av litium orsakar kontrovers i Anderna

Olaroz, Argentina, 191219 (IPS) – Den karga vita saltöknen i Puna i nordvästra Argentina påminner om ett månlandskap. Under marken finns världens största fyndighet av litium. Men utvinningen av metallen – som anses ha en avgörande roll för övergången till rena energikällor – är omtvistad.

Kontroversen handlar inte bara om att utvinningens lokala miljökonsekvenser utan också om i vilken utsträckning verksamheten gynnar befolkningen i regionen, som ligger mer än 4 000 meter över havet och nära gränsen till Bolivia och Chile.

Men Carlos Oehler, chef för regionens energi- och gruvbolag Jemse, menar att litiumfyndigheterna ska ses som en stor möjlighet för provinsen Jujuy.

– Jag är övertygad om att vår provins kommer att få en nyckelroll under kommande år, i övergången bort från fossila bränslen. Det här innebär en möjlighet till utveckling, och de som bara talar om miljökonsekvenserna gör det på grund av okunskap, säger han till IPS.

Jemse har utvunnit litium i Olaroz de senaste fem åren genom bolaget Sales de Jujuy, som är ett partnerskap med ett australiensiskt företag samt japanska Toyota Tsusho.

Att Toyota ingår är ett bevis för det stora internationella intresset för litium, som används för att tillverka batterier för elbilar – en marknad som förväntas växa snabbt under kommande år.

Än så länge är dock utvinningen i regionen Puna i Jujuy begränsad, och dess effekter olika stora, vilket blir tydligt när IPS reser runt bland de utspridda byarna och städerna i regionen. Området bebos främst av ursprungsbefolkningen kolla.

En av byarna heter Salar de Olaroz och ligger nära litiumgruvan med samma namn. För att ta sig dit får man färdas längs en grusväg.

Här startades förra året ortens första gymnasieutbildning, som är inriktad på kemi med fokus på att utbilda eleverna om litium. Utvinningen har även gett den fattiga regionen, där de flesta livnär sig på att föda upp lamor och getter, nya arbetstillfällen.

– Alla här vill jobba för gruvbolaget, även om det bara handlar om att ta hand om disken, säger Mirta Irades, som är rektor för ortens grundskola.

Samtidigt visar en färsk statlig rapport att endast en mindre del av Sales de Jujuys personal har rekryterats lokalt. Bolaget har anställt många på senare år, och det beror främst på utvinningen av litium, men samtidigt står företaget bara bakom 3,5 procent av alla officiella arbetstillfällen i provinsen.

Provinsen ligger tillsammans med norra Chile och södra Bolivia i vad som kommit att kallas för litium-triangeln, där 67 procent av världens litiumfyndigheter finns, enligt den amerikanska myndigheten US Geological Survey. Störst är fyndigheterna i Argentina.

De som är skeptiska till utvinningen menar dock att litiumfyndigheterna innebär ännu en risk för att länderna att de ska reduceras till att endast exportera råmaterial, på samma sätt som inom jordbruket och boskapsuppfödningen.

Ett exempel på det är byn Olaroz, som fått tillgång till el dygnet runt med hjälp av solpaneler som laddar upp litiumbatterier. Själva batterierna är dock importerade från Kina, eftersom varken Argentina eller något annat land i Sydamerika besitter den teknik som krävs för att kunna tillverka batterierna.

I vissa områden i Puna är motståndet mot litiumutvinningen kompakt, som vid den enorma saltslätten Salinas Grandes. Här har inget gruvbolag kunnat etablera sig på grund av motståndet från de lokala ursprungsbefolkningarna.

– Det här är vårt område, och vi har beslutat att inga litiumgruvor ska finnas här. Och de får respektera det, säger Verónica Chávez till IPS.

Hon bor i byn Santuario Tres Pozos där urfolken driver ett kooperativ för saltutvinning med samma teknik som använts i flera hundra års tid. Många turister kommer dessutom till regionen, vilket gett ursprungsbefolkningarna en möjlighet att dryga ut sina inkomster.

– Alla löften som litiumföretagen kommer med är lögner. Litium skulle innebära bröd för i dag, men hunger i morgon, säger Verónica Chávez.

Juristen Alicia Chalabe företräder urfolken i Salinas Grandes. Enligt henne kan inga ekonomiska uppgörelser påverka motståndet.

– Befolkningarna bor nära saltslätterna och använder sig av markerna, som för dem har ett mycket viktigt kulturhistoriskt värdes, säger Alicia Chalabe till IPS.

Hon menar att situationen är en annan i Olaroz, där lokalbefolkningen har ett annat förhållande till saltfälten.

I februari i år genomförde befolkningarna i Salinas Grandes en nästan två veckor lång vägblockad som ledde till att den prospektering som ett litiumbolag inlett i regionen, utan urfolkens medgivande, stoppades.

Samtidigt har studier utförda av experten Marcelo Sticco vid universitetet i Buenos Aires visat att utvinning av litium innebär risker för tillgången till vatten i ökenområden med liten nederbörd.

– Resultatet är entydigt. Utvinningen av litium kräver enorma mängder vatten och leder till en försaltning av det grundvatten som befolkningarna i regionen använder sig av, säger Marcelo Sticco till IPS.

Många i Argentina har samtidigt börjat räkna på de stora inkomster landet skulle kunna göra på exporten av litium. Hittills har dock intäkterna varit begränsade, och förra året stod litium endast för 6,5 procent av inkomsterna från landets gruvexport.

Carlos Oehler, chefen energi- och gruvbolaget Jemse, menar dock att efterfrågan på litium kommer att öka snabbt i framtiden.

– Och då måste vi dra nytta av det för att kunna förbättra levnadsförhållandena för våra befolkningar, säger han.

Litium används i dag i första hand vid tillverkningen av laddningsbara batterier.

Vissa experter varnar dock för att efterfrågan på litium i framtiden skulle kunna avta snabbt, om en ny teknik där metallen inte längre behövs utvecklas.

Daniel Gutman