Dyra megaprojekt återupptas i Brasilien

Rio de Janeiro, 190410 (IPS) ‒ Brasiliens nya regering fortsätter på den inslagna vägen med flera megaprojekt. Detta trots att liknande satsningar lett till katastrofala resultat under de senaste 40 åren.

 Att slutföra landets tredje kärnkraftverk och påbörja åtta andra är något som just nu utreds av gruv- och energiministern och den tidigare amiralen Bento Albuquerque.

Brasiliens högerextrema regering riskerar att upprepa samma misstag som militärdiktaturen 1964-1985 genom satsningar på kärnkraftsprogram. Under 1970-talet påbörjades arbetet med att bygga nio kärnkraftverk men endast två kunde tas i bruk. Till följd av en skuldkris under 1980-talet så avbröt militärdiktaturen flera megaprojekt. Satsningen uppgick till motsvarande tiotals miljarder dollar, men en tredjedel av kärnkraftsverken blev aldrig färdigställda.

På grund av landets ekonomiska svårigheter är risken stor att samma sak kommer att upprepas nu.

Andra stora projekt som planeras är en förlängning av motorvägen BR-163 genom regnskogen, ett vattenkraftverk, en bro över landets största flod, i en välbevarad del av Amazonas regnskog.

Det är gamla förslag som lagts fram av den pensionerade generalen Maynard Santa Rosa som nu är chef för strategiska affärer och som försvarar de planerade satsningarna främst med hänvisning till den nationella säkerheten.

Satsningar ska enligt den pensionerade generalen göra regnskogen till en del av nationens produktiva system och främja en lokal utveckling i området där Manaus ligger, en stad med 2,1 miljoner invånare, samt begränsa inflytandet av internationella miljöorganisationer och grupper som tillhör ursprungsbefolkningen. Det skrev Maynard Santa Rosa i en artikel redan 2013.

Det finns en utbredd paranoia bland militären i Brasilien där reservat för ursprungsbefolkningen och icke-statliga organisationer uppfattas som ett hot mot den nationella suveräniteten. De menar att det kan leda till självständighetsförklaringar och en “internationalisering” av delar av Amazonas.

Ex-militären Jair Bolsonaro, som sedan i januari är landets president, har varnat för farorna med förslaget som lagts fram av en colombiansk organisation, Gaia Amazonas, om att skapa ett skyddat område som sträcker sig över Anderna, Amazonas och till Atlanten. Detta trots att det enbart handlar om att skydda naturen i norra Brasilien och delar av sju andra länder kring Amazonas flodområde.

Enligt presidenten var det också anledningen till att Brasilien beslutade att inte anordna klimatmötet COP25, som nu kommer att hållas i Chile i januari 2020.

Den pensionerade generalen Augusto Heleno Pereira, som är minister för institutionell säkerhet, har återkommande varnat för att landet kan förlora delar av det nationella territoriet om grupper som tillhör ursprungsbefolkningen, främst de som bor längs gränsen, går samman med icke-statliga organisationer eller internationella organ för att söka självständighet.

Brasilien köpte sin första kärnkraftsanläggning från USA på 1970-talet. Anläggningen i Angra dos Reis, 13 mil väster om Rio de Janeiro, togs i bruk 1985 och hade en kapacitet på 657 megawatt. Regeringen hade redan 1975 även undertecknat ett avtal om kärnenergisamarbete med Tyskland som bland annat omfattade uppförandet av åtta andra kärnkraftsanläggningar samt tekniköverföring.

Endast en anläggning, som hade en kapacitet på 1 650 megawatt, uppfördes och togs i bruk år 2000 – efter en process där det saknades insyn. Bygget av en andra anläggning påbörjades 1984 men arbetet avbröts två år senare för att återupptas mellan 2010 och 2015. Återupptagandet av det dyra projektet betraktades av kritikerna som en orimlig satsning för en regering som lovat sina väljare att anpassa budgeten och minska underskottet i det sociala trygghetssystemet. Dessutom handlade det om att använda föråldrad teknik och utrustning som stått lagrad i mer än 30 år, och som kommer från Tyskland, som nu avvecklar sina sista kärnkraftverk.

Även många andra tidigare satsningar på megaprojekt har varit misslyckade.

Den pensionerade generalen Maynard Santa Rosa, som nu är chef för strategiska affärer, vill förlänga motorvägeb BR-163 genom regnskogen. Det är ett av de megaprojekt som utformades av militärdiktaturen och som påbörjades i början av 1970-talet.

Tanken var att motorvägen skulle gå genom hela landet från söder till norr – en sträcka på 3 470 kilometer. Men projektet avbröts när det nådde staden Santarém, där Tapajós-floden rinner samman med Amazonfloden.

Projektet betraktades som en “vit elefant” i tjugo år, ett skrytbygge som inte är till nytta för lokalbefolkningen – men som göder korruption, fram till att sojaodlingarna bredde ut sig i delstaten Mato Grosso och vägen började komma till användning.

Tanken är nu att motorvägen ska färdigställas ända fram till gränsen till Surinam, trots att det inte anses vara ekonomiskt motiverat. Att färdigställa sträckan där mycket av sojan transporteras till hamnar betraktas som ekonomiskt lönsamt, men 90 procent av den sträckan är fortfarande inte asfalterad, och det skulle kräva stora investeringar.

Regeringen med president Luiz Inácio Lula da Silva i spetsen 2003–2011, drog igång mängder av megaprojekt och många av dem blev det ingenting av, som järnvägar, hamnar, varv, raffinaderier och petrokemiska anläggningar, som i stället förvandlades till korruptionsskandaler.

Stora vattenkraftsprojekt färdigställdes, men möttes av massiva protester från lokalbefolkningar. Och nu finns risken att samma sak händer om den sittande regeringen går vidare med projekt i Amazonas – eftersom dessa kommer att slå hårt mot ursprungsbefolkningar och quilombolas, ättlingar till afrikanska slavar som flydde från de brasilianska slavplantagerna under 1800-talet, och som bor i dessa områden.

Analys av Mario Osava