Rio de Janeiro, 190305 (IPS) – Tuffa tag mot brottsligheten var ett centralt budskap i den kampanj som ledde till att högernationalisten Jair Bolsonaro vann presidentvalet i Brasilien. Samtidigt är våldet mot kvinnor ett stort problem i landet – något som kommer att uppmärksammas av organisationer som anordnar demonstrationer i samband med internationella kvinnodagen den 8 mars.
Våldet mot kvinnor är en fråga som på senare tid blivit allt mer uppmärksammad i Brasilien, vilket kan slå tillbaka mot landets nya antifeministiska regering.
Ett av de fall som på senare tid fått stor uppmärksamhet gäller 55-åriga Elaine Caparroz, som i mitten av januari utsattes för en flera timmar lång misshandel i sitt eget hem. Hon överlevde, men blev misshandlad till oigenkännlighet och tvingades sy 60 stygn.
Fallet är dock bara ett av många. Forskaren och juristen Jefferson Nascimento uppger att minst 176 kvinnor blivit mördade i Brasilien i år, fram till den 22 februari, samtidigt som ytterligare 109 kvinnor utsatts för mordförsök. Jefferson Nascimento samlar dagligen in uppgifter om våldet genom att registrera de fall som rapporteras av landets medier.
Elaine Caparroz föll offer för en man som hon träffat via internet. Våldsverkaren greps och väntar nu på att åtalas för att ha försökt begå ett så kallat femicid, ett könsbaserat mord. Det är sedan 2015 ett specifikt brott i Brasilien som bestraffas särskilt hårt.
Även flera andra fall där kvinnor har blivit mördade eller skadats svårt efter att ha blivit skjutna eller knivskurna, i bland med sina barn som vittnen, har på senare tid skakat Brasilien. Det har i sin tur lett till en allmän uppfattning om att det könsbaserade våldet har förvärrats i landet.
Enligt en ny rapport från den oberoende organisationen Brasiliens forum för offentlig trygghet utsattes landets kvinnor för 4,7 miljoner fysiska attacker under förra året. Det motsvarar 536 våldsdåd per timme, och innebär en ökning jämfört med 2016, då det samlade antalet attacker beräknades ligga på 4,4 miljoner.
Den nya rapporten visar också att andelen kvinnor som under fjolåret uppgav att de utsatts för våld från en närstående ökat jämfört med den rapport som sammanställdes två år tidigare.
Beräkningarna bygger på en undersökning utförd av institutet Datafolha, som i början av februari intervjuade drygt två tusen kvinnor från olika delar av landet.
Marisa Sanematsu vid kvinnoorganisationen Patricia Galvão i São Paulo, menar att det fortfarande görs alldeles för lite för att stoppa det våld som kvinnor utsätts för.
– Det finns lagar och regler, men det saknas offentliga satsningar för att motverka våldet, säger hon.
Under åren har det tillkommit nya lagar med skärpta straff för våld mot kvinnor. År 2006 infördes en lag som innebar hårdare straff för våld i nära relationer samtidigt som särskilda domstolar bildades för att hantera dessa fall. Den kom att kallas Maria da Penha-lagen och fick sitt namn efter en kvinna som blivit rullstolsburen efter att ha överlevt två mordförsök från sin dåvarande man.
År 2015 skärptes lagarna ytterligare då den så kallade femicid-lagen infördes, vilken innebär att könsbaserat våld ska bestraffas särskilt hårt.
Marisa Sanematsu menar dock att dessa åtgärder inte är tillräckliga.
– Lagarna måste följas av förebyggande insatser, stöttande nätverk för offer, och åtgärder som leder till att lagarna också tillämpas.
Hon menar att många kvinnor inte vågar anmäla de våldsbrott de utsätts för eftersom de inte erbjuds något skydd och inte har någonstans att vända sig för att få sina rättigheter tillgodosedda.
Den uppfattningen delas av juristen Ana Miria Carinhanha, vid organisationen Criola, som arbetar för att stärka rättigheterna för svarta kvinnor.
– De nya lagarna uppmuntrar kvinnor att anmäla våldsbrott, men många fall förblir i det fördolda, eftersom kvinnor är rädda, de litar inte på rättssamhället, många är beroende av sina våldsamma män, och det saknas effektiva åtgärder, säger hon.
Kritiker menar dessutom att situationen förvärrats av den ekonomiska krisen i landet – men också av att landet sedan årsskiftet fått en djupt konservativ regering där endast en av de 22 ministrarna är kvinna.
Jair Bolsonaro och hans regering har sagt sig vilja bekämpa vad de kallar en ”genderideologi” som de anser förgiftat både samhälle och skolsystem.
En av de första åtgärder som presidenten genomförde var att införa ett dekret som stärker människors rättigheter att inneha vapen, både i sina hem och på sina arbetsplatser. Regeringen har även utlovat att ändra reglerna så att fler civila får rätt att bära vapen på allmänna platser.
– Detta ökar riskerna för kvinnomord och begränsar ytterligare kvinnors möjligheter att polisanmäla brott, av rädsla för de vapen som ofta används av män, säger Marisa Sanematsu.
Inför valet gick miljontals kvinnor ut på Brasiliens gator under parollen EleNão (”Inte han) i protest mot Jair Bolsonaros höga opinionssiffror. Detta med anledning av alla de kvinnofientliga, rasistiska och antidemokratiska uttalanden han gjort sig känd för under sin politiska karriär.
Protesterna lyckades dock inte förhindra att den tidigare militären vann valet, även om färre kvinnor än män lade sin röst på honom.
Den nya regeringen har tydligt visat att kampen mot brottsligheten kommer att vara inriktad på den organiserade kriminaliteten, i synnerhet narkotikabrotten. Hur man ställer sig frågan om våld i nära relationer tycks dock förbli oklar, säger Marisa Sanematsu:
– Och det är ett dåligt tecken.
I samband med Internationella kvinnodagen den 8 mars planerar kvinnoorganisationer att genomföra demonstrationer över hela Brasilien för att protestera mot det könsbaserade våldet och de liberalare vapenreglerna.
Enligt Brasiliens forum för offentlig trygghet begås drygt 40 procent av våldsdåden mot kvinnor i deras hem, och i den nya undersökningen uppgav hela 27 procent av de tillfrågade kvinnorna att de utsatts för fysiska övergrepp under 2018.
Ana Miria Carinhanha säger att det finns en strukturell rasism i samhället som leder till att fler svarta faller offer för mord samtidigt som svarta kvinnor i lägre grad får ta del av offentliga satsningar och har lägre löner. Av det skälet kommer demonstrationerna på kvinnodagen även att vara inriktade mot rasismen.
– Den nya regeringen står bakom institutionellt och privat våld och är aggressiv och intolerant gentemot det civila samhällets organisationer, och då måste civilsamhället mobilisera, säger hon.
