Plast växande problem i Ghana

Accra, 190110 (IPS) ‒ Plastavfall från hushåll och industrier i Ghana når floder och hamnar till slut i havet ‒ där det utgör ett hot mot fisket och marina arter. Landets miljöskyddsmyndighet varnar för konsekvenserna.

Naa Adjeley, 12, bor i Glefe, ett av huvudstaden Accras största slumområden. Efter varje frukost har han och hans familj förbrukat omkring 30 engångspåsar. När de har ätit upp frukosten som består av degknyten som kallas kenkey, friterad makrill och pepparsås, kastas plastpåsarna som maten varit förpackad i och de hamnar i floden som rinner genom området och till slut i havet, omkring 50 meter från deras hem.

På en månad har familjen använt över 900 engångsprodukter av plast och bidragit till att mikroplast hamnar i havet. I området med 1 500 hushåll finns inget system för avfallshantering.

Om grannarna också dumpar avfall i floden och förbrukar lika stora mängder plast per dag så innebär det att 1,3 miljoner engångsartiklar av plast hamnar i havet varje månad.

Situationen är densamma i alla andra bosättningar som ligger i närheten av de förorenade lagunerna längs kusten.

Accra har omkring 265 informella bosättningar, däribland Chorkor, James town, Osu, Labadi, Teshie, Korlegonor, Opetequaye, Agege och Old Fadama. Omkring 40 procent av befolkningen i landets städer bor i informella bosättningar.

Professor Alfred Oteng-Yeboah, ordförande för landets nationella kommitté för biologisk mångfald, påminner om att för tio år sedan var maten förpackad i löv och kvinnor gick till marknaden med flätade korgar och bomullspåsar.

‒ Nu säljs all mat i detta land i engångsförpackningar av plast och förvaras i plastpåsar. Om huvudstaden Accra har en befolkning på över 2,6 miljoner och om alla använder en ny plastpåse varje dag ‒ då inser vi hur mycket plastavfall det handlar om, säger han till IPS.

Omkring 2,6 miljoner ton plast importeras till landet varje år och 73 procent slutar som avfall, medan endast 19 procent återanvänds, enligt landets miljöskyddsmyndighet. Mindre än 0,1 procent av avfallet återvinns, vilket betyder att mycket av plastavfallet hamnar i naturen.

John Pwamang, chef för landets miljöskyddsmyndighet, är oroad över utsläppen av plast som till slut når havet.

‒ Den obetänksamhet som leder till utsläppen har blivit det mest lömska hotet mot havet idag, säger han till IPS.

‒ Vi måste påminna oss om att vi snabbt närmar oss den tidpunkt när det kommer att finnas mer plast än fisk i haven. Våra fiskare ser redan detta. De har alltid mer plast än fisk i sina trålar. Jag är benägen att tro att situationen i Ghana till och med kan vara värre än det verkar, tillägger han.

Kofi Okyere, universitetslektor vid Cape Coast University, säger att många olika arter har sin hemvist i lagunerna längs landets kust. Det finns 90 laguner och 10 flodmynningar med tillhörande våtmarker och mangroveskogar längs Ghanas 550 kilometer långa kust.

‒ Även om jag inte kan presentera några exakta siffror så har de flesta laguner, särskilt de som ligger i stadsområden, blivit mycket förorenade under de senaste tio till tjugo åren. Utsläppen kommer från hushållen och industrier. Det handlar om avloppsslam, plast, sprayburkar och annat fast avfall samt utsläpp av tungmetaller från industrier ‒ bly, kvicksilver och arsenik till exempel, säger han till IPS.

Albert Oppong-Ansah