Mexico City, 181009 (IPS) – Övervikt och fetma är ett växande problem i Mexiko och bedömare menar att orsaken främst är nya matvanor där den traditionella kosten bytts ut mot snabbmat. Samtidigt pågår lokala satsningar där bönder börjar odla gamla inhemska grödor med ett högt näringsinnehåll – som amarant.
Manuel Villegas är en av de mexikanska småbönder som upptäckt att amarant är en bra gröda att odla som komplement till majs och bönor – både för sin egen konsumtion och till försäljning.
– Jag började odla amarant för fem år sedan och fler odlare har långsamt börjat följa efter, berättar Manuel Villegas, som är koordinator för ett nätverk av amarantodlare i den sydliga delstaten Oaxaca, till IPS.
– Amarant ingår i vår dagliga matlagning, och det förbättrar kosten på grund av dess höga näringsinnehåll.
Satsningar på denna och andra traditionella grödor kanske kan vara vägen framåt i Mexiko, ett land där FN beräknar att andelen vuxna som lever med kraftig övervikt fortsätter att öka och i dag ligger på dryga 28 procent av befolkningen.
Att problemen med övervikt och fetma ökar har stora konsekvenser för folkhälsan, då fler får diabetes och allt fler mexikaner får problem med högt blodtryck.
Den siffra som oroar allra mest är dock att ett av tre mexikanska barn numera väger för mycket, enligt en rapport som nyligen publicerades av Alliansen för hälsosam mat, en grupp bestående av forskare och organisationer.
Experter är överens om att de stigande problemen med övervikt och fetma hänger samman med att befolkningen gradvis har ersatt den traditionella kosten med allt mer snabbmat som är rik på socker, salt och fett.
För några år sedan antog den mexikanska regeringen en nationell strategisk plan för att bekämpa övervikten och de folksjukdomar den dåliga kosten orsakar. Det ledde bland annat till införandet av en särskild skatt på läsk. Däremot har inga åtgärder hittills riktats mot marknadsföringen av snabbmat.
Näringsforskaren Simón Barquera menar att det krävs många olika åtgärder för att bekämpa problemen.
– Samhället har ett ansvar för att bekämpa det som orsakar sjukdomar. Näringslivet kan inte tillåtas påverka politiken, säger han.
En nyligen genomförd nationell kartläggning av hälsan visar att alla mexikanska befolkningsgrupper äter för lite grönsaker och frukt och att 40 procent av de kalorier som små barn får i sig kommer från överprocessad mat.
Fiorella Espinosa, som forskar om hälsosam mat vid förbundet Konsumentmakt, säger att den folkhälsokris landet upplever beror på flera saker – däribland de marknadsliberaliseringar som drevs igenom på 90-talet, men också att reklamen för snabbmat saknar restriktioner.
– Detta ökade tillgängligheten av överprocessad mat, medan myndigheterna inte genomförde några motåtgärder. Barn växer upp i miljöer som gynnar fetma och företag utnyttjar detta för att öka sina intäkter, säger Fiorella Espinosa till IPS.
Alliansen för hälsosam mat menar att Mexiko behöver en kraftfull strategi för att bekämpa övervikten i landet – bland annat genom införandet av skatter på onyttig mat.
Samtidigt har befolkningar i flera av Mexikos regioner börjat odla fler traditionella grödor igen – som amarant, vars fröer utgjort en del av den lokala kosthållningen i tusentals år och haft en viktig roll eftersom amarant innehåller dubbelt så mycket protein som majs och dessutom är rikt på vitaminer.
Mauricio Villar, som arbetar vid en organisation som strävar efter förbättrad folkhälsa, säger att det fortfarande finns mycket att göra för att återuppliva de hälsosamma traditionella grödorna.
– Vi försöker hitta metoder för att förändra de lokala jordbruken, med ett fokus på fler odlingar av amarant, säger Mauricio Villar.
Yatziri Zepeda vid organisationen AliMente menar att sådana satsningar kan ge effekt på lokal nivå – men att det samtidigt behövs mer kraftfulla insatser för att bekämpa folkhälsoproblemen i landet.
– Fetma är inte en fråga som handlar om personliga val, utan om vilka politiska satsningar som bedrivs. Det är en politisk fråga som engagerar många starka näringslivsintressen, säger hon till IPS.
