Allt fler haitiska migranter fastnar i Mexiko

Foto: Guillermo Arias/IPS

Mexicali 180503 (IPS) – På Mexicalis flygplats, vid gränsen till USA, flaggar tullen för att de genomför slumpmässiga kontroller. Men faktum är att de enda som stoppas och kontrolleras är mörkhyade som knappt pratar ett ord spanska.

Detsamma sker vid andra gränskontroller i den mexikanska delstaten Baja California. Människor som ”ser haitiska ut” stoppas och kontrolleras. Detta har blivit så vanligt att ingen längre protesterar.

Allt fler svarta bor i dag i denna region i nordvästra Mexiko, som alltid har varit hem för stora invandrargrupper. På 1920-talet levde exempelvis fler med kinesiskt än mexikanskt ursprung i Mexicali. De flesta kineser kom för att arbeta med att bygga järnvägen.

I dag har över 4 000 haitier bosatt sig i Baja California, särskilt i den ekonomiskt viktiga staden Tijuana, den politiska huvudstaden Mexicali och i turistcentret Ensenada.

Haitierna började komma i stora skaror 2016 efter den förödelse som orsakades av orkanen Matthew. Många haitier som lämnade sitt hemland redan efter jordbävningen 2010 och som har arbetat i Brasilien och andra sydamerikanska länder, har också rört sig norrut, mot USA, på grund av svårigheter att hitta jobb. Enligt lokala hjälporganisationer har omkring 20 000 haitier tagit sig till norra Mexiko med målet att korsa gränsen till USA.

Efter den stora jordbävningen 2010 fick haitier så kallad tillfällig skyddsstatus i USA. Det innebär att de temporärt fått lov att arbeta i USA eftersom det bedömts omöjligt för dem att återvända hem. Donald Trumps regering har dock tillkännagett att denna status ska dras tillbaka och att 59 000 haitier förväntas lämna USA före juli 2019. Annars kommer de att deporteras.

Det gör att tusentals haitier sitter fast i Mexiko, utan möjlighet att ta sig in i USA. De bodde till en början i olika center som drivs av organisationer i gränsstäderna för att hjälpa människor som departerats från USA. Men efter en period fick de så kallade humanitära visum från den mexikanska regeringen. Dessa visum ger dem rätten att röra sig i landet utan att gripas. De är giltiga i ett år och kan förnyas. Många haitiska flyktingar har nu också börjat arbeta trots att de saknar arbetstillstånd.

– Det är svårt för dem eftersom deras humanitära visum inte ger dem rätt att arbeta, säger Wilner Metelus, ordförande för Medborgarkommittén till försvar för människor som saknar medborgarskap och för afro-mexikaner.

– Det ingicks en överenskommelse med företagen i Baja California att de skulle få arbeta men de jobbar utan kontrakt och utnyttjas ofta, säger Wilner Metelus.

Han har själv haitiskt ursprung men är nu mexikansk medborgare. Hans organisation var en av drivande i att se till att de haitiska migranterna fick humanitära visum. Han säger till IPS att det idag är svårt för de haitier som är fast i landet.

– Myndigheterna kräver att migranterna har dokument som visar att de har ett jobb för att förlänga deras visum, men arbetsgivarna vill inte utfärda några papper eftersom haitiernas visum inte ger dem rätt att arbeta, säger han.

De haitiska migranterna saknar individuella registreringsnummer som behövs för praktiskt taget allt i Mexiko.

– De får humanitära visum men vad hjälper det om de inte kan öppna ett bankkonto eller sätta sina barn i skolan? frågar Wilner Metelus.

Han menar att de haitiska migranterna status måste omvärderas eftersom de inte längre vill ta sig över gränsen till USA, utan vill stanna i Mexiko.

Bilder:

Haitiska migranter söker information vid det nationella migrationsinsitutetet på gränsen mellan Mexiko och USA i staden Tijuana. Foto: Guillermo Arias/IPS

Många haitiska migranter har fått vila och mat på Padre Chava Breakfast Bar, ett härbärge som drivs av den katolska Salesianorden i Tijuana, i nordvästra Mexiko. Foto: Guillermo Arias/IPS

Daniela Pastrana