”Alla skyller på min dotter” säger pappan till Palestinas unga frihetsikon

Palestina, 180220 (IPS/Arbetet-Global) – Tonåringen Ahed Tamimi blev känd över hela världen då det spreds en film på nätet där hon med sparkar och slag motar bort två israeliska soldater från familjens gårdsplan. Arbetet Global har träffat pappan till flickan som blivit en frihetsikon för palestinierna.

Det är sen förmiddag, klarblå himmel och en bedräglig tystnad i byn. Intill huset står en blå plasttunna med tomma hylsor från tårgasgranater.

– Nu skyller alla på min dotter men ingen pratar om soldaten som sköt ett barn i huvudet.

Bassem Tamimi är pappa till den tonårstjej, Ahed Tamimi, som numera blivit en symbol för det palestinska motståndet mot den israeliska ockupationen.

Pappan räknar med att dottern – som var 16 år då hon sparkade mot soldaterna men fyllde 17 i fängelse – kan få ett långt fängelsestraff.

– De vill använda henne för att statuera ett exempel, säger han då Arbetet Global träffar honom i familjens hem i byn Nabi Saleh, nordväst om staden Ramallah.

– Kom med, kom…

Bassem Tamimi kliver med raska steg iväg från gården. Snart står vi uppe på en höjd. Vi blickar mil och åter mil över ett vackert bergslandskap. På sluttningen på andra sidan ligger en liten by med röda hustak, signalen för att det är en israelisk bosättning.

Byn heter Halamish.

– Ser du olivträden där nere…de var mina förr…innan bosättningen, säger Bassem Tamimi och går sedan tillbaka till huset där hans dotters säng ännu är obäddad efter att hon greps av soldaterna.

Han ställer fram några plaststolar på gården utanför huset och börjar berätta.

Den 6 december deklarerade president Donald Trump att USA ska flytta sin ambassad från Tel Aviv till Jerusalem.

Beslutet kritiserades av många länder som ansåg att detta försvårar en lösning av den långvariga konflikten.

I Nabi Saleh protesterade byn mot beslutet. Det blev sammandrabbningar.

Familjen Tamimis hus ligger högt upp på en kulle och är därmed en strategisk punkt, perfekt för den som vill kontrollera området.

I flera dagar hade soldaterna gått in på familjens tomt och skjutit tårgasgranater och gummikulor mot de som protesterade.

– Min son blev träffad i handen av en gummikula, säger han.

Den 15 december förra året fortsatte sammandrabbningarna.

– På morgonen såg vi soldaterna utanför huset men vi satte oss och åt frukost. De sköt mycket tårgas och gummikulor, berättar Bassem Tamimi och säger att han sedan gick ned till byn men fick berättat för sig vad som hände efteråt.

En grupp på fem beväpnade soldater gick in på tomten. Flera barn och Bassems hustru, Narimam Tamimi, försökte schasa bort dem.

– Men de sköt Mohammed i huvudet. Det var där borta.

Bassem Tamimi pekar mot en grå mur ett 20-tal meter bort.

Mohammed var då 14 år och kusin till Ahed Tamimi.

Gummikulan avfyrades från nära håll och krossade delar av skallbenet. Efter flera dagar i koma och omfattande operationer vaknade han. Men synen på ena ögat gick inte att rädda.

– Och nu skyller alla på min dotter.

Filmen som spelades in 20 minuter senare har spridits över hela världen.

I videoklippet går Ahed Tamimi tillsammans med en grupp barn fram till två soldater som står på deras garageuppfart. Hon sparkar mot soldaterna, skäller på dem. Slår dem.

Soldaterna rör sig långsamt ifrån huset.

Det har fått många israeler att reagera.

De tycker att soldaterna borde agerat hårdare mot tonårsflickan. Landets utbildningsminister Naftali Bennett har sagt att han tycker att Ahed och de andra två flickorna som syns i videoklippet borde spärras in på livstid. Andra menar att dottern har utnyttjats och påpekar att det finns flera andra filmer på nätet där hon konfronterar israeliska soldater.

Familjen anklagas för att arrangera filmerna, spela in dem i propagandasyfte. I en tidigare video kan man se hur Ahed, som då endast är 11 år, slår mot en israelisk soldat strax efter att hennes bror har gripits.

Bland palestinierna håller dock tonårsflickan på att bli en symbol för motståndet mot den israeliska ockupationen.

Några dagar efter incidenten kommer soldaterna tillbaka på natten.

De griper Ahed Tamimi, hennes mamma och Aheds kusin. De ska ställas inför militärdomstol. Än så länge går det bara att spekulera om utfallet men många tror att hon kommer att dömas till ett flerårigt fängelsestraff.

Jag frågar pappan om han önskar att hans dotter inte hade konfronterat soldaterna. Han svarar utan minsta tvekan.

– Nej, och jag önskar att hon gör det igen om soldaterna kommer tillbaka. Det vi gör är normalt om man blir ockuperad. Det är vår plikt och ansvar att reagera så, svarar han.

Han säger att alla män i världen skulle vilja ha en dotter som Ahed.

– Jag är hennes pappa. Jag gråter. Jag är orolig. Jag har alla möjliga känslor och är ledsen över att ockupationen gjort att hon förlorat sin barndom. Men jag är också stolt. Jag är stolt för att hon tillhör den generation som kan befria Palestina och jag är stolt över att hon är så stark.

Familjen Tamimi har ett långt förflutet i kampen för ett självständigt Palestina.

Själv säger han att han gripits ett dussintal gånger och fängslats nio gånger.

– Första gången var 1993. Då torterades jag. Samma dag som jag släpptes dödades min syster i en militärdomstol i Ramallah där hon var för att besöka sin son som stod åtalad. Hon blev nedputtad för en trappa och ihjälslagen, säger han.

Han har i tidigare intervjuer sagt att han är inspirerad av Gandhis filosofi om passivt motstånd och Amnesty International kallade honom en ”samvetsfånge” då han 2012 greps i en icke-våldsdemonstration på Västbanken.

När han ombeds förklara konflikten mellan hans by och bosättningen på andra sidan dalen säger han att frågan är fel ställd. Att det är ockupationen som är problemet.

Vid infarten till byn finns ett högt torn i betong och taggtråd.

– Där nere vid vägspärren stänger de plötsligt av vägen. Senaste igår var den stängd tre-fyra timmar. Men man vet aldrig när. Förra veckan hade jag ett möte i Ramallah men jag kunde inte åka dit eftersom vägen var stängd.

– Ockupationen påverkar varenda detalj i våra liv. Det är inte bara ett ord eller en vägspärr. Den berör vår vardag, vår framtid och våra känslor.

FAKTA

1948 utropades staten Israel, vilket sågs med stor misstro av omliggande länder och krig utbröt. Sedan 1967 har palestinierna levt under israelisk ockupation. Konflikten mellan Israel och Palestina handlar främst om vem som ska har rätt till marken. Totalt har drygt 130 stater runt om i världen — mestadels i Afrika, Asien och Latinamerika — hittills erkänt Palestina som en självständig stat. Endast ett fåtal EU-länder, däribland Sverige, har erkänt Palestina som stat.

Erik Larsson