Suva, 061214 (IPS) – Spänningarna ökar i Fiji, som i november drabbades av den fjärde kuppen på mindre än 20 år. Kuppledaren, tillika nuvarande statschefen, har dödshotats och den avsatta regeringen uppges planera att upprätta en parallell administration till den som militären tillsatt. Nu går medborgargrupper ut och manar allmänheten till aktivt, ickevåldsligt motstånd mot demokratikränkningarna.
Militärledningen har rapporterat att den mottagit ett dödshot mot kuppledaren, general Frank Bainimarama, från en grupp som hävdar att den har stöd av 14 av Fijis provinser, och att det kommit till dess kännedom att den avsatte premiärministern, Laisenia Qarase, planerar att bilda en parallell regering i västra Fiji till den av militären tillsatta interimsregeringen i Suva.
Qarase nekar till att han har sådana planer, men militären har ändå gått ut med en varning om att han inte bör lämna sitt hem, och att inga försök att sätta upp alternativa regeringar kommer att tolereras. Varje person som försöker “kommer att utsätta sig själv för risker”, enligt militärledningen.
Människorättsorganisationer och individer talar för närvarande om att spänningarna i landet ökar och allt fler fijianer utsätts för hot om våld och våldtäkter av personer som hävdar att de tillhör militären.
Organisationen Kvinnoaktion för förändring, WAC, som arbetar med ungdomar och marginaliserade grupper, uppger att deras arbete med unga fijianer efter kupperna år 1987 och 2000 visar att tidigare militärkupper har resulterat i att landets unga i ökad utsträckning känt uppgivenhet och desperation inför framtiden, och att respekten för lag och ordning minskat.
– Kupperna har orsakat djupa klyftor mellan folkgrupper och samhällen som tidigare levt tillsammans i fred, säger Mosmi Bhim från WAC, och tillägger att årets kupp sannolikt kommer att få liknande följder.
38 procent av Fijis nuvarande befolkning – drygt 900 000 – har indiskt påbrå, medan ursprungsbefolkningen, melanesierna, utgör cirka 54 procent. I landet lever också flera minoritetsgrupper som är färre i antal, bland andra kaukaser och kineser.
Efter kuppen år 2000 emigrerade många fijianer med indiskt ursprung till länder som Australien, Nya Zeeland och Kanada, vilket orsakade en allvarlig minskning av denna befolkningsgrupp och skadade Fijis ekonomi. Mosmi Bhim säger att hon i sitt arbete med unga fijianer efter kuppen år 2000 noterade att den politiska krisen skapade en fördjupad klyfta mellan Fijis olika befolkningsgrupper, som var tydlig också bland landets skolungdomar. Ett exempel på detta var att “förlorarna” efter kupperna år 2000 och 1987 – indofijianerna – i högre grad än innan uppgav att blev retade i skolorna.
– I alla WAC:s ungdomsprojekt har deltagarna uttryckt en längtan efter ett etiskt och ickevåldsligt ledarskap i vuxenvärlden – både inom polisen, militären, kyrkan, regeringen och de icke-statliga organisationerna, säger Bhim.
I ett offentligt uttalande deklarerar WAC att man befarar att den senaste militärkuppen kommer att fördjupa problemen med apati och maktlöshet bland landets unga och minska deras ekonomiska möjligheter, och att kuppen i sig är ett brott mot medborgarnas demokratiska rättigheter eftersom den interimsregering militären tillsatt inte är vald av folket.
Organisationen Koalition för demokrati och fred är av samma åsikt och har lanserat en kampanj, i vilken de uppmanar alla fijianer att bära blå band för att visa sitt stöd till en fredlig och demokratisk utveckling.
– Aktivt ickevåld handlar om att inse att det är genom en pågående dialog och ömsesidig respekt, och genom att göra motstånd mot våldsamma svar på problem, som man hittar långsiktiga lösningar på konflikter, säger Sharon Bhagwan Rolls, en av Blå band-kampanjens initiativtagare.
