Mexico City, 050622 (IPS) – Zapatistgerillan, EZLN, har utfärdat högsta larmberedskap i sina områden i den mexikanska delstaten Chiapas. Gerillans ledare Marcos har sagt att rörelsen nu går in i en ny fas av sina kamp.
I en kommuniké från den 19 juni skriver gerillan att man har stängt sina center och samlat sina trupper. Dagen efter gick zapatisternas ledare, subcomandante Marcos, ut och sa att ledningen har bjudit in sina anhängare till ett rådslag om rörelsens framtid och den höjda beredskapen kan därför vara till för att skydda rörelsen från angrepp under samtalen.
Enligt människorättscentret Fray Bartolomé de las Casas har den mexikanska militärens närvaro i regionen ökat på senare tid och flera paramilitära grupper är aktiva. Det dementeras av regeringstalesmannen Rubén Aguilar som hävdar att allt är helt normalt i Chiapas och som även dementerar att det existerar några paramilitära grupper i regionen. Senast beredskapen höjdes till högsta nivån var 1997. Då hade paramilitärer dödat 45 civila i byn Acteal.
I januari sa Mexikos presidenten Vicente Fox att gerillarörelsen EZLN tillhör det förgångna. Det uttalandet tillbakavisades av både andra politiker och människorättsaktivister som menar att rörelsen fortfarande har många anhängare och att orsakerna till att gerillan uppstod i början av 1994 i stort sett inte har förändrats. Det bor ungefär 100 000 mycket fattiga människor i området, varav de stora majoriteten tillhör ursprungsbefolkningarna. EZLN reste vapen i början av 1994 med krav på demokrati, frihet och autonomi för landets ursprungsbefolkning.
Bernardino Ramos, ordförande för den lagstiftande fredskommissionen för Chiapas, COCOPA, anser att Fox har undervärderat zapatisternas närvaro i regionen. COCOPA består av politiker från alla partier som har platser i landets kongress. Ramos, som tillhör vänsterpartiet PRD, menar inte heller att man kan tala om verklig fred i Chiapas.
– Det finns problem med våld mellan lokala grupper, en skrämmande närvaro av hundratals soldater, bevis på att det finns paramilitära grupper, och en mycket utbredd fattigdom.
Efter att strider rasat mellan rebeller och regeringssoldater i tio dagar 1994 utropade den dåvarande presidenten vapenstillestånd och inledde förhandlingar med gerillan. Men fredssamtalen bröt samman 1996 och har sedan dess inte återupptagits. Gerillans senaste större politiska manifestation genomfördes 2001 när dess ledare reste till Mexico City med krav på en lag som skulle ge ursprungsbefolkningen ökade rättigheter.
