Quito, 050503 (IPS) – De första dragen från Ecuadors nye president Alfredo Palacio och hans regering pekar mot att Palacio försöker hålla sig på god fot med hela det politiska etablissemanget i landet och med den starka medborgarrörelsen.
För att förnöja det kristdemokratiska partiet PSC utnämndes en av partiets politiker till guvernör i den rika provinsen Guayas. Palacio har också öppnat för en möjlig folkomröstning om utökad autonomi i provinsen, vilket PSC krävt i åratal men som Palacios företrädare Lucio Gutiérrez avfärdat. Gutiérrez avsattes nyligen av kongressen efter åtta dagars kraftiga folkliga protester mot honom. PSC:s ledare har uttryckt sitt stöd för att Palacio ska få sitta kvar som president under resten av Gutiérrez mandatperiod – fram tills januari 2007. För att medborgarrörelserna nöjda har Palacio beslutat sig för att åter erbjuda representanter från konfederationen av ecuadorianska ursprungsfolk, Conaie, chefsposter för flera statliga och halvstatliga organ. Det gäller bland annat Rådet för utveckling för ursprungsfolk, Nationella kontoret för tvåspråkig utbildning och det nationella kontoret för ursprungsfolks hälsa. Palacio har också erbjudit Conaie posten som vicepresident och flera guvernörsposter. Conaie är en viktig maktfaktor i Ecuador. Över 40 procent av landets 13 miljoner invånare tillhör ursprungsbefolkningen. Conaies president Luis Macas säger att den nya regeringen har tagit flera viktiga steg mot den “strukturella förändring” han menar krävs för att förändra landets demokratiska institutioner. Men han anser att regeringen måste uppmana folket att organisera ett nytt demokratiskt system snarare än att bara försöka “lappa ihop” det nuvarande systemet vilket han säger att tidigare presidenter har gjort när de tillträtt. Ecuador har haft sju olika presidenter de senaste tio åren. Under protesterna mot Gutiérrez krävde Conaie och andra medborgarorganisationer att landet ska dra sig ur frihandelsförhandlingarna med USA. Den nya regeringen har föreslagit att man ska skapa “arbetsgrupper” eller råd där frågan om frihandelsavtalet och andra brännande frågor ska debatteras. Man har också lovat att inför nästa val sammankalla nationella paneler och diskussionsgrupper för att debattera hur staten fungerar och vad som behöver förändras.
– Dessa samlingar ska ta fram de frågor som senare ska ingå i en folkomröstning då väljarna ska ha möjlighet att föra fram förändringar av konstitutionen, säger presidenten. Både landets förre och förrförre president organiserade liknande paneler, men debatterna och förslagen ledde inte till någon förändring av den praktiska politiken. Och samtidigt som Palacio försöker blidka den inhemska oppositionen måste han tänka på landets internationella förbindelser och dess relation till USA. Två av Palacios nya ministrar tycks oroa USA. Det gäller den nye finansministern Rafael Correa, en ekonom som är kritisk till att Ecuador övergick till dollarn som valuta 2000, och som även är kritisk mot det planerade frihandelavtalet med USA såväl som mot flera av de åtgärder för att öppna landets marknad som Internationella valutafonden rekommenderat. USA har också uttryck oro över inrikesminister Mauricio Gándaras uttalande om att han ska se över det kontrakt genom vilket USA får utnyttja en flygbas i staden Manta. Basen används av USA i dess anti-narkotika och anti-terror strategi i Colombia. Palacio har dock lovat att USA inte ska oroa sig för flygbaskontraktet och han har understrukit att landet vill fortsätta att ha en stark relation med USA. – Vi kommer att leva upp till alla internationella avtal, inklusive kontraktet om flygbasen I Manta, har han sagt. Palacio, som var Gutiérrezs vicepresident, arbetar alltså hårt för att upprätthålla den sköra balansen mellan olika aktörer i landet. De demonstrationer som föregick Gutiérrezs fall leddes av medelklassen i Quito som senare även fick stöd av flera andra samhällsgrupper. Demonstrationerna var riktade mot hela den politiska klassen. Demonstranterna krävde att hela regeringen och delar av rättsväsendet skulle avgå. Ett vanligt slagord var “Que se vayan todos” (De bör alla gå!). Efter veckor av anspänning bröt omfattande protester ut den 13 april i Quito och de fortsatte under åtta dagar tills kongressen sparkade Gutiérrez. Ursprungsrörelsen har haft ett komplicerat förhållandet till Gutiérrez. År 2000, då han fortfarande var överste i armén, stödde han det uppror som rörelsen ledde mot Jamil Mahuads regering och 2002 spelade Conaies stöd en viktig roll för att få Gutiérrez vald som president. Flera av rörelsens ledare fick viktiga poster inom departement och myndigheter men alliansen höll bara i sju månader. Rörelsen drog tillbaka sitt stöd från Gutiérrez när han inte levde upp till sina kampanjlöften. – Länge var det Conaie som ledde rörelsen mot Gutiérrez regering, och organiserade massiva demonstrationer där tusentals indianer deltog, som i februari och april 2004. Men då hade de inte stöd från de urbana sektorerna i Quito, säger Pablo Dávalos, rådgivare till Conaie och biträdande ekonomiminister. Antropologen Erika Silva säger att den katalysator som fick medelkalssen att gå i bräschen för protesterna var att Gutiérrez lät landets förre, korruptionsåtalade president Abdalá Bucaram återvända till landet.
Den politiska krisen och kritiken mot Gutiérrez accentuerades i december då regeringstrogna parlamentariker sparkade 27 av 31 domare i högsta domstolen och ersatte dem med sina egna allierade. Oppositionen rasade och ansåg att agerandet stred mot konstitutionen.
Och den 1 april fördjupades krisen när nya HD bestämde sig för att lägga ner korruptionsanklagelserna mot två före detta presidenter och en vicepresident som i dag lever i exil.
Den politiske analytikern Alejandro Moreano säger att den nye presidenten har tvingats erkänna att landet är i behov av djupgående politiska reformer och en folkomröstning.
