Sydafrika: Tio år efter apartheid äger svarta fortfarande nästan ingenting

Johannesburg, 030702 (IPS) – Vad spelar politisk makt för roll om den inte matchas med ekonomisk makt? Det är den ekvation som råder i Sydafrika tio år efter apartheid.

Den största politiska utmaningen i Sydafrika är att förändra ägandeförhållandena. 1994 blev livförsäkringsföretaget Metropolitan det första stora företag som sålde aktier till svarta. Men sen har processen gått långsamt, enligt årliga undersökningar av ägandeförhållandena i landet.

Nu har regeringen tagit fram ett lagförslag som den hoppas ska leda till en förändring – som kallas Broad-based Economic Empowerment, BEE-policyn, som just nu debatteras i parlamentet.

Syftet med lagförslaget är att skapa en svart företagarklass och att se till att fler svarta utbildas och anställs på företagen, berättar Lionel October, chef för departementet för handel och industri och en av de som utformat förslaget.

October säger att regeringen tror att policyn också kommer att skapa ökad tillväxt i landet.

– Genom att öka tillväxten skapar man en större medelklass. Många utländska investerare tycker att det saknas en medelklass i Sydafrika vilket påverkar tillväxten eftersom konsumtionen är för låg, säger han.

Men representanter för det övervägande vita näringslivet säger att de fruktar att lagen istället kommer att hämma tillväxten på grund av att ändå fler regler gör det svårt för mindre företag att verka.

Mindre och medelstora företag står för en allt högre del av Sydafrikas BNP men företagarna klagar på att all byråkrati tar tid och kostar pengar. Sedan 1994 har regeringen förändrat lagstiftningen för företag i grunden genom nya företagslagar, arbetslagar och skatter.

Den sydafrikanska handelskammaren, som främst representerar vita företagare, har också uttryckt oro för att de kommer att förlora värdefulla kontrakt med staten om de inte skaffar sig svarta delägare.

Svarta företagare anser å andra sidan att lagförslaget inte är tillräckligt radikalt.

Don Mkhwanazi, talesman för BEE-aliansen KwaZulu-Natal, tycker att förslaget nästan “ber om ursäkt” för sitt syfte. Mkhwanazi tycker också att de sydafrikanska indierna inte bör dra fördel av förslaget. Han anser att landets nästan en miljon indier, av vilka många är handelsmän, har tjänat för mycket på program med syftet att ge makt åt icke-vita i landet.

Sydafrikas största fackföreningsfederation Cosatu är också kritiska till förslaget som de anser bara skulle främja en liten elit. Det är October på handeldepartementet förvånad över.

– Jag trodde att fackföreningarna skulle vara mer positiva eftersom vår modell har en bred bas och stödjer kooperativ, anställda som äger företag tillsammans och fackförenigsägande, säger han.

Under kampen mot apartheid var ett av slagorden: “Amandla, Awethu” vilket betyder makt åt folket. Nu handlar det om fördelning av makten. Kritikerna anser att makten finns hos en för liten del av befolkningen.

Av Sydafrikas 45 miljoner invånare är nästan 31 miljoner svarta, 5 miljoner vita, 3 miljoner färgade och en miljon är indier.

Farah Khan

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *