{"id":9947,"date":"1999-05-10T13:40:01","date_gmt":"1999-05-10T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/05\/10\/aktiegare-med-samvete-pverkar-allt-mer\/"},"modified":"1999-05-10T13:40:01","modified_gmt":"1999-05-10T13:40:01","slug":"aktiegare-med-samvete-pverkar-allt-mer","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/05\/10\/aktiegare-med-samvete-pverkar-allt-mer\/","title":{"rendered":"Aktie&auml;gare med samvete p&aring;verkar allt mer"},"content":{"rendered":"<p>990510 (IPS) &#8211; Amerikanska aktivister f&ouml;rs&ouml;ker p&aring;verka multinationella f&ouml;retag att b&auml;ttre respektera m&auml;nskliga r&auml;ttigheter och att ta milj&ouml;h&auml;nsyn. Och n&auml;r informerade aktie&auml;gare st&auml;ller krav kan det b&ouml;rja h&auml;nda saker. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Aktivisterna informerar aktie&auml;gare om f&ouml;retagens baksidor f&ouml;r att f&ouml;rhindra oansvariga investeringar. P&aring; aktie&auml;garnas &aring;rsm&ouml;te i f&ouml;retaget Freeport McMoRan informerade den indonesiske m&auml;nniskor&auml;ttsk&auml;mpen John Rumbiak exempelvis investerarna om att gruv- och koppar f&ouml;retaget var inblandat i brott mot de m&auml;nskliga r&auml;ttigheterna vid gruvan Grasberg p&aring; Irian Jaya, den v&auml;stra halvan av &ouml;n Nya Guinea.<\/p>\n<p> Enligt Rumbiak g&ouml;r sig den indonesiska milit&auml;ren skyldig till &ouml;vergrepp mot lokalbefolkningen medan de &auml;r inhyrda av f&ouml;retaget f&ouml;r att vakta gruvan.<\/p>\n<p> &#8211; Ert f&ouml;retag anv&auml;nds f&ouml;r att tortera m&auml;nniskor, sa Rumbiak.<\/p>\n<p> Grasberg &auml;r en av v&auml;rldens st&ouml;rsta gruvor och landets st&ouml;rsta enskilda skatteinbringare. En unders&ouml;kning publicerad av det australiska r&aring;det f&ouml;r utrikesbist&aring;nd 1995, rapporterar om sex m&aring;naders terroraktioner vid PT-Freeports anl&auml;ggning, under vilka 37 m&auml;nniskor d&ouml;dades av indonesisk milit&auml;r.<\/p>\n<p> Giftigt avfall fr&aring;n gruvan uppges ocks&aring; ha f&ouml;rgiftat det fiskevatten som den lokala ursprungsbefolkningen &auml;r beroende av. Den st&auml;mmer nu f&ouml;retaget p&aring; sex miljarder dollar f&ouml;r brott mot de m&auml;nskliga r&auml;ttigheterna och milj&ouml;f&ouml;rst&ouml;ring vid domstolarna i delstaten Louisiana. Talesm&auml;n f&ouml;r f&ouml;retaget kallar st&auml;mningen grundl&ouml;s.<\/p>\n<p> Men m&aring;nga av de egna investerarna b&ouml;rjar nu ifr&aring;gas&auml;tta f&ouml;retagets trov&auml;rdighet. Till exempel bolaget Christian Brothers Investment Services, som innehar &ouml;ver 5 800 aktier i gruvf&ouml;retaget.<\/p>\n<p> De anser att st&auml;mningen &auml;r ett exempel p&aring; hur f&ouml;retagsledningen misslyckats med att kontrollera f&ouml;retagets f&ouml;rgreningar utomlands och st&auml;ller fr&aring;gan hur f&ouml;retagets relationer till ursprungsbefolkningen kan ha blivit s&aring; d&aring;liga s&aring; att en st&auml;mning kommit till st&aring;nd.<\/p>\n<p> Ett liknande scenario utspelades nyligen i delstaten New York. D&auml;r g&auml;llde det Texacos arbete i Ecuador. Information delades ut till aktie&auml;garna av milj&ouml;organisationer som anser att f&ouml;retaget f&ouml;rgiftar regnskogen.<\/p>\n<p> Efter &aring;r av liknande arbete med att informera investerare om f&ouml;rh&aring;llandena p&aring; f&ouml;retagen har grupper med aktie&auml;gare vid flera f&ouml;retag f&ouml;reslagit resolutioner f&ouml;r att f&ouml;r&auml;ndra f&ouml;retagens arbetss&auml;tt eller beg&auml;ra unders&ouml;kningar av p&aring;st&aring;dda brott mot de m&auml;nskliga r&auml;ttigheterna eller milj&ouml;f&ouml;rst&ouml;ring. S&aring;dana resolutioner &auml;r inte bindande, avser att f&aring; ledningens fulla uppm&auml;rksamhet.<\/p>\n<p> Ett exempel skedde f&ouml;rra veckan p&aring; oljebolaget Chevron. D&aring; r&ouml;stade aktie&auml;gare emot ledningen vad g&auml;ller en resolution som kr&auml;vde att f&ouml;retaget dokumenterar de utsl&auml;pp som f&ouml;rorsakar v&auml;xthuseffekten som f&ouml;retaget &auml;r ansvarigt f&ouml;r.<\/p>\n<p> Sju procent av aktie&auml;garna r&ouml;stade f&ouml;r resolutionen och sex lade ner sina r&ouml;ster. Enligt federal lag m&aring;ste efter ett s&aring;dant utfall resolutionen tas upp &auml;ven n&auml;stf&ouml;ljande &aring;r.<\/p>\n<p> Chevron &auml;r medlemmar i en koalition, som kallas den globala klimatkoalitionen. Den samlar en grupp industrier som har spenderat miljontals dollar f&ouml;r att omintetg&ouml;ra Kyoto protokollet, den internationella &ouml;verenskommelse som begr&auml;nsar industril&auml;ndernas utsl&auml;pp som bidrar till v&auml;xthuseffekten. F&ouml;rutom Chevron &auml;r bland annat Ex<br \/>n, Ford och General Motors med i den koalitionen. Deras aktie&auml;gare har ocks&aring; lagt fram f&ouml;rslag f&ouml;r att begr&auml;nsa f&ouml;retagens utsl&auml;pp.<\/p>\n<p> Vissa av aktie&auml;garna v&auml;lkomnar att ett antal europeiska f&ouml;retag har dragit sig ur koalitionen, s&aring; som brittiska Petroleum och brittiska- holl&auml;ndska Shell.<\/p>\n<p> &#8211; Den h&auml;r omr&ouml;stningen borde g&ouml;ra Ex<br \/>n och andra nerv&ouml;sa, s&auml;ger Patricia Daly, katolsk nunna och aktie&auml;gare i Chevron.<\/p>\n<p> &#8211; De riskerar att aktie&auml;garna v&auml;nder sig till andra, mera framsynta, bolag.<\/p>\n<p> Ett annat exempel &auml;r att 13 procent av aktie&auml;garna i Occidental Petroleums vid senaste &aring;rsm&ouml;tet r&ouml;stade f&ouml;r en resolution som s&auml;ger att f&ouml;retaget skall analysera riskerna av ett planerat oljeborrningsprojekt p&aring; land som tillh&ouml;r ursprungsbefolkningen i den colombianska regnskogen.<\/p>\n<p> Ledarna f&ouml;r U&#39;wa-folket, som bor p&aring; omr&aring;det, har uppmanat aktie&auml;garna att stoppa den projekterade oljeborrning p&aring; mark som &auml;r helig f&ouml;r dem. Hela samh&auml;llet om 5 000 m&auml;nniskor har hotat med kollektivt sj&auml;lvmord om borrningarna inleds.<\/p>\n<p> &#8211; Denna omr&ouml;stning visar att oron &ouml;ver projektet har spritt sig utanf&ouml;r Colombia och aktivistkretsar till inflytelserika aktie&auml;gare, s&auml;ger Shannon Wright p&aring; Rainforest Action Network.<\/p>\n<p> &#8211; F&ouml;retaget har inte l&auml;ngre r&aring;d att strunta i fr&aring;gan.<\/p>\n<p> (990510) .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>990510 (IPS) &#8211; Amerikanska aktivister f&ouml;rs&ouml;ker p&aring;verka multinationella f&ouml;retag att b&auml;ttre respektera m&auml;nskliga r&auml;ttigheter och att ta milj&ouml;h&auml;nsyn. Och n&auml;r informerade aktie&auml;gare st&auml;ller krav kan det b&ouml;rja h&auml;nda saker.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-9947","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9947","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9947"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9947\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9947"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9947"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9947"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}