{"id":9759,"date":"1999-06-29T13:40:01","date_gmt":"1999-06-29T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/06\/29\/bra-dricksvatten-ger-frre-sjukdomar\/"},"modified":"1999-06-29T13:40:01","modified_gmt":"1999-06-29T13:40:01","slug":"bra-dricksvatten-ger-frre-sjukdomar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/06\/29\/bra-dricksvatten-ger-frre-sjukdomar\/","title":{"rendered":"Bra dricksvatten ger f&auml;rre sjukdomar"},"content":{"rendered":"<p>990629 (IPS) &#8211; Infektionssjukdomar som malaria, hiv\/aids, diarr&eacute; och tuberkulos d&ouml;dar flest barn och ungdomar i v&auml;rlden. Politiker m&aring;ste ta mer h&auml;nsyn till den effekt befolkningst&auml;thet och brist p&aring; dricksvatten har p&aring; spridningen av sjukdomar, uppmanar sjukv&aring;rds- och milj&ouml;experter. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>M&ouml;jligheterna att f&aring; spridningen av dessa sjukdomar under kontroll kan minska med tiden, uppger FN:s v&auml;rldsh&auml;lsoorganisation, WHO. Orsakerna &auml;r att motst&aring;ndskraften mot antibiotika &ouml;kar, att det st&auml;ndigt utvecklas nya sjukdomar, att befolkningst&auml;theten &ouml;kar i st&auml;derna och att m&auml;nniskor reser mer i dag.<\/p>\n<p> Flertalet sjukdomar sprids fr&aring;n person till person, men &ouml;ver 20 procent av de d&ouml;dliga infektionerna, d&auml;ribland kolera och tyfus, &ouml;verf&ouml;rs via vatten, mat eller jord.<\/p>\n<p> Vatten &auml;r en spridningsk&auml;lla f&ouml;r kolera, giardia och parasitinfektionen cryptosporidios, enligt Mary Wilson, bitr&auml;dande professor i medicin vid Harvard-universitetet i USA.<\/p>\n<p> &#8211; Bristen p&aring; rent dricksvatten, befolkningst&auml;theten och d&aring;liga sanit&auml;ra f&ouml;rh&aring;llanden kan leda till att infektioner sprids via vatten, s&auml;ger hon.<\/p>\n<p> &#8211; Den stora inflytten till st&auml;derna &auml;r en v&aring;ldsam belastning p&aring; vatten- och avloppssystemen, som byggts d&aring; inv&aring;narantalet var betydligt l&auml;gre, s&auml;ger Timothy Ford, som &auml;r knuten till Centret f&ouml;r h&auml;lsa och global milj&ouml; vid Harvard.<\/p>\n<p> M&aring;nga &auml;ldre st&auml;der har avloppssystem som inte h&aring;ller m&aring;ttet. Avloppsledningarna ligger ofta strax intill vattenr&ouml;ren och &#8220;skapar perfekta betingelser f&ouml;r att sjukdomsframkallande organismer ska trivas&#8221;, som Ford uttrycker det.<\/p>\n<p> &#8211; I m&aring;nga fall reng&ouml;rs inte kloakerna. Det f&aring;r &ouml;desdigra f&ouml;ljder f&ouml;r de samh&auml;llen som ligger vid flodmynningar och ekosystemen l&auml;ngs kusterna, s&auml;ger han.<\/p>\n<p> Den &ouml;kande koncentrationen av m&auml;nniskor i de urbana omr&aring;dena, s&auml;rskilt i storst&auml;der som Mexico city, Shanghai och Sao Paulo, uts&auml;tter de f&ouml;r&aring;ldrade kloaksystemen under &auml;nnu st&ouml;rre press.<\/p>\n<p> &#8211; I utvecklingsl&auml;nder &auml;r ofta vattenkapaciteten dramatiskt &ouml;verskriden. Det resulterar i d&aring;lig vatten kvalitet och periodisk f&ouml;rs&ouml;rjning, f&ouml;rklarar Ford.<\/p>\n<p> Ett h&aring;llbart samh&auml;lle m&aring;ste anpassa sig efter en s&aring; kallad hydrologisk cykel. F&ouml;rbrukningen m&aring;ste anpassas till tillg&aring;ngen p&aring; vatten. Det &ouml;kande antalet inv&aring;nare och den ekonomiska tillv&auml;xten g&ouml;r att allt fler samh&auml;llen kommer till den punkt d&aring; det vatten som faller fr&aring;n himlen inte r&auml;cker till jordbruket, industrin och hush&aring;llen.<\/p>\n<p> &#8211; I dag f&ouml;rbrukar v&auml;rldens befolkning sex g&aring;nger s&aring; mycket vatten som &aring;r 1900, s&auml;ger Sandra Postel, chef f&ouml;r det amerikanska Globala projektet f&ouml;r vattenpolitik.<\/p>\n<p> &#8211; Vi ser en betydande befolkningstillv&auml;xt i n&aring;gra av v&auml;rldens mest vattenfattiga omr&aring;den, s&auml;ger hon.<\/p>\n<p> Vid floddeltan vid Nilen, Jordanfloden, Eufrat och Tigris, Ganges och vid Aralsj&ouml;n f&ouml;rv&auml;ntas befolkningen &ouml;ka med 45-78 procent mellan &aring;ren 1995 och 2025. Trots det har inte n&aring;got av dessa omr&aring;den utarbetat avtal om hur vattnet ska f&ouml;rdelas mellan l&auml;nderna. I m&aring;nga fall finns det helt enkelt inte tillr&auml;ckligt med vatten. Det kan leda till allvarliga konflikter, enligt Postel.<\/p>\n<p> Ett samh&auml;lle kan tappa grundvattenreserver p&aring; s&aring; mycket vatten att det om&ouml;jligt kan fyllas p&aring; igen under m&auml;nsklig tider&auml;kning. Det g&ouml;r att de inte kan m&ouml;ta framtida vattenbrist n&auml;r det icke f&ouml;rnybara vattnet &auml;r borta eller f&ouml;r dyrt f&ouml;r att pumpa upp ur jorden. St&ouml;rst &auml;r vattenbristen i Mellan&ouml;stern, v&auml;stra Asien, norra och s&ouml;dra Afrika och i vissa delar av Karibien.<\/p>\n<p> P&aring; den afrikanska landsbygden ger m&ouml;drarna barnen vatten som de vet att barnen kan bli sjuka av. De har inget annat val, det finns inget annat vatten. I delar av Bangladesh och Indien har hela samh&auml;llen drabbats av l&aring;ngsam arsenikf&ouml;rgiftning p&aring; grund av att vattenniv&aring;n sjunkit s&aring; l&aring;gt att giftet, som finns naturligt i marken, har f&ouml;rorenat det som finns kvar av grundvattnet.<\/p>\n<p> Liknande problem finns inte bara i utvecklingsl&auml;nderna. M&aring;nga v&auml;xande st&auml;der i v&auml;stra USA f&ouml;rbrukar alltf&ouml;r mycket vatten. S&aring; &auml;r till exempel den en g&aring;ng s&aring; imponerande Colorado-floden en spillra av sitt forna jag.<\/p>\n<p> &#8211; Vattenproblemen kr&auml;ver grundl&auml;ggande f&ouml;r&auml;ndringar i v&aring;r vattenanv&auml;ndning. Vi m&aring;ste f&aring; ut mer av en mindre m&auml;ngd. I ett globalt samh&auml;lle m&aring;ste vi f&ouml;rdubbla vattenproduktiviteten, det vill s&auml;ga f&aring; ut dubbelt s&aring; mycket av varje liter vatten, s&auml;ger Postel.<\/p>\n<p> Postel s&auml;ger att politiker m&aring;ste ge mer pengar till forskning p&aring; effektivare vattensystem. Samtidigt talar hon sig varm f&ouml;r energispar&aring;tg&auml;rder som omfattar mer vattensn&aring;la toaletter, duschar och andra vattenbesparande &aring;tg&auml;rder.<\/p>\n<p> &#8211; P&aring; l&aring;ng sikt har detta en dramatisk effekt eftersom man bygger in vattenbesparande &aring;tg&auml;rder i den urbana infrastrukturen, s&auml;ger Postel.<\/p>\n<p> (990629)<\/p>\n<p> .&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>990629 (IPS) &#8211; Infektionssjukdomar som malaria, hiv\/aids, diarr&eacute; och tuberkulos d&ouml;dar flest barn och ungdomar i v&auml;rlden. Politiker m&aring;ste ta mer h&auml;nsyn till den effekt befolkningst&auml;thet och brist p&aring; dricksvatten har p&aring; spridningen av sjukdomar, uppmanar sjukv&aring;rds- och milj&ouml;experter.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-9759","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9759","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9759"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9759\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9759"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9759"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9759"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}