{"id":9722,"date":"1999-07-09T13:40:01","date_gmt":"1999-07-09T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/07\/09\/smltvatten-frn-insjar-hotar-nepal\/"},"modified":"1999-07-09T13:40:01","modified_gmt":"1999-07-09T13:40:01","slug":"smltvatten-frn-insjar-hotar-nepal","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/07\/09\/smltvatten-frn-insjar-hotar-nepal\/","title":{"rendered":"Sm&auml;ltvatten fr&aring;n insj&ouml;ar hotar Nepal"},"content":{"rendered":"<p>990709 (IPS) &#8211; Himalayabergen utg&ouml;r k&auml;llan till de stora floder som rinner genom Syd- och Syd&ouml;stasien, och sn&ouml;sm&auml;ltningen d&auml;r orsakar varje &aring;r enorma &ouml;versv&auml;mningarmed p&aring;f&ouml;ljande rubriker i tidningarna v&auml;rlden &ouml;ver. Mindrek&auml;nda &auml;r de &ouml;versv&auml;mningshot som sn&ouml;sm&auml;ltningen iinsj&ouml;arna utg&ouml;r. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Himalaya omtalas mest n&auml;r n&aring;gon kl&auml;ttrare irrat vilse i bergen eller d&ouml;tt p&aring; v&auml;g upp mot Mount Everest topp. F&ouml;r n&auml;rvarande s&auml;tter Kashmirkonflikten bergsmassivet p&aring; v&auml;rldspressens f&ouml;rstasidor. Indiska och pakistanska trupper har intagit strategiska positioner p&aring; bergstopparna.<\/p>\n<p> Det finns dock ett fenomen, som trots sina katastrofala f&ouml;ljder, knappast f&aring;r n&aring;gon uppm&auml;rksamhet: &Ouml;versv&auml;mningar p&aring; grund av att kanterna p&aring; insj&ouml;ar med sm&auml;ltvatten brister och frig&ouml;r enorma vattenmassor.<\/p>\n<p> Den globala uppv&auml;rmningen g&ouml;r att ett v&auml;xande antal dammar med sm&auml;ltvatten h&ouml;gt uppe i bergen h&aring;ller p&aring; att v&auml;xa till insj&ouml;ar. Forskare uppger att dessa insj&ouml;ar bildats under de senaste 50 &aring;ren.<\/p>\n<p> Flygfoton visar hundratals nya insj&ouml;ar av sm&auml;ltvatten, som ligger utspridda i hela bergskedjan. Monsunregnen oroar forskarna eftersom vattenniv&aring;n h&ouml;js i sj&ouml;arna.<\/p>\n<p> Fr&aring;n b&ouml;rjan &auml;r denna typen av insj&ouml;ar t&auml;ckta av is i botten och l&auml;ngs kanterna. Men n&auml;r isen sm&auml;lter blir sj&ouml;n allt bredare och djupare. Om ett sn&ouml;skred eller en jordb&auml;vning uppst&aring;r &#8211; eller helt enkelt p&aring; grund av &aring;lder &#8211; kan insj&ouml;n kollapsa och stora m&auml;ngder vatten forsa ur sj&ouml;n.<\/p>\n<p> S&aring;dana naturfenomen finns dokumenterade sedan 450 &aring;r tillbaka, men forskarna ins&aring;g inte hur stor faran &auml;r f&ouml;rr&auml;n 1985. Enorma vattenmassor frigjordes d&aring; vid Dig Tsho och dr&auml;nkte ett stort vattenkraftverk, Namche, och allt annat inom r&auml;ckvidd. Vattnet drog med sig broar, v&auml;gar, odlad mark, hus, boskap och m&auml;nniskor. I flera av floderna uppgick vattenstr&ouml;mningen till &ouml;ver 90 kilometer i timmen.<\/p>\n<p> Sedan Dig Tsho-tragedin har Vatten- och energikommissionen, WECS, g&aring;tt i spetsen f&ouml;r forskning p&aring; sm&auml;ltvattenfenomenet i Nepal. Teknisk hj&auml;lp kommer fr&aring;n Japan som bedrivit forskning p&aring; insj&ouml;ar sedan 1974.<\/p>\n<p> Enligt isforskare st&aring;r dammen Tsho Rolpa i tur f&ouml;r att brista, men de vet &auml;nnu inte varf&ouml;r denna sj&ouml;, som var en liten damm p&aring; 1950- talet, i dag har n&aring;tt en storlek p&aring; fyra kvadratkilometer.<\/p>\n<p> (990709)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>990709 (IPS) &#8211; Himalayabergen utg&ouml;r k&auml;llan till de stora floder som rinner genom Syd- och Syd&ouml;stasien, och sn&ouml;sm&auml;ltningen d&auml;r orsakar varje &aring;r enorma &ouml;versv&auml;mningarmed p&aring;f&ouml;ljande rubriker i tidningarna v&auml;rlden &ouml;ver. Mindrek&auml;nda &auml;r de &ouml;versv&auml;mningshot som sn&ouml;sm&auml;ltningen iinsj&ouml;arna utg&ouml;r.<\/p>\n","protected":false},"author":63,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-9722","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9722","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/63"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9722"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9722\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9722"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9722"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9722"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}