Buenos Aires, 021119 (IPS) – Den argentinska ekonomin har kollapsat, men landets filmindustri blomstrar. Argentinska filmer vinner priser p\u00e5 internationella festivaler, och antalet filmer som produceras i landet har \u00f6kat stort under de senaste \u00e5ren.. <\/p>\n
<\/p>\n
De inhemska filmernas framg\u00e5ng kan bland annat bero p\u00e5 att den l\u00e5ngvariga ekonomiska krisen sporrar konstn\u00e4rliga uttryck. Dessutom har filmskolorna i landet byggts ut, och det b\u00f6rjar nu ge utdelning.<\/p>\n
De nya argentinska filmerna behandlar ofta teman som arbetsl\u00f6shet, social marginalisering och ensamhet. Manuel Ant\u00edn, rektor f\u00f6r Argentinas filmuniversitet, menar att det stora intresset i Argentina och utomlands beror p\u00e5 att filmerna visar aspekter av krisen som man inte f\u00e5r se annars.<\/p>\n
Ant\u00edn ber\u00e4ttar att antalet filmstudenter har \u00f6kat fr\u00e5n ett hundratal till n\u00e4stan 10 000 i dag, och han menar att dagens produktioner definitivt har med det att g\u00f6ra.<\/p>\n
M\u00e5nga av de nya filmarna har pluggat p\u00e5 n\u00e5gon av de 30 filmskolorna i landet, och de har med sm\u00e5 medel lyckats g\u00f6ra framg\u00e5ngsrika l\u00e5ngfilmer som examensarbeten.<\/p>\n
Det g\u00e4ller till exempel Lucrecia Martel som har regisserat La Ci\u00e9naga (Tr\u00e4sket); Adri\u00e1n Caetano, som har gjort Bolivia och Un Oso Rojo (En r\u00f6d bj\u00f6rn) och Pablo Trapero, vars senaste film El Bonaerense just nu visas p\u00e5 Stockholms filmfestival.<\/p>\n
De h\u00e4r nya filmerna har alla producerats med knappa ekonomiska resurser och de flesta av dem saknar k\u00e4nda sk\u00e5despelare, men de har lyckats \u00f6vervinna den ekonomiska krisens hinder.<\/p>\n
– De h\u00e4r framstegen i filmv\u00e4rlden visar att det som Argentina genomg\u00e5r \u00e4r en materiell kris, men inte en andlig kris, s\u00e4ger Ant\u00edn.<\/p>\n
Den franska filmtidningen Cahiers du cinem\u00e1 st\u00f6djer hans \u00e5sikt i en artikel som s\u00e4ger att den argentinska filmens framg\u00e5ng \u00e4r “omv\u00e4nt proportionell mot landets kris”.<\/p>\n
Fenomenet \u00e4r uppenbart b\u00e5de p\u00e5 biograferna i Argentina och p\u00e5 internationella festivaler.<\/p>\n
Bland de filmer som har premi\u00e4r i Argentina varje vecka, finns vanligtvis ett par inhemskt producerade. Och oktober var en s\u00e4rskilt bra m\u00e5nad, d\u00e5 sex av de tio mest popul\u00e4ra filmerna var argentinska.<\/p>\n
Manuel Ant\u00edn p\u00e5minner ocks\u00e5 om Argentinas historia som filmland. Han s\u00e4ger att det var det f\u00f6rsta landet i Latinamerika som utvecklade en filmindustri.<\/p>\n
– Den argentinska filmen f\u00f6ddes samtidigt som sj\u00e4lva mediet, innan \u00e5r 1900, s\u00e4ger han. Och den stolta traditionen har f\u00f6rts vidare, \u00e4ven om starka perioder har avl\u00f6sts av djupa svackor.<\/p>\n
Under 1980-talet, efter milit\u00e4rdiktaturens fall, blomstrade filmindustrin, “eftersom det fanns mycket att ber\u00e4tta”, s\u00e4ger Ant\u00edn, som vid den tiden var chef f\u00f6r det nationella institutet f\u00f6r film och audiovisuell konst.<\/p>\n
Den milit\u00e4ra regimen st\u00e4ngde m\u00e5nga filmskolor, men sedan \u00e5terg\u00e5ngen till demokrati har de v\u00e4xt stadigt.<\/p>\n
I b\u00f6rjan av 90-talet producerades bara 12 till 14 filmer varje \u00e5r, trots den relativt stabila ekonomiska situationen. Men 1995 hade antalet \u00f6kat till 33, och sedan dess har de argentinska filmerna blivit \u00e4nnu fler. F\u00f6rra \u00e5ret hade 48 argentinska filmer premi\u00e4r, vilket bara har \u00f6vertr\u00e4ffats ett \u00e5r – 1951 – under det som r\u00e4knas som den argentinska filmens guld\u00e5lder.<\/p>\n
Hittills i \u00e5r har 44 argentinska filmer haft premi\u00e4r, och kanske kan landets filmindustri vara p\u00e5 v\u00e4g mot en ny guld\u00e5lder, trots den ekonomiska och sociala katastrof som landet genomlider.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Buenos Aires, 021119 (IPS) – Den argentinska ekonomin har kollapsat, men landets filmindustri blomstrar. Argentinska filmer vinner priser p\u00e5 internationella festivaler, och antalet filmer som produceras i landet har \u00f6kat stort under de senaste \u00e5ren..<\/p>\n","protected":false},"author":39,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,13,15],"tags":[],"class_list":["post-965","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-kultur","category-latinamerika"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/965","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/39"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=965"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/965\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=965"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=965"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=965"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}