{"id":9613,"date":"1999-08-11T13:40:01","date_gmt":"1999-08-11T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/08\/11\/marocko-berberna-vill-rdda-sin-identitet\/"},"modified":"1999-08-11T13:40:01","modified_gmt":"1999-08-11T13:40:01","slug":"marocko-berberna-vill-rdda-sin-identitet","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/08\/11\/marocko-berberna-vill-rdda-sin-identitet\/","title":{"rendered":"Marocko: Berberna vill r&auml;dda sin identitet"},"content":{"rendered":"<p>990811 (IPS) &#8211; I Marocko har berberna, liksom i alla nordafrikanska l&auml;nder, mest blivit ett folkloristiskt inslag, och inteen levande del av landets m&aring;ngkulturella samh&auml;lle. Berberna, somv&auml;grar acceptera detta, har ofta tvingats utst&aring; h&aring;rt f&ouml;rtryck. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Berberkulturen tillh&ouml;r de av v&auml;rldens kulturer som riskerar att d&ouml; ut p&aring; grund av statligt f&ouml;rtryck och effekterna av en kulturell globalisering. Nu arbetar flera berberorganisationer f&ouml;r att den arabiska Alawit-dynastin, som regerat Marocko sedan 1600-talet, officiellt ska erk&auml;nna deras kultur.<\/p>\n<p> En mer moderat organisation &auml;r Marockanska f&ouml;rbundet f&ouml;r forskning och kulturutbyte, AMREC. F&ouml;rbundet bildades 1967 i Rabat av en grupp berbiska studenter. AMREC tillh&ouml;r de moderata organisationerna, som kr&auml;ver ett grundlagsstadgat erk&auml;nnande av det gamla tamazigh-spr&aring;ket och tamazigh-kulturen inom Marockos gr&auml;nser och lagverk.<\/p>\n<p> Andra grupper &auml;r mer militanta och k&auml;mpar f&ouml;r att jaga ut araberna ur landet. De h&auml;vdar att Marocko tillh&ouml;r berberna.<\/p>\n<p> Berberna s&auml;ger att de levt i Magreb-l&auml;nderna i 5 000 &aring;r. Geografiskt str&auml;cker sig deras omr&aring;de fr&aring;n Atlanten till gr&auml;nsen mellan Egypten och Libyen, och fr&aring;n Medelhavet till Niger, Mali och Burkina Faso. Ingen vet s&auml;kert hur m&aring;nga berber det finns i Marocko, olika ber&auml;kningar uppger allt fr&aring;n 30 till 60 procent av landets 28 miljoner inv&aring;nare.<\/p>\n<p> En viss tolerans fr&aring;n landets myndigheter vad det g&auml;ller berbiska kulturyttringar har gjort att det i dag finns m&aring;nga berbiska organisationer.<\/p>\n<p> &#8211; Framg&aring;ngen beror bland annat p&aring; att vi h&aring;llit oss neutrala inf&ouml;r politiska partier och myndigheter, s&auml;ger berbern Ahmed Kikich.<\/p>\n<p> Andra, som poeten och konstn&auml;ren Mahjoubi Aherdane, ser det n&aring;got annorlunda.<\/p>\n<p> &#8211; Jag har alltid arbetat politiskt f&ouml;r att v&auml;rna berberkulturen, s&auml;ger han.<\/p>\n<p> Aherdane grundade p&aring; 1950-talet det berber-orienterade partiet Folkr&ouml;relsen, som i dag har 19 platser i Representanthuset i det marockanska parlamentet.<\/p>\n<p> 1991 undertecknade sex berberorganisationer det s&aring; kallade Agadir- avtalet om spr&aring;ket och kulturen tamazight. Avtalet beklagade att berberna systematiskt blivit en andra klassens medborgare, och det kr&auml;ver ett grundlagsskyddat erk&auml;nnande av spr&aring;ket tamazight som officiellt och likst&auml;llt med arabiska. I avtalet st&aring;r ocks&aring; att tamazight ska anv&auml;ndas i skolor och i den statliga radio- och TV- kanalen RTM.<\/p>\n<p> RTM b&ouml;rjade 1994 s&auml;nda dagliga nyheter i tolv minuter p&aring; landets tre berberdialekter &#8211; traifit, tamazight och tachelhit. S&auml;ndningarna fick b&aring;de ris och ros.<\/p>\n<p> &#8211; S&auml;ndningarna borde visa v&aring;r urgamla kultur och inte den pittoreska status som regimen skapat, s&auml;ger Id Saleh Hassan, som ocks&aring; menar att inneh&aring;llet i nyhetsprogrammen &auml;r arabiskt fast&auml;n spr&aring;ken &auml;r berbiska.<\/p>\n<p> Brahim Ounich fr&aring;n Tilili-f&ouml;rbundet ser dock RTM:s initiativ som ett steg i r&auml;tt riktning. Han menar att miljontals berber &auml;ntligen k&auml;nner att de r&auml;knas.<\/p>\n<p> Liksom allt annat i Marocko har berbernas &ouml;de vilat i h&auml;nderna p&aring; kung Hassan II, som nyligen avled i en hj&auml;rtinfarkt. Han beslutade 1994 att undervisning skulle ske p&aring; berberdialekter i marockanska skolor, &aring;tminstone i grundskolan. Detta beslut genomf&ouml;rdes dock aldrig i verkligheten.<\/p>\n<p> &#8211; Kungens beslut var bara en strategi f&ouml;r att h&aring;lla den v&auml;xande berberr&ouml;relsen lugn och under kontroll, s&auml;ger Ahmed Hracherras fr&aring;n Tilili-f&ouml;rbundet.<\/p>\n<p> &Auml;ven om m&aring;nga berber dr&ouml;mmer om en avskild etnisk enhet &auml;r det ytterst f&aring; som v&aring;gar tala &ouml;ppet om detta. M&aring;nga talar dock om spr&aring;kets och kulturens erk&auml;nnande. &Aring;ter andra mots&auml;tter sig ocks&aring; detta.<\/p>\n<p> &#8211; Det &auml;r helt orealistiskt att kr&auml;va erk&auml;nnande av tamazight som officiellt spr&aring;k, s&auml;ger Mohammed Louafa, styrelsemedlem i det nationalistiska partiet Istiqlal, som ing&aring;r i regeringskoalitionen med den socialistiske premi&auml;rministern Abderrahmane Youssoufi.<\/p>\n<p> &#8211; Det enda officiella spr&aring;ket &auml;r arabiska och inget annat &auml;n arabiska, s&auml;ger Louafa, som h&auml;vdar att han &auml;r berber&auml;ttling.<\/p>\n<p> Diskrimineringen av berber &auml;r ingalunda unik f&ouml;r Marocko. I Algerier, d&auml;r 30-35 procent av befolkningen &auml;r berber, anklagas myndigheterna f&ouml;r att medvetet diskriminera spr&aring;ket och p&aring;tvinga hela befolkningen en arabisk livsstil.<\/p>\n<p> &Auml;ven om Algeriets grundlag erk&auml;nner berbernas existens, sl&aring;r den dock fast att arabiska &auml;r landets officiella spr&aring;k. 1998 beslutade regeringen att inf&ouml;ra arabiska p&aring; alla omr&aring;den i samh&auml;llet, fr&aring;n offentlig f&ouml;rvaltning till undervisning. Detta v&auml;ckte stark ilska hos berbisk- och fransktalande inv&aring;nare.<\/p>\n<p> (990811)<\/p>\n<p> .&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>990811 (IPS) &#8211; I Marocko har berberna, liksom i alla nordafrikanska l&auml;nder, mest blivit ett folkloristiskt inslag, och inteen levande del av landets m&aring;ngkulturella samh&auml;lle. Berberna, somv&auml;grar acceptera detta, har ofta tvingats utst&aring; h&aring;rt f&ouml;rtryck.<\/p>\n","protected":false},"author":23,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-9613","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9613","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/23"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9613"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9613\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9613"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9613"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9613"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}