{"id":9574,"date":"1999-08-25T13:40:01","date_gmt":"1999-08-25T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/08\/25\/worldwatch-institute-kol-br-frsvinna-som-energiklla\/"},"modified":"1999-08-25T13:40:01","modified_gmt":"1999-08-25T13:40:01","slug":"worldwatch-institute-kol-br-frsvinna-som-energiklla","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/08\/25\/worldwatch-institute-kol-br-frsvinna-som-energiklla\/","title":{"rendered":"Worldwatch Institute: Kol b&ouml;r f&ouml;rsvinna som energik&auml;lla"},"content":{"rendered":"<p>990825 (IPS) &#8211; Kol m&aring;ste gradvis avvecklas som energik&auml;lla av globala milj&ouml;- och h&auml;lsosk&auml;l. Det anser den inflytelserika tankesmedjan Worldwatch Institute i Washington. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Kol st&aring;r i dag f&ouml;r 23 procent av den totala energianv&auml;ndningen i v&auml;rlden. Det &auml;r en stor minskning sedan rekord&aring;ret 1910, d&aring; kolet gav 62 procent av energin.<\/p>\n<p> V&auml;rldens l&auml;nder b&ouml;r snabba p&aring; avvecklingen av kol som energik&auml;lla eftersom den bidrar till den globala v&auml;xthuseffekten, sur nederb&ouml;rd och &ouml;kade andningsproblem, enligt den nya rapportens f&ouml;rfattare, Seth Dunn.<\/p>\n<p> &#8211; De kolrelaterade milj&ouml;- och h&auml;lsoproblemen har aldrig varit s&aring; allvarliga som i dag. Avveckling av kolenergi har blivit milj&ouml;m&auml;ssigt n&ouml;dv&auml;ndigt, s&auml;ger han.<\/p>\n<p> I sin nya rapport om kolets effekt p&aring; milj&ouml; och h&auml;lsa beskriver Seth Dunn hur kolet p&aring; 1800-talet blev en symbol f&ouml;r rikedom och modernitet i USA och Europa. Sedan dess har det tappat sin glans.<\/p>\n<p> Den r&ouml;k som bildas n&auml;r kol f&ouml;rbr&auml;nns inneh&aring;ller tv&aring; farliga &auml;mnen &#8211; svaveldioxid och &auml;mnen som best&aring;r av partiklar. Detta utsl&auml;pp orsakar 500 000 f&ouml;r tidiga d&ouml;dsfall och miljontals nya fall av luftv&auml;gs- och lungsjukdomar i stadsmilj&ouml;er varje &aring;r. Vissa st&auml;der, till exempel New Delhi och Peking, har i dag n&auml;stan samma h&ouml;ga halt av dessa f&ouml;roreningar som i London 1952 d&aring; den &ouml;k&auml;nda &#8220;m&ouml;rdarsmogen&#8221; tog livet av 4 000 inv&aring;nare, enligt rapporten.<\/p>\n<p> Inandning av kolutsl&auml;pp under l&aring;ng tid ger skador p&aring; lungor, luftv&auml;gar, hj&auml;rta och blodomlopp.<\/p>\n<p> F&ouml;rorenad luft fr&aring;n matlagning inomhus med kol som br&auml;nsle orsakar 1,8 av 2,7 miljoner d&ouml;dsfall p&aring; grund av luftf&ouml;roreningar v&auml;rlden &ouml;ver. S&auml;rskilt stor risk l&ouml;per kvinnor och barn. F&ouml;rbr&auml;nning av kol &auml;r ocks&aring; en av de st&ouml;rsta orsakerna till upptrappningen av v&auml;xthuseffekten, som enligt m&aring;nga forskare kommer att f&ouml;r&auml;ndra jordens klimat och h&ouml;ja medeltemperaturen p&aring; jorden.<\/p>\n<p> Sten- och brunkol &auml;r de fossila br&auml;nslen som avger i s&auml;rklass mest utsl&auml;pp av grund&auml;mnet kol &#8211; &ouml;ver 80 procent mer &auml;n till exempel naturgas. Det st&aring;r f&ouml;r 43 procent av det globala &aring;rliga kolutsl&auml;ppet, ungef&auml;r 2,7 miljarder ton.<\/p>\n<p> Kolanv&auml;ndningen har sjunkit med 2,1 procent p&aring; bara ett &aring;r och &auml;r i dag historiskt l&aring;g. Trots det &auml;r flera l&auml;nder fortfarande beroende av kol som energik&auml;lla.<\/p>\n<p> En viktig &aring;tg&auml;rd f&ouml;r att avl&auml;gsna kol som br&auml;nslek&auml;lla &auml;r att minska de enorma statssubventioner vissa l&auml;nder ger f&ouml;r kolanv&auml;ndning. De totala kolsubventionerna globalt &auml;r 529 miljarder kronor om &aring;ret. 252 miljarder ges i de industrialiserade l&auml;nderna, 227 miljoner i det gamla &ouml;stblocket och 50 miljarder kronor i Kina och Indien. I Tyskland &auml;r den statliga subventioneringen hela 176 miljarder kronor, i vilken ing&aring;r ett direkt bidrag till varje gruvarbetare p&aring; &ouml;ver 588 000 kronor.<\/p>\n<p> Kina &#8211; &ouml;k&auml;nt f&ouml;r sina kolsmutsiga st&auml;der &#8211; har utarbetat en av de dj&auml;rvaste planerna f&ouml;r att minska kolanv&auml;ndningen. Sedan 1984 har landet halverat de statliga subventionerna p&aring; kol. Det orsakade en minskning av kolkonsumtionen med 5,2 procent. Kina har ocks&aring; inf&ouml;rt en skatt p&aring; h&ouml;gsvavelhaltigt kol f&ouml;r att stimulera naturgasanv&auml;ndning och utveckling av f&ouml;rnyelsebara energik&auml;llor.<\/p>\n<p> Belgien, Frankrike, Japan, Spanien och Storbritannien har tillsammans halverat kolanv&auml;ndandet genom att sk&auml;ra ned de statliga subventionerna under de senaste 15 &aring;ren.<\/p>\n<p> De cirka tio miljoner gruvarbetarjobb som finns jorden &ouml;ver &auml;r redan i farozonen, eftersom gruv&auml;garna reducerar sin personal och rationaliserar gruvdriften.<\/p>\n<p> Enligt Worldwatch Institute finns det i dag 13 000 gruvarbetare i Storbritannien. 1978 fanns det 1,2 miljoner. I Kina har 870 000 kolgruvearbetarjobb f&ouml;rsvunnit de senaste fem &aring;ren, och regeringen planerar att st&auml;nga omkring 25 800 kolgruvor i &aring;r.<\/p>\n<p> (990825)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>990825 (IPS) &#8211; Kol m&aring;ste gradvis avvecklas som energik&auml;lla av globala milj&ouml;- och h&auml;lsosk&auml;l. Det anser den inflytelserika tankesmedjan Worldwatch Institute i Washington.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-9574","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9574","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9574"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9574\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9574"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9574"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9574"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}