{"id":9370,"date":"1999-10-18T13:40:01","date_gmt":"1999-10-18T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/10\/18\/grannlnder-tjnar-stort-p-kriget-i-kongo-kinshasa\/"},"modified":"1999-10-18T13:40:01","modified_gmt":"1999-10-18T13:40:01","slug":"grannlnder-tjnar-stort-p-kriget-i-kongo-kinshasa","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/10\/18\/grannlnder-tjnar-stort-p-kriget-i-kongo-kinshasa\/","title":{"rendered":"Grannl&auml;nder tj&auml;nar stort p&aring; kriget i Kongo- Kinshasa"},"content":{"rendered":"<p>991018 (IPS) &#8211; Med v&auml;xande ilska tvingas inv&aring;narnai Kongo-Kinshasa se p&aring; n&auml;r grannl&auml;nderna oh&auml;mmat f&ouml;rser sigmed landets naturresurser. L&auml;nder som inte har en enda diamantgruvaexporterar pl&ouml;tsligt diamanter. Detta tack vare att de skaffat sigmilit&auml;r kontroll &ouml;ver kongolesiska omr&aring;den, antingen genom attst&ouml;dja rebellerna eller president Laurent Desir&eacute; Kabila. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>&#8211; B&aring;de rebellerna och regeringen m&aring;ste inse att det &auml;r h&ouml;g tid att f&aring; ett slut p&aring; detta krig, som idag blivit en guldgruva f&ouml;r de allierade p&aring; b&aring;da sidor, s&auml;ger den kongolesiske forskaren i statsvetenskap, Tshidibi Ngodavi, som bor i Kinshasa.<\/p>\n<p> Tshidibi menar att de allierade p&aring; b&aring;da sidor beter sig som banditer, medan befolkningen fortfarande f&ouml;rtrycks av diktatur och v&aring;ld.<\/p>\n<p> Landets icke-statliga press, som idag i stort sett anv&auml;nder utl&auml;ndska byr&aring;er och radiostationer som k&auml;llor, bekr&auml;ftar att landets naturresurser plundras. Landets inv&aring;nare rasar.<\/p>\n<p> &#8211; Det &auml;r motbjudande hur v&aring;ra egna landsm&auml;n till&aring;ter att v&aring;ra naturresurser s&auml;ljs ut bara f&ouml;r att de ska beh&aring;lla makten, s&auml;ger Franklin Musau, som har ett litet transportf&ouml;retag i Kinshasa.<\/p>\n<p> Kongo-Kinshasa &auml;r f&ouml;r stort, f&ouml;r rikt och f&ouml;r lite utvecklat. Landet har mer mineraltillg&aring;ngar &auml;n det beh&ouml;ver, menar Kwebe Kimpele, journalist som f&ouml;rut arbetade p&aring; den statliga radion. Detta leder till girighet bland landets makthavare, anser han.<\/p>\n<p> Uganda, Rwanda och Zimbabwe har p&aring; sistone pl&ouml;tsligt blivit export&ouml;rer av diamanter utan att ha en enda diamantgruva p&aring; sina territorier, enligt diamantkontoret, en avdelning av det belgiska tullv&auml;sendet, som bevakar import och export av diamanter. Statistiken f&ouml;r juli m&aring;nad, som diamantkontoret just offentliggjort, visar att Zimbabwe exporterade diamanter till ett v&auml;rde av 19 000 karat, Rwanda 1 500 och Uganda 11 000 .<\/p>\n<p> Myndigheterna i Kinshasa s&auml;ger att ugandierna och rwandierna beslagtog diamanter till ett v&auml;rde av 185 216 karat och 447 kilo guld de f&ouml;rsta &aring;tta m&aring;naderna av kriget.<\/p>\n<p> Konflikten i Kongo-Kinshasa b&ouml;rjade i augusti 1998 efter att president Kabila beordrat de &aring;terst&aring;ende rwandiska trupperna att omedelbart l&auml;mna landet. Det var samma trupper som tidigare hj&auml;lpt honom st&ouml;rta diktatorn Mobutu Sese Seko i maj 1997. Sedan dess har sex afrikanska l&auml;nder dragits in i konflikten: Angola, Zimbabwe, Tchad och Namibia som st&ouml;djer Kabila, och Uganda och Rwanda som st&ouml;djer rebellerna.<\/p>\n<p> Zimbabwe, som &auml;r Kabilas viktigaste allierade, har v&auml;rst rykte bland kongoleserna. Zimbabwe har s&auml;nt 11 000 soldater f&ouml;r att hj&auml;lpa regeringslojala kongolesiska soldater, och verkar bli det land som tj&auml;nar mest p&aring; att kriget drar ut p&aring; tiden, anser befolkningen i Kinshasa. Zimbabwe d&ouml;ljer inte l&auml;ngre sin avsikt att st&auml;rka de ekonomiska banden med Kongo-Kinshasa genom att skaffa sig allt fler gruv- och jordbrukskontrakt genom president Kabila.<\/p>\n<p> Zimbabwe har f&aring;tt koncessionsr&auml;tten till ett 200 kvadratkilometer stort omr&aring;de vid Mbuji-Mayi, huvudstaden i den diamantproducerande provinsen &Ouml;stra Kasai i centrala Kongo-Kinshasa. Zimbabwe har ocks&aring; koncession p&aring; ett enormt omr&aring;de mark f&ouml;r utveckling av jordbruk och landsbygd. Omr&aring;det ligger i Katanga i syd&ouml;st, och zimbabwierna ska d&auml;r odla ris, majs, sojab&ouml;nor och s&ouml;tpotatis.<\/p>\n<p> Redan f&ouml;re 1998 fick Zimbabwe kontroll &ouml;ver Gecamines, Kongos st&ouml;rsta gruvbolag. Sedan dess har bolagets direkt&ouml;r varit den vite zimbabwiern Billy Rautenbach, som f&ouml;r n&aring;gra m&aring;nader sedan sparkade 16 000 av bolagets 25 000 anst&auml;llda.<\/p>\n<p> Kongos centralbank uppger att Gecamines endast utvann 206 ton koppar det f&ouml;rsta halv&aring;ret i &aring;r, j&auml;mf&ouml;rt med 17 000 ton under samma period 1998. I slutet av september enades arm&eacute;erna i Kongo- Kinshasa och Zimbabwe om att starta ett gemensamt f&ouml;retag som ska saluf&ouml;ra koppar, diamanter och tr&auml; f&ouml;r att finansiera kriget. Resultatet &auml;r att kongolesisk koppar nu ska f&ouml;r&auml;dlas av det zimbabwiska f&ouml;retaget Zimbabwe Mining Development Corporation.<\/p>\n<p> &#8211; Avtal som detta kan bara ing&aring;s i krigstid. Under ytan ligger alltid lite av utpressning och hot fr&aring;n den allierade maktens sida om att dra tillbaka sina styrkor om f&ouml;rv&auml;ntningarna kommer p&aring; skam, s&auml;ger Tshidibi.<\/p>\n<p> (991018)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>991018 (IPS) &#8211; Med v&auml;xande ilska tvingas inv&aring;narnai Kongo-Kinshasa se p&aring; n&auml;r grannl&auml;nderna oh&auml;mmat f&ouml;rser sigmed landets naturresurser. L&auml;nder som inte har en enda diamantgruvaexporterar pl&ouml;tsligt diamanter. Detta tack vare att de skaffat sigmilit&auml;r kontroll &ouml;ver kongolesiska omr&aring;den, antingen genom&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/10\/18\/grannlnder-tjnar-stort-p-kriget-i-kongo-kinshasa\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":861,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-9370","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9370","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/861"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9370"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9370\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9370"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9370"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9370"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}