{"id":9163,"date":"1999-12-16T13:40:01","date_gmt":"1999-12-16T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/12\/16\/stigande-havsniv-hotar-guyana\/"},"modified":"1999-12-16T13:40:01","modified_gmt":"1999-12-16T13:40:01","slug":"stigande-havsniv-hotar-guyana","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/12\/16\/stigande-havsniv-hotar-guyana\/","title":{"rendered":"Stigande havsniv&aring; hotar Guyana"},"content":{"rendered":"<p>991216 (IPS) &#8211; Inv&aring;narna i Guyanas huvudstad Georgetown befarar attde snart m&aring;ste flytta in&aring;t landet f&ouml;r att r&auml;dda sig undan den st&auml;ndigt stigande havsniv&aring;n. St&ouml;rre delen av den 40 mil l&aring;nga guyanska kusten ligger ungef&auml;r 1,5 meter under havsytan. Det &auml;r s&aring; l&aring;gt att de fartyg som ang&ouml;r hamnen inte kan se staden f&ouml;rr&auml;n de &auml;r alldeles n&auml;ra inp&aring;. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Allt detta betyder att Guyanas ingenj&ouml;rer alltid &auml;r fullt sysselsatta med att s&auml;kra landomr&aring;dena mot havet. Deras arbete betalas mycket h&ouml;gt n&auml;r det &auml;r h&ouml;gvatten och n&auml;r regnmonsunen p&aring;g&aring;r. Ingenj&ouml;rernas fr&auml;msta uppgift har varit att bygga kraftiga murar som kan h&aring;lla havsvattnet ute. De har dessutom konstruerat ett komplicerat n&auml;tverk av diken och slussar som bara kan &ouml;ppnas vid l&aring;gvatten.<\/p>\n<p> F&ouml;r Guyanas kustbefolkning &auml;r hoten fr&aring;n klimatet och klimatf&ouml;r&auml;ndringarna h&ouml;gst p&aring;tagliga och verkliga. De har sett vad som skett p&aring; andra platser i v&auml;rlden och m&aring;nga fruktar nu att det snart &auml;r deras tur att drabbas av &ouml;versv&auml;mningar.<\/p>\n<p> Flera sm&aring; &ouml;ar i Stilla havet har redan f&ouml;rsvunnit under havsytan eftersom vattenniv&aring;n stiger p&aring; grund av v&auml;xthuseffekten. Internationella klimatforskare har varnat guyanerna, och andra som bor f&ouml;r n&auml;ra vattenmassorna, f&ouml;r faran de uts&auml;tts f&ouml;r n&auml;r allt mer av polarisen sm&auml;lter.<\/p>\n<p> Organisationen av amerikanska stater, OAS, har g&aring;tt ut och bett de som bor i de utsatta kustomr&aring;dena att flytta l&auml;ngre in i landet eftersom de befarar att kampen mot vattnet kan bli f&ouml;r kostsam. En tom statskassa kan g&ouml;ra att en regering inte har n&aring;got annat val &auml;n att l&aring;ta vattnet str&ouml;mma in.<\/p>\n<p> OAS anser att det redan &auml;r f&ouml;r dyrt att bygga ytterligare murar och diken f&ouml;r att h&aring;lla havet ute. Organisationen har d&auml;rf&ouml;r lanserat en plan som g&aring;r ut p&aring; att f&ouml;rb&auml;ttra infrastrukturen i distriktet Berbice i syd&ouml;stra Guyana, det vill s&auml;ga ett omr&aring;de som ligger l&aring;ngt fr&aring;n den problematiska kusten. OAS tror att det d&aring; kommer att bli l&auml;ttare att &ouml;vertala kustbefolkningen att flytta till inlandet innan det &auml;r f&ouml;r sent.<\/p>\n<p> Myndigheterna i Guyana har nu tvingats anlita expertis fr&aring;n Holland f&ouml;r att skydda sig fr&aring;n havet. De flesta skyddsmurar utanf&ouml;r Georgetown har byggts av holl&auml;ndska kolonialister f&ouml;r &ouml;ver 300 &aring;r sedan. Slitage och d&aring;ligt underh&aring;ll har dock gjort att dessa gamla murar inte l&auml;ngre g&ouml;r s&aring; stor nytta.<\/p>\n<p> Uppskattningsvis 90 procent av Guyanas 840 000 inv&aring;nare bor l&auml;ngs den utsatta kustremsan. Det mesta av landets infrastruktur och industri, som ris- och sockerindustrin, ligger d&auml;r. Eftersom befolkningen f&ouml;redrar att bo vid kusten &auml;r de enorma landomr&aring;dena inne i landet s&aring; gott som folktomma.<\/p>\n<p> (991216)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>991216 (IPS) &#8211; Inv&aring;narna i Guyanas huvudstad Georgetown befarar attde snart m&aring;ste flytta in&aring;t landet f&ouml;r att r&auml;dda sig undan den st&auml;ndigt stigande havsniv&aring;n. St&ouml;rre delen av den 40 mil l&aring;nga guyanska kusten ligger ungef&auml;r 1,5 meter under havsytan. Det&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/12\/16\/stigande-havsniv-hotar-guyana\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-9163","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9163","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9163"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9163\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9163"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9163"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9163"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}