{"id":9111,"date":"2000-01-04T13:40:01","date_gmt":"2000-01-04T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/01\/04\/latinamerika-de-fattigas-kyrka-vxer\/"},"modified":"2000-01-04T13:40:01","modified_gmt":"2000-01-04T13:40:01","slug":"latinamerika-de-fattigas-kyrka-vxer","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/01\/04\/latinamerika-de-fattigas-kyrka-vxer\/","title":{"rendered":"Latinamerika: &quot;De fattigas kyrka&quot; v&auml;xer"},"content":{"rendered":"<p>000104 (IPS) &#8211; Den progressiva inriktningen av denkatolska kyrkan i Latinamerika som kallas befrielseteologin har f&aring;ttrykte om sig att vara utd&ouml;ende. Men den visar sig nu inte bara&ouml;verleva, utan i tysthet ocks&aring; v&auml;xa sig starkare. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Det s&auml;ger den brasilianske pr&auml;sten Jos&eacute; Oscar Beozzo, chef f&ouml;r Ekumeniska centret f&ouml;r folklig mission och utbildning. Han &auml;r ocks&aring; medlem i Forskningskommissionen om katolska kyrkans historia i Latinamerika.<\/p>\n<p> Till och med i Argentina, d&auml;r de katolska biskoparna traditionellt varit konservativa, b&ouml;rjar socialt engagerade f&ouml;rsamlingar v&auml;xa upp, enligt Beozzo. Orsaken till detta tror han &auml;r den ekonomiska krisen och &ouml;kande fattigdomen i regionen under 1980-talet.<\/p>\n<p> Familjestrukturen i det latinamerikanska samh&auml;llet har luckrats upp p&aring; grund av arbetsl&ouml;shet och v&auml;xande fattigdom. Det har gjort att m&aring;nga pr&auml;ster och f&ouml;rsamlingar omv&auml;rderat sitt arbete och i dag prioriterar de sociala problemen.<\/p>\n<p> &#8211; Flera v&auml;lk&auml;nda progressiva pr&auml;ster har avlidit eller g&aring;tt i pension. Det har lett analytiker att tro att den progressiva inriktningen gradvis h&aring;ller p&aring; att f&ouml;rsvinna. Men dess styrka blev tydlig vid valet av representanter till Brasiliens biskopskonferens, s&auml;ger Beozzo.<\/p>\n<p> Han till&auml;gger att det &auml;r viktigt att se p&aring; arbetet som r&ouml;relsen g&ouml;r i stort och inte bara fokusera p&aring; n&aring;gra v&auml;lk&auml;nda ledare som ofta bevakas av media.<\/p>\n<p> De fattigas kyrka, som den progressiva katolska kyrkan kallas i folkmun, best&aring;r fr&auml;mst av tre delar. Den f&ouml;rsta &auml;r de samh&auml;llsenheter, CEB, som de fattiga sj&auml;lva &auml;r organiserade i och som sammanbinder deras tro med lokalt engagemang. Den andra delen &auml;r det samh&auml;llsinriktade f&ouml;rsamlingsarbetet, som tar upp mer komplicerade fr&aring;gor som landf&ouml;rdelning, ursprungsbefolkningarnas problem, diskrimineringen av kvinnor, barn och arbetare. Den tredje delen &auml;r teologin, kyrkans historia och bibelstudierna, som tolkas s&aring; att de ger st&ouml;d &aring;t det sociala engagemanget.<\/p>\n<p> Befrielseteologin bevakas inte s&aring; mycket av media i dag som f&ouml;rr, men har p&aring;verkat t&auml;nkandet och handlingarna inom den katolska kyrkan i flera l&auml;nder. Dessutom publicerar de mest k&auml;nda befrielseteologiska f&ouml;rfattarna fortfarande b&ouml;cker.<\/p>\n<p> Ett bra exempel &auml;r Leonardo Boff, Brasiliens ledande befrielseteolog, som publicerat flera verk sedan han l&auml;mnade sin post som pr&auml;st och l&auml;rare inom katolska kyrkan. Orsaken till att han drog sig tillbaka var st&auml;ndiga p&aring;tryckningar och bojkotter fr&aring;n Vatikanen sida. Ett annat exempel &auml;r peruanen Gustavo Gutierrez, en av grundarna till befrielseteologin och som myntade sj&auml;lva begreppet, arbetar fortfarande i den katolska organisationen Bartolome de las Casas, och har nyligen gett ut en bok i Frankrike.<\/p>\n<p> Befrielseteologins engagemang f&ouml;r ursprungsbefolkningarna har gjort att r&ouml;relsen vuxit i regioner med stor ursprungsbefolkning, d&auml;r flertalet &auml;r extremt fattiga. Det g&auml;ller s&ouml;dra Peru, Bolivia, Mexiko och Guatemala.<\/p>\n<p> De fattigas eget engagemang i enheterna, CEB, har ocks&aring; &ouml;kat. Det uppst&aring;r allt fler CEB:s bland ursprungsbefolkningarna i Ecuador och i s&ouml;dra Mexiko, d&auml;r biskop Samuel Ruiz har k&auml;mpat h&aring;rt f&ouml;r de fattiga i Chiapas och i storst&auml;dernas slum.<\/p>\n<p> F&ouml;rutom att media inte l&auml;ngre skriver s&aring; mycket om befrielseteologin l&auml;ngre, g&ouml;r Vatikanen vad den kan f&ouml;r att tysta r&ouml;relsen, enligt pr&auml;sten Beozzo. I Mexiko har 86 biskopar av drygt 100 &aring;ter inordnats under p&aring;ven Johannes Paulus II p&aring; bekostnad av befrielseteologerna.<\/p>\n<p> Den progressiva kyrkans historia f&ouml;ljer t&auml;tt den allm&auml;nna politiska historien i Latinamerika. Diktaturerna och det politiska v&aring;ldet under 60-, 70- och 80-talen ledde till att s&aring; kallade &#8220;gerillapr&auml;ster&#8221; uppstod, som Camilo Torres i Colombia. Flera politiskt orienterade aktioner fr&aring;n den radikala delen av pr&auml;sterskapet genomf&ouml;rdes. Detta ledde till att m&aring;nga pr&auml;ster, nunnor och munkar pl&ouml;tsligt f&ouml;rsvann och m&ouml;rdades i Argentina och Centralamerika under flera &aring;rtionden. &Aring;tskilliga torterades och f&auml;ngslades i exempelvis Brasilien. M&aring;nga biskopar offrade medvetet sina liv f&ouml;r de fattigas sak eller i protest mot politiskt f&ouml;rtryck och f&ouml;rf&ouml;ljelse.<\/p>\n<p> N&auml;r demokratiseringen av Latinamerika startade under 1980-talet &aring;tergick de progressiva f&ouml;rsamlingarnas arbete till mer socialt inriktat arbete p&aring; bekostnad av det direkt politiska st&auml;llningstagandet. De har d&auml;rf&ouml;r en l&auml;gre profil i dag &auml;n de tidigare haft och f&aring;r d&auml;rf&ouml;r inte s&aring; mycket uppm&auml;rksamhet i media.<\/p>\n<p> &#8211; De fattigas kyrka kommer att v&auml;xa allt eftersom fattigdom och marginalisering tilltar i det latinamerikanska samh&auml;llet som en f&ouml;ljd av nyliberalismen, s&auml;ger Beozzo.<\/p>\n<p> (000104)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>000104 (IPS) &#8211; Den progressiva inriktningen av denkatolska kyrkan i Latinamerika som kallas befrielseteologin har f&aring;ttrykte om sig att vara utd&ouml;ende. Men den visar sig nu inte bara&ouml;verleva, utan i tysthet ocks&aring; v&auml;xa sig starkare.<\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-9111","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9111","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9111"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9111\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9111"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9111"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9111"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}