{"id":9109,"date":"2000-01-05T13:40:01","date_gmt":"2000-01-05T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/01\/05\/latinamerika-kvinnliga-arbetare-r-hr-fr-att-stanna\/"},"modified":"2000-01-05T13:40:01","modified_gmt":"2000-01-05T13:40:01","slug":"latinamerika-kvinnliga-arbetare-r-hr-fr-att-stanna","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/01\/05\/latinamerika-kvinnliga-arbetare-r-hr-fr-att-stanna\/","title":{"rendered":"Latinamerika: Kvinnliga arbetare &auml;r h&auml;r f&ouml;r att stanna"},"content":{"rendered":"<p>000105 (IPS) &#8211; Den massiva &ouml;kningen av kvinnor p&aring; arbetsmarknaden i Latinamerika &auml;r en av de viktigaste utvecklingarna p&aring; kontinenten under senare delen av 1900-talet. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Den ekonomiska kommissionen f&ouml;r Latinamerika och Karibien, ECLA, uppskattar att kvinnors deltagande p&aring; arbetsmarknaden har &ouml;kat med 311 procent de senaste 30 &aring;ren. Internationella arbetsorganisationen, ILO, f&ouml;rutsp&aring;r att andelen kvinnor p&aring; den latinamerikanska arbetsmarknaden kommer att forts&auml;tta att &ouml;ka. 1970 hade tre av tio kvinnor i regionen arbete mot sex av tio idag.<\/p>\n<p> P&aring; 80-talet s&ouml;kte sig m&aring;nga kvinnor ut i arbetslivet i Latinamerika p&aring; grund av att familjernas ekonomi f&ouml;rs&auml;mrades i m&aring;nga av regionens l&auml;nder, enligt olika unders&ouml;kningar.<\/p>\n<p> I dag &auml;r anledningarna till att antalet kvinnor p&aring; arbetsplatserna &ouml;kar mer varierade. En &auml;r fortfarande behovet av mer pengar till hush&aring;llen, men en annan &auml;r att m&aring;nga kvinnor idag &auml;r v&auml;lutbildade och efterfr&aring;gas p&aring; arbetsmarknaden och att det har gett dem &ouml;kat sj&auml;lvf&ouml;rtroende och lett till att de uppskattar sitt &#8220;sociala v&auml;rde&#8221;.<\/p>\n<p> &#8211; Utbildning har varit en fundamental faktor vad g&auml;ller kvinnornas int&aring;g p&aring; arbetsmarknaden. Utbildningsgapet mellan m&auml;n och kvinnor &auml;r mycket mindre idag &auml;r det var i den f&ouml;rra generationen, s&auml;ger Alicia Villanueva, samordnade f&ouml;r ett av Manuela Ramos r&ouml;relsens program.<\/p>\n<p> Det &auml;r i dag tydligt att kvinnor inte kan f&ouml;rbises i makroekonomiska termer, deras bidrag blir allt st&ouml;rre varje dag. N&auml;sta 30 procent av alla latinamerikanska hush&aring;ll leds av kvinnor och deras andel av hush&aring;llens inkomster &ouml;kar generellt.<\/p>\n<p> Mest dramatiskt m&auml;rks det i Peru d&auml;r kvinnornas l&ouml;ner utg&ouml;r 80 procent av hush&aring;llens nettoinkomster, enligt en unders&ouml;kning om kvinnor, arbete och fattigdom som gjorts av en av ILO:s avdelningar. Enligt unders&ouml;kningen tj&auml;nar kvinnor i fattiga hem i Peru, Ecuador och Colombia mer &auml;n m&auml;n.<\/p>\n<p> Beklagligt nog &auml;r det inte s&aring; i alla samh&auml;llsskikt. De latinamerikanska kvinnornas livskvalit&eacute; har inte &ouml;kat i takt med deras int&aring;g p&aring; den betalda arbetsmarknaden. M&aring;nga kvinnor arbetar fortfarande med l&aring;gstatusjobb och l&aring;ga l&ouml;ner. Enligt ECLAC arbetar de flesta kvinnor med hush&aring;llsarbete, i familjef&ouml;retag och i den informella sektorn.<\/p>\n<p> Detta &auml;r delvis en del av en st&ouml;rre trend som g&auml;ller st&ouml;rre delen av Latinamerika. Enligt ILO har industrisektorn vuxit mindre &auml;n &ouml;vriga sektorer i alla regionens l&auml;nder utom Bolivia, medan servicesektorn blir allt st&ouml;rre. Det har lett till ett &ouml;kat behov av okvalificerad arbetskraft som ofta best&aring;r av kvinnor och ungdomar. En hel del av de nya jobben &auml;r svartjobb.<\/p>\n<p> Och fortfarande sackar kvinnornas l&ouml;ner efter m&auml;nnen &#8211; det &auml;r l&aring;ngt till lika l&ouml;n f&ouml;r lika arbete. Enligt ILO:s unders&ouml;kning tj&auml;nar kvinnorna i de andinska l&auml;nderna 20 till 47 procent mindre &auml;n m&auml;nnen.<\/p>\n<p> Vanligtvis brukar skillnader i m&auml;ns och kvinnors produktivitet &aring;beropas f&ouml;r att urs&auml;kta l&ouml;neskillnaden, men enligt ILO finns ingen annan f&ouml;rklaring till den stora skillnaden &auml;n att arbetsmarknaden diskriminerar kvinnor.<\/p>\n<p> Kvinnorna i Latinamerika tvingas ocks&aring; ofta arbeta dubbelt &#8211; eftersom de fortsatt utf&ouml;r st&ouml;rre den av hush&aring;llsarbetet i hemmen &auml;ven om de har ett annat arbete. Men f&ouml;rdelarna med att ha ett betalt arbete &ouml;verv&auml;ger, anser de flesta kvinnor.<\/p>\n<p> &#8211; Sedan jag b&ouml;rjade arbeta k&auml;nner jag mig fri, s&auml;ger Teresa Galvez, textilarbetare med fyra barn.<\/p>\n<p> &#8211; Nu v&aring;gar min man inte sl&aring; mig, han vet att &auml;ven jag r&auml;knas. Jag k&auml;nner mig viktig, det spelar ingen roll att jag &auml;r helt slut p&aring; kv&auml;llen. Jag &auml;r tr&ouml;tt men n&ouml;jd, s&auml;ger hon.<\/p>\n<p> &#39;&#39;Kvinnorna kom in p&aring; arbetsmarknaden f&ouml;r att det var n&ouml;dv&auml;ndigt, men de f&ouml;rblir d&auml;r inte bara f&ouml;r att de m&aring;ste, utan f&ouml;r att de vill&#8221;, st&aring;r det i ECLAC:s rapport.<\/p>\n<p> (000105) .&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>000105 (IPS) &#8211; Den massiva &ouml;kningen av kvinnor p&aring; arbetsmarknaden i Latinamerika &auml;r en av de viktigaste utvecklingarna p&aring; kontinenten under senare delen av 1900-talet.<\/p>\n","protected":false},"author":944,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-9109","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9109","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/944"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9109"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9109\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9109"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9109"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9109"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}