{"id":8860,"date":"2000-03-08T13:40:01","date_gmt":"2000-03-08T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/03\/08\/vrldens-isar-smlter\/"},"modified":"2000-03-08T13:40:01","modified_gmt":"2000-03-08T13:40:01","slug":"vrldens-isar-smlter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/03\/08\/vrldens-isar-smlter\/","title":{"rendered":"V&auml;rldens isar sm&auml;lter"},"content":{"rendered":"<p>000308 (IPS) &#8211; Isarna som t&auml;cker v&auml;rlden &#8211; fr&aring;n polaromr&aring;dena till Himalaya &#8211; sm&auml;lter snabbare &auml;n n&aring;gonsin tidigare, varnar milj&ouml;r&ouml;relsen. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Den storskaliga issm&auml;ltningen kommer att h&ouml;ja havsniv&aring;n, skapa regionala &ouml;versv&auml;mningar, hota tillg&aring;ngen p&aring; vatten och f&ouml;r&auml;ndra livsvillkoren f&ouml;r v&auml;xter och djur, enligt milj&ouml;organisationen Worldwatch Institute.<\/p>\n<p> Mellan 1997 och 1998 f&ouml;rsvann &#8220;extremt mycket&#8221; is, enligt den schweiziskt baserade organisationen World Glacier Monitoring Service.<\/p>\n<p> Forskarna sp&aring;r att upp mot en fj&auml;rdedel av v&auml;rldens bergsglaci&auml;rer kan f&ouml;rsvinna f&ouml;re &aring;r 2050, och &aring;r 2100 kan bara h&auml;lften av den nuvarande ismassa finnas kvar, och d&aring; bara i Alaska, Patagonien och Himalaya.<\/p>\n<p> &#8211; Inom de n&auml;rmaste 35 &aring;ren kan glaci&auml;rena i Himalaya minska med en femtedel, s&auml;ger Lisa Mastny, forskare p&aring; Worldwatch som sammanst&auml;llt rapporten om den globala issm&auml;ltningen.<\/p>\n<p> Mest dramatiskt minskar dock isen i polaromr&aring;dena, s&auml;ger Mastny. D&auml;r sker uppv&auml;rmning snabbare &auml;n n&aring;gon annanstans.<\/p>\n<p> Isen i Nordpolen t&auml;cker ett omr&aring;de motsvarande USA:s areal. Isen d&auml;r har minskat med sex procent mellan 1978 och 1996. Varje &aring;r f&ouml;rsvinner ett omr&aring;de st&ouml;rre &auml;n Nederl&auml;nderna, enligt Mastny.<\/p>\n<p> Havsisen i Nordpolen har ocks&aring; tunnats ut betydligt, fr&aring;n 3,1 meter till 1,8 meter p&aring; mindre &auml;n 30 &aring;r.<\/p>\n<p> Sydpolens landis sm&auml;lter ocks&aring;, forskarna &auml;r oeniga om hur snabbt det sker. M&aring;nga forskare anser att issm&auml;ltningen &auml;r ett av de f&ouml;rsta tecknen p&aring; den globala uppv&auml;rmningen som orsakas av v&auml;xthuseffekten.<\/p>\n<p> De tror att v&auml;xhusgaserna som orsakas av f&ouml;rbr&auml;nning av olja, naturgas, kol och andra kolbaserade kemikalier, gradvis v&auml;rmer upp jordens atmosf&auml;r och f&ouml;r&auml;ndrar klimatet.<\/p>\n<p> Genomsnittstemperaturen vid jordytan har &ouml;kat dramatiskt de senaste tv&aring; &aring;rtiondena, enligt flera skilda studier. Om den trenden forts&auml;tter kan genomsnittstemperaturen &ouml;ka med mellan en och 3,5 grader celsius till &aring;r 2050, enligt en panel med vetenskapsm&auml;n som arbetar f&ouml;r FN.<\/p>\n<p> F&ouml;rlusten av is kan f&aring; betydande inverkan p&aring; jordens medeltemperatur, varnar Mastny. Detta f&ouml;r att ist&auml;ckena fungerar som en skyddande spegel som reflekterar en stor del av solen str&aring;lar tillbaka till rymden och h&aring;ller planeten kall.<\/p>\n<p> Detta i till&auml;gg till att sm&auml;ltande isar h&ouml;jer havsniv&aring;n och orsakar &ouml;versv&auml;mningar i t&auml;tbefolkade delar av v&auml;rlden.<\/p>\n<p> Mastny varnar ocks&aring; f&ouml;r att djur- och v&auml;xtlivet redan lider av issm&auml;ltningen, s&auml;rskilt i polaromr&aring;dena d&auml;r havslevande d&auml;ggdjur, f&aring;glar och andra djur &auml;r beroende av den mat som finns vid isens gr&auml;nser.<\/p>\n<p> (000308) .&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>000308 (IPS) &#8211; Isarna som t&auml;cker v&auml;rlden &#8211; fr&aring;n polaromr&aring;dena till Himalaya &#8211; sm&auml;lter snabbare &auml;n n&aring;gonsin tidigare, varnar milj&ouml;r&ouml;relsen.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-8860","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8860","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8860"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8860\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8860"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8860"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8860"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}