{"id":8856,"date":"2000-03-08T13:40:01","date_gmt":"2000-03-08T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/03\/08\/indonesien-ny-tillvaro-fr-ursprungsfolken\/"},"modified":"2000-03-08T13:40:01","modified_gmt":"2000-03-08T13:40:01","slug":"indonesien-ny-tillvaro-fr-ursprungsfolken","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/03\/08\/indonesien-ny-tillvaro-fr-ursprungsfolken\/","title":{"rendered":"Indonesien: Ny tillvaro f&ouml;r ursprungsfolken"},"content":{"rendered":"<p>000308 (IPS) &#8211; De senaste 30 &aring;ren har de settsitt traditionella landomr&aring;de minska i storlek och bli allt merf&ouml;rorenat. Nu ska de flytta d&auml;rifr&aring;n till splitternya hus i ettnybyggt omr&aring;de mitt i regnskogen i &ouml;stra Indonesien. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Komoro-folket r&auml;knas som halvnomadiskt. De har sedan l&aring;ngt tillbaka levt p&aring; l&aring;glandet kring Timika inom en radie av 63 mil. Nu ska stammen flyttas till ett modernt, bofast samh&auml;lle p&aring; initiativ av gruvj&auml;tten PT Freeport, som &ouml;vertagit i stort sett hela regionen kring Timika.<\/p>\n<p> PT Freeport &auml;ger 85 procent av det amerikanska f&ouml;retaget Freeport- McMoRan Copper and Gold Inc, och f&ouml;rvaltar en enorm gruvkonsession i provinsen Irian Jaya sedan 1967. Men det var inte f&ouml;rr&auml;n 1988, d&aring; den s&aring; kallade Grasberg-f&ouml;rekomsten av koppar uppt&auml;cktes i Timika som gruvdriften fick den nuvarande kolossala omfattningen.<\/p>\n<p> PT Freeport t&ouml;mmer avfallet fr&aring;n gruvan rakt ut i floden Agawagon som rinner fr&aring;n gruvomr&aring;det till avfallsplatsen vid Ajkwa nere i l&aring;glandet. Bolaget uppger att avfallet kontrolleras genom ett system av f&ouml;rd&auml;mningar som m&ouml;jligg&ouml;r f&ouml;rnyelse av vegetationen. Kritiker anser dock att avfallshanteringen lett till att det dagligen dumpas &ouml;ver 200 000 ton avfall i Ajkwavass vattensystem.<\/p>\n<p> Gruvdriften och avfallsplatsen vid Ajkwa har skadat omr&aring;den med sagopalmer som utg&ouml;r basf&ouml;dan f&ouml;r en del av komoro-folket. Verksamheten har ocks&aring; skadat stammens fiskevatten.<\/p>\n<p> Det nya bostadsomr&aring;det &auml;r PT Freeports s&auml;tt att kompensera stammen f&ouml;r de skador gruvdriften f&ouml;rt med sig f&ouml;r komoroerna. De har ocks&aring; f&aring;tt hj&auml;lp av Sejati-stiftelsen, som &auml;r en enskild organisation som arbetar f&ouml;r ursprungsbefolkningars r&auml;ttigheter, vid f&ouml;rhandlingarna med bolaget.<\/p>\n<p> Komoroerna &auml;r inte det enda folkslaget som drabbats. Amungme- stammen, som bor byar i bergstrakterna, har vid upprepade tillf&auml;llen protesterat mot gruvdriften som f&ouml;rst&ouml;rt natur och kultur.<\/p>\n<p> D&aring; PT Freeport kom till omr&aring;det f&ouml;rsta g&aring;ngen, bodde f&auml;rre &auml;n 1 000 m&auml;nniskor d&auml;r. De flesta tillh&ouml;rde komoro och amungme. Uppt&auml;ckten av Grasberg-f&ouml;rekomsten ledde dock till en febril aktivitet och drog till sig andra stamfolk fr&aring;n &ouml;n, och &ouml;ver 20 000 fr&aring;n andra &ouml;ar, som flyttade under ett transmigrationsprogram som drevs av myndigheterna i Jakarta.<\/p>\n<p> I dag bor omkring 70 000 m&auml;nniskor i Timika och Tembagapura. I hela Irian Jaya finns omkring 1,8 miljoner inv&aring;nare, varav omkring h&auml;lften tillh&ouml;r n&aring;gon av de m&aring;nga ursprungsfolken.<\/p>\n<p> Efter hand har bristen p&aring; b&aring;de sago och fisk blivit m&auml;rkbar. PT Freeport skaffade flera ton ris till omr&aring;det d&aring; problemet blev akut 1997. Sedan dess har de tv&aring; folkgrupperna blivit allt mer beroende av ris. Det f&ouml;rs nu in fr&aring;n Sulawesi och Java, eftersom komoro och amungme &auml;nnu inte b&ouml;rjat odla ris sj&auml;lva. Varje m&aring;nad importeras d&auml;rf&ouml;r 1 500 ris till Irian Jaya.<\/p>\n<p> Snart ska 300 personer, eller 87 familjer, flytta in i den nya byn och bli bofasta. Det &auml;r en stor f&ouml;r&auml;ndring f&ouml;r komoroerna, s&auml;ger Abraham Zainuddin, som leder projektet.<\/p>\n<p> &#8211; Nu m&aring;ste de stanna p&aring; ett st&auml;lle, driva jordbruk p&aring; bakg&aring;rdarna och tv&auml;tta i tv&auml;ttrummet. De &auml;r inte vana vid s&aring;nt. Det kommer att ta l&aring;ng tid, s&auml;ger han.<\/p>\n<p> (000308)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>000308 (IPS) &#8211; De senaste 30 &aring;ren har de settsitt traditionella landomr&aring;de minska i storlek och bli allt merf&ouml;rorenat. Nu ska de flytta d&auml;rifr&aring;n till splitternya hus i ettnybyggt omr&aring;de mitt i regnskogen i &ouml;stra Indonesien.<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-8856","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8856","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8856"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8856\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8856"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8856"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8856"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}