{"id":8626,"date":"2000-04-27T13:40:01","date_gmt":"2000-04-27T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/04\/27\/brasilien-katolska-kyrkan-ber-indianer-och-svarta-om-urskt\/"},"modified":"2000-04-27T13:40:01","modified_gmt":"2000-04-27T13:40:01","slug":"brasilien-katolska-kyrkan-ber-indianer-och-svarta-om-urskt","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/04\/27\/brasilien-katolska-kyrkan-ber-indianer-och-svarta-om-urskt\/","title":{"rendered":"Brasilien: Katolska kyrkan ber indianer och svarta om urs&auml;kt"},"content":{"rendered":"<p>000427 (IPS) &#8211; Ordf&ouml;randen f&ouml;r Brasiliens nationella biskopskonferens, Jayme Chemello, bad i g&aring;r ursprungsbefolkningen och landets svarta inv&aring;nare om urs&auml;kt f&ouml;r katolska kyrkans roll i slaveri och massakrer. Det skedde vid en m&auml;ssasom firade 500-&aring;rsdagen av den f&ouml;rsta katolska m&auml;ssan i Brasilien. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Ceremonin h&ouml;lls p&aring; samma plats som den f&ouml;rsta m&auml;ssan: stranden i Coroa Vermelha i Santa Cruz de Cabralia i delstaten Bahia.<\/p>\n<p> Kyrkans urs&auml;kt &#8220;f&ouml;r de synder som beg&aring;tts mot v&aring;ra br&ouml;der och systrar, s&auml;rskilt inom ursprungsbefolkningen&#8221; var s&auml;rskilt tr&auml;ffande eftersom den kom bara ett par dagar efter att polisen v&aring;ldsamt slagit ner p&aring; demonstranter som protesterade mot 500-&aring;rs jubileet av portugisernas ankomst i just Cabralia.<\/p>\n<p> I &aring;rhundranden stod katolska kyrkan p&aring; de portugisiska kolonisat&ouml;rernas sida och senare p&aring; den brasilianska statens, som fortsatte med slaveri och diskriminering av indianer och svarta. Det erk&auml;nner nu Brasiliens biskopskonferens.<\/p>\n<p> Under helgens jubileum tystades de protesterande, men under m&auml;ssan i g&aring;r fick de utrymme.<\/p>\n<p> &#8211; Denna jord &auml;r v&aring;r och ni vet inte hur man respekterar det. V&aring;rt folk har m&ouml;rdats, precis som v&aring;ra religi&ouml;sa ledare f&ouml;resp&aring;dde. De senaste 500 &aring;ren har varit en tid av f&ouml;rdomar, utrotning och v&aring;ld, sa Patax&oacute;-indianen Mtalau&eacute;.<\/p>\n<p> Patax&oacute;-folket lever i den region d&auml;r portugiserna f&ouml;rst landsteg den 22 april &aring;r 1500. De sl&aring;ss fortfarande f&ouml;r att f&aring; tillbaka land som tagits ifr&aring;n dem av stora jord&auml;gare i Bahia.<\/p>\n<p> Patax&oacute;-folkets kamp &auml;r ett exempel p&aring; de konflikter som idag finns mellan ursprungsbefolkningarna och staten i Brasilien.<\/p>\n<p> Under 500-&aring;rs jubileet i helgen samlades &ouml;ver 2000 m&auml;nniskor fr&aring;n hela landet p&aring; en konferens om situationen f&ouml;r Brasiliens ursprungsbefolkningar och satte samma en kravlista som &ouml;verl&auml;mnats till regeringen.<\/p>\n<p> Dessutom skedde omfattande demonstrationer och protestaktioner som slogs ner av polisen. Polisens behandling av demonstranterna f&ouml;rd&ouml;ms av katolska kyrkan.<\/p>\n<p> &#8211; Vi mots&auml;tter oss den v&aring;ldsamma aktionen mot urprungsgrupper och svarta grupper som demonstrerade p&aring; ett demokratisk s&auml;tt, s&auml;ger Raymundo Damasceno, generalsekreterare f&ouml;r biskopskonferensen.<\/p>\n<p> Omkring 2 000 pr&auml;ster deltog i onsdagens m&auml;ssa, d&auml;ribland 300 biskopar fr&aring;n Brasilien och andra l&auml;nder, bland annat nobelpristagaren biskop Ximenes Belo fr&aring;n &Ouml;sttimor.<\/p>\n<p> Men biskop Franco Masserdotti, ordf&ouml;rande f&ouml;r ursprungsbefolkningens missionsr&aring;d, v&auml;grade att delta i en m&auml;ssa som h&ouml;lls p&aring; en plats d&auml;r ursprungsbefolkningsgrupper &#8220;lidit och f&ouml;rnedrats&#8221;.<\/p>\n<p> Masserdotti och 30 av hans mission&auml;rer drabbades av polisbrutaliteten i Cabralia under helgen. De greps och satt i flera timmar i f&ouml;rvar hos polisen tillsammans med &ouml;ver 100 andra demonstranter.<\/p>\n<p> Brasiliens biskopar sa i ett uttalande vid m&auml;ssan att de vill &ouml;ka den kritiska granskningen av sociala or&auml;ttvisor i Brasilien och brott mot de m&auml;nskliga r&auml;ttigheterna &#8211; brott som beg&aring;tts b&aring;de i det f&ouml;rg&aring;ngna och i nutiden. Men de starkaste formuleringarna censurerades av kardinal Sodano, Vatikanens n&auml;st h&ouml;gste man, enligt dagstidningen Folha de Sao Paulo.<\/p>\n<p> Sodano uppges ha tagit bort i stort sett alla referenser till nutiden i biskoparnas uttalande, referenser som kunde ha gett onsdagens m&auml;ssa en st&ouml;rre politisk betydelse.<\/p>\n<p> N&auml;r portugiserna landsteg i Brasilien fanns det cirka 5 miljoner indianer, idag finns bara cirka 350 000 kvar.<\/p>\n<p> (000427)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>000427 (IPS) &#8211; Ordf&ouml;randen f&ouml;r Brasiliens nationella biskopskonferens, Jayme Chemello, bad i g&aring;r ursprungsbefolkningen och landets svarta inv&aring;nare om urs&auml;kt f&ouml;r katolska kyrkans roll i slaveri och massakrer. Det skedde vid en m&auml;ssasom firade 500-&aring;rsdagen av den f&ouml;rsta katolska m&auml;ssan&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/04\/27\/brasilien-katolska-kyrkan-ber-indianer-och-svarta-om-urskt\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-8626","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8626","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8626"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8626\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8626"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8626"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8626"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}