{"id":8585,"date":"2000-05-10T13:40:01","date_gmt":"2000-05-10T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/05\/10\/centralamerika-lngt-till-lika-ln-fr-lika-arbete\/"},"modified":"2000-05-10T13:40:01","modified_gmt":"2000-05-10T13:40:01","slug":"centralamerika-lngt-till-lika-ln-fr-lika-arbete","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/05\/10\/centralamerika-lngt-till-lika-ln-fr-lika-arbete\/","title":{"rendered":"Centralamerika: L&aring;ngt till lika l&ouml;n f&ouml;r lika arbete"},"content":{"rendered":"<p>000510 (IPS) &#8211; Kvinnor i Centralamerika har l&auml;ngre utbildning &auml;n m&auml;n &#8211; men de tj&auml;nar fortfarande mindre n&auml;r deutf&ouml;r samma arbetsuppgifter, enligt en ny rapport fr&aring;n FN<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>&#8211; Klyftan mellan m&auml;n och kvinnor blir tydlig n&auml;r kvinnor, trots att de har mer utbildning &auml;n m&auml;n, oftare &auml;r arbetsl&ouml;sa och tj&auml;nar mindre, s&auml;ger Miguel del Cid, ILO:s expert p&aring; arbetsmarknaden i regionen.<\/p>\n<p> 1998 hade kvinnliga l&ouml;ntagare i Costa Rica i genomsnitt 9.1 &aring;rs skolg&aring;ng, j&auml;mf&ouml;rt med 8,8 f&ouml;r m&auml;n. Skillnaden var liknande i Honduras d&auml;r kvinnliga arbetare hade g&aring;tt 6,2 &aring;r i skolan och m&auml;nnen 5 och i Panama med 11,5 &aring;rs skolg&aring;ng f&ouml;r kvinnor och 10,1 f&ouml;r m&auml;n.<\/p>\n<p> Men det avspeglas inte i deras l&ouml;ner &#8211; l&ouml;neskillnaderna mellan m&auml;n och kvinnor &auml;r fortsatt stora till kvinnornas nackdel.<\/p>\n<p> Men Del Cid &auml;r f&ouml;rsiktigt optimistiskt inf&ouml;r framtiden och pekar p&aring; att l&ouml;neklyftan mellan k&ouml;nen i storstadsregionerna har minskat.<\/p>\n<p> 1991 tj&auml;nade m&auml;n i Costa Ricas st&auml;der 25 procent mer &auml;n kvinnorna, 1998 hade skillnaden minskat till 20 procent. I Honduras har l&ouml;neskillnaden minskat fr&aring;n 11 till 10 procent under samma period.<\/p>\n<p> &#8211; Det &auml;r helt klar att l&auml;get har f&ouml;rb&auml;ttrats f&ouml;r kvinnorna i Centralamerika de senaste tio &aring;ren, men mycket &aring;terst&aring;r att g&ouml;ra, s&auml;ger Ana Mar&iacute;a Valent&iacute;n, aktiv inom Guatemalas nationella kvinnor&aring;d, en ickestatlig organisation.<\/p>\n<p> I Guatemala &auml;r det sv&aring;rt att ena kvinnorna i kampen f&ouml;r lika r&auml;ttigheter p&aring; grund av att det finns m&aring;nga olika etniska minoriteter och spr&aring;k, s&auml;ger hon. &Ouml;ver 60 procent av landets inv&aring;nare tillh&ouml;r n&aring;gon ursprungsbefolkning.<\/p>\n<p> Alla &auml;r dock inte &ouml;verens om att kvinnorna f&aring;tt det b&auml;ttre. Chefen f&ouml;r centret f&ouml;r kvinnostudier, Alba Am&eacute;rica Guirola, s&auml;ger att de senaste tio &aring;rens framg&aring;ngar f&ouml;r de s&aring; kallade maquilador- industierna har f&ouml;rs&auml;mrat villkoren f&ouml;r kvinnor. Maquilador- industrier &auml;r fabriker f&ouml;r tillverkning av exportvaror. Arbetskraften &auml;r billig, och kvinnor utg&ouml;r merparten av de anst&auml;llda p&aring; fabrikerna.<\/p>\n<p> &#8211; I El Salvador &auml;r villkoren f&ouml;r de kvinnliga arbetarna, s&auml;rskilt inom maquilador-industrin, mycket d&aring;liga vad g&auml;ller l&ouml;ner, hygien och h&auml;lsa, s&auml;ger Guirola.<\/p>\n<p> Hon n&auml;mner &auml;ven svartjobbssektorns utvidgning i regionen och den &ouml;kade otryggheten p&aring; arbetsmarknaden.<\/p>\n<p> &#8211; Sv&aring;righeterna i El Salvadors ekonomi p&aring;verkar hela befolkningen. Det finns f&aring; jobb, och n&auml;r de finns tvingas kvinnor ha fem g&aring;nger s&aring; h&ouml;ga kvalifikationer som m&auml;n, s&auml;ger hon.<\/p>\n<p> Kvinnor i Centralamerika &auml;r ocks&aring; oftare arbetsl&ouml;sa &auml;n m&auml;n, s&auml;rskilt i de l&auml;gre inkomstklasserna, enligt ILO-studien.<\/p>\n<p> (000510)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>000510 (IPS) &#8211; Kvinnor i Centralamerika har l&auml;ngre utbildning &auml;n m&auml;n &#8211; men de tj&auml;nar fortfarande mindre n&auml;r deutf&ouml;r samma arbetsuppgifter, enligt en ny rapport fr&aring;n FN<\/p>\n","protected":false},"author":752,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-8585","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8585","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/752"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8585"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8585\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8585"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8585"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8585"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}