Havanna, 021016 (IPS) – Det har i dagarna g\u00e5tt 40 \u00e5r sedan den s\u00e5 kallade Kubakrisen n\u00e4st intill utl\u00f6ste ett k\u00e4rnvapenkrig i v\u00e4rlden. Under helgen m\u00f6ttes n\u00e5gra av de forna fienderna och huvudakt\u00f6rerna vid krisen i den kubanska huvudstaden. <\/p>\n
<\/p>\n
Konferensen anordnades f\u00f6r att analysera och diskutera de l\u00e4rdomar som kunde dras av Kubakrisen – en av de mest dramatiska h\u00e4ndelserna under det kalla kriget. Intresset f\u00f6r att diskutera krisen ledde till att den forne amerikanske utrikesministern Robert McNamara accepterade den kubanske presidenten Fidel Castros inbjudan. McNamara, som satt mitt emot Castro, sa vid konferensens \u00f6ppnande den 11 oktober att en fullst\u00e4ndig katastrof undveks med enbart en h\u00e5rsm\u00e5n.<\/p>\n
Han sa samtidigt att de flesta av den d\u00e5varande amerikanske presidenten John F. Kennedys r\u00e5dgivare f\u00f6reslog massiva bombningar av Kuba. En del r\u00f6ster ville dock att man skulle avvakta s\u00e5 l\u00e4nge som m\u00f6jligt.<\/p>\n
Om r\u00e5det att bomba Kuba hade f\u00f6ljts hade landet enligt McNamara “f\u00f6rsvunnit” – och den katastrof som f\u00f6ljt i USA och Sovjetunionen hade blivit enorm. McNamara tillade att han i samband med krisen l\u00e4rt sig n\u00e5got viktigt; att det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att f\u00f6rhindra att milit\u00e4ren beg\u00e5r misstag som kan kosta tusentals m\u00e4nniskor livet. Och \u00e4n v\u00e4rre kan konsekvenserna bli om k\u00e4rnvapen finns med i bilden.<\/p>\n
Kubakrisen tog fart i oktober 1962 n\u00e4r USA fick fram bevis p\u00e5 att Sovjet utplacerat k\u00e4rnvapenmissiler p\u00e5 kubanskt territorium, med en r\u00e4ckvidd som kunde n\u00e5 flera amerikanska st\u00e4der.<\/p>\n
Bara dagar innan bevisen lades fram hade Kennedy f\u00e5tt ett fullst\u00e4ndigt f\u00f6rnekande om missilernas existens fr\u00e5n ryssarna.<\/p>\n
Under tv\u00e5 veckors tid steg sp\u00e4nningen mellan supermakterna. Krisen avslutades med att den d\u00e5varande Sovjetledaren Nikita Chrustjev gick med p\u00e5 att avl\u00e4gsna missilerna, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att USA gjorde detsamma med de k\u00e4rnvapen man hade utplacerade i Turkiet.<\/p>\n
Det var en \u00f6verenskommelse som r\u00e4ddade v\u00e4rlden fr\u00e5n ett k\u00e4rnvapenkrig. Men Castro k\u00e4nde sig \u00f6verk\u00f6rd eftersom den kubanska regeringen helt st\u00e4llts utanf\u00f6r diskussionerna och beslutsfattandet.<\/p>\n
I en artikel om krisen skriver den kubanske milit\u00e4rhistorikern Tom\u00e1s Diez Acosta att den kubanska regeringen aldrig mer litade p\u00e5 Sovjets f\u00f6rm\u00e5ga att hantera stora problem.<\/p>\n
Den kubanska uppfattningen var att Sovjet borde ha ing\u00e5tt ett gemensamt f\u00f6rsvarsavtal med Kuba och \u00f6ppet redovisat utplacerandet av k\u00e4rnvapenmissilerna – vilket skulle ha f\u00f6r\u00e4ndrat situationen radikalt.<\/p>\n
– Ansvaret f\u00f6r krisen vilade p\u00e5 de tv\u00e5 supermakterna, s\u00e4ger den kubanske vicepresidenten Jos\u00e9 Ram\u00f3n Fern\u00e1ndez, som organiserade helgens konferens. I f\u00f6rberedelserna f\u00f6r konferensen skrevs i de kubanska medierna att krisen m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s som en del av den systematiskt aggressiva amerikanska politiken mot Kuba. Enligt Fern\u00e1ndez var krisen en h\u00f6jdpunkt i alla de “fientliga attacker som den amerikanska regeringen satte ig\u00e5ng mot Kuba efter revolutionens triumf”.<\/p>\n
F\u00f6rutom McNamara, deltog fr\u00e5n den amerikanska sidan \u00e4ven den forna Kennedy-r\u00e5dgivarna Arthur Schlesinger, Richard Woodwin och Theodore Sorensen vid den slutna konferensen. Dessutom fanns tidigare CIA-anst\u00e4llda, medlemmar av Kennedys familj och amerikanska akademiker p\u00e5 plats.<\/p>\n
\u00c4ven flera forna Sovjetledare deltog, d\u00e4ribland Anatoli Gribkov, som arbetade vid det sovjetiska f\u00f6rsvarsdepartementet. P\u00e5 s\u00f6ndagen bes\u00f6kte g\u00e4sterna Pinar del Rio, den plats d\u00e4r ett flertal av de sovjetiska k\u00e4rnvapenmissilerna fanns utplacerade.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Havanna, 021016 (IPS) – Det har i dagarna g\u00e5tt 40 \u00e5r sedan den s\u00e5 kallade Kubakrisen n\u00e4st intill utl\u00f6ste ett k\u00e4rnvapenkrig i v\u00e4rlden. Under helgen m\u00f6ttes n\u00e5gra av de forna fienderna och huvudakt\u00f6rerna vid krisen i den kubanska huvudstaden.<\/p>\n","protected":false},"author":49,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,7],"tags":[],"class_list":["post-849","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/849","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/49"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=849"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/849\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=849"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=849"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=849"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}