{"id":8317,"date":"2000-07-18T13:40:01","date_gmt":"2000-07-18T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/07\/18\/nya-ledtrdar-till-gammal-civilisation\/"},"modified":"2000-07-18T13:40:01","modified_gmt":"2000-07-18T13:40:01","slug":"nya-ledtrdar-till-gammal-civilisation","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/07\/18\/nya-ledtrdar-till-gammal-civilisation\/","title":{"rendered":"Nya ledtr&aring;dar till gammal civilisation"},"content":{"rendered":"<p>000718 (IPS) &#8211; Var det arierna som f&ouml;rst&ouml;rde den gamla civilisationen i Indusdalen? Eller var det en f&ouml;rhistorisk internationell handelsdepression som fick Harappas kultur att kollapsa? <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>I juni hittades en stor harappaboplats i Muzaffarnagar-distriktet i Indiens norra delstat Uttar Pradesh. Uppt&auml;ckten ger nya ledtr&aring;dar till mysteriet om vad som egentligen h&auml;nde med det folk som byggde v&auml;rldens f&ouml;rsta planerade st&auml;der och som l&auml;mnat efter sig texter som ingen hittills lyckats tyda.<\/p>\n<p> Enligt den framst&aring;ende indiska arkeologen Ravinder Singh Bisht, som i flera decennier &auml;gnat sig &aring;t Harappas boplatser, kommer Muzaffarnagar-fyndet att motbevisa m&aring;nga av de myter om Indusdalens civilisation som florerat sedan den f&ouml;rst gr&auml;vdes ut av Sir John Marshall p&aring; 1920-talet.<\/p>\n<p> Teorin om den ariska invasionen, som lades fram av Marshall och andra brittiska arkeologer, har varit r&aring;dande i flera &aring;rtionden, men utmanas nu av de senaste uppt&auml;ckterna. Enligt den gamla teorin skulle arierna ha invaderat Indusdalen och f&ouml;rdrivit befolkningen till Indiens &ouml;stra och s&ouml;dra delar.<\/p>\n<p> Men enligt Bisht pekar de nya fynden snarare p&aring; att Harappa l&aring;ngsamt decimerades av andra orsaker, framf&ouml;r allt av att handeln med Mesopotamien avstannade.<\/p>\n<p> Sj&auml;lva fyndet best&aring;r av en tio kilos kollektion av guld-och silversmycken med agater och onyxer. Dessutom fann man ockraf&auml;rgade krukor med svarta motiv, vaser och fat i olika storlekar som &auml;r Harappa-folkets k&auml;nnem&auml;rke.<\/p>\n<p> Bisht menar att fyndet visar att Harappa-folket vandrade till Muzaffarnagar f&ouml;r att s&ouml;ka handelspartners. I sj&auml;lva verket b&ouml;rjar termen &ouml;Indusdalens civilisation&ouml; snabbt att bli missvisande, allt eftersom det geografiska omr&aring;det ut&ouml;kas f&ouml;r varje nytt Harappa-fynd. Numera str&auml;cker det sig 1500 km, fr&aring;n Sutkagen Dor i n&auml;rheten av Pakistanska gr&auml;nsen mot Iran till Musaffarnagar.<\/p>\n<p> Man har uppt&auml;ckt 1 400 boplatser, s&aring; l&aring;ngt s&ouml;derut som i Daimabad och &auml;ven i Norra Afghanistan. Samtliga boplatser visar tecken p&aring; att ha varit forna handelscentrum. En gammal mesopotamisk text beskriver utbytet av guld, elfenben, koppar och virke med tv&aring; indiska centrum i Makkan och Meluha s&aring; tidigt som tre tusen &aring;r f&ouml;re Kristus.<\/p>\n<p> Dessutom har ett flertal objekt fr&aring;n Indusdalen hittats i mesopotamiska gravar och andra fynd, som daterats till 2400 f Kr, har hittats i Irak. Enligt Bisht &auml;r detta bevis p&aring; att Harappa- folket byggde upp ett enormt handelsimperium som kollapsade av egen kraft n&auml;r f&ouml;rbindelserna med Mesopotamien br&ouml;ts vid 2000 f Kr, d&aring; Mesopotamien attackerades av de ariska folken cassetterna, hittiterna och mitterna.<\/p>\n<p> (000718)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>000718 (IPS) &#8211; Var det arierna som f&ouml;rst&ouml;rde den gamla civilisationen i Indusdalen? Eller var det en f&ouml;rhistorisk internationell handelsdepression som fick Harappas kultur att kollapsa?<\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-8317","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8317","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/68"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8317"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8317\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8317"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8317"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8317"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}