000720 (IPS) – Besprutningen med svampenFusarium oxysporum för att förstöra kokaodlingar i Colombia ärett hot mot hela Amazonas ekosystem, enligt en ny rapport. <\/p>\n
<\/p>\n
Rapporten är skriven av botaniken Jeremy Bigwood och biologen Sharon Stevenson. I den refereras varningar mot Fusarium av forskare och miljöaktivister från flera länder.<\/p>\n
Svampen har redan orsakat svåra problem i Peru och nu hotas delar av Brasilien, Colombia, Ecuador och Venezuela, hävdar Bigwood och Stevenson.<\/p>\n
Regeringen i Colombia har lovat bönderna att man inte ska använda svampen storskaligt, men de besprutningar som gjorts har redan orsakat skada, enligt småbönder i södra Colombia. De hävdar att odlingar av yucca och ärtor har totalförstörts av efter besprutningarna med Fusarium och kräver att kokaodlingar förstörs manuellt.<\/p>\n
Bigwood och Stevenson förklarar att idén att använda en svampväxtgift för att förstöra kokabuskar föddes redan på 70- talet i USA. Och 1986 inledde USA:s departement för jordbruksforskning ett fullskaligt forskningsprojekt för att hitta ett växtgift som förstörde kokabusken.<\/p>\n
Amerikanska forskare hävdar att den aktiva beståndsdelen i Fusarium bara angriper växter av släktet Erythroxylum, där kokabusken ingår. Men i släktet ingår även andra växter som odlas av ursprungsbefolkningarna i Amazonas och enligt en undersökning från det internationella institutet för biologisk kontroll kan även andra växtsläkten påverkas av svampen, under särskida villkor.<\/p>\n
Svampen kan leva i jorden i flera år, enligt Bigwood och Stevenson som hävdar att giftet lagras i växternas rötter och löser upp deras celler och att det i slutändan leder till att växten dör eller att människor och djur som äter av dem förgiftas.<\/p>\n
I början av 90-talet drabbades ett område i östra Peru av en utbredd Fusarium-infektion. Invånarna kallade det för den “torra pesten” eftersom alla typer av grödor torkade ut.<\/p>\n
1991 chockades medlemmar av en nationell människrättskommission i Peru av den förstörelse som besprutningar med Fusarium orsakats i ett annat område i landet. Kokabuskarna hade torkat ut, men också andra grödor. I princip överallt de reste hade den amerikanska narkotikabyrån DEA besprutat kokaplantagen med svampen.<\/p>\n
Och det senaste årtiondet har svampen spritt sig över landet. Enligt rapporten har småbönder tvingats lämna signa ägor eftersom inget längre går att odla.<\/p>\n
Svampen muteras notoriskt, enligt Bigwood och Stevenson. Det är enligt rapporten svårt – eller omöjligt – att kontrollera hur Fusarium-svampen sprids och förändras. Detta har lett till att man nu förbjudit vidare fältexperiment i USA.<\/p>\n
Centret för högre forskning i Colombia, CINEP, klagar på att svampen idag används i Amazonas i gränsområdet mellan Ecuador och Colombia. Och källor inom Ecuadors armé bekräftar att USA testar Fusarium i området. De säger att testen har avslöjats via radar och att de inte meddelats på förhand till armén.<\/p>\n
Men Ecuadors miljöminister, Rodolfo Rendón, säger att de inte givit tillstånd till experiment med svampen.<\/p>\n
Enligt Bigwood och Stevensons rapport finns det klara bevis på Fusarium är giftig för djur och människor. Giftet Fumonisin B1, som produceras av Fusarium, kan orsaka lungödem hos grisar, cancer hos råttor och strupcancer hos människor.<\/p>\n
Och andra grenar av Fusarium är ändå farligare. De innehåller nivalenol, som orsakar kräkningar, diarréer, blödningar och hudförändringar samt deooxynivalenol, som används vid tillverkning av kemiska krigsvapen.<\/p>\n
(000720)<\/p>\n
. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
000720 (IPS) – Besprutningen med svampenFusarium oxysporum för att förstöra kokaodlingar i Colombia ärett hot mot hela Amazonas ekosystem, enligt en ny rapport.<\/p>\n","protected":false},"author":50,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-8305","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8305","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/50"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8305"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8305\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8305"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8305"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8305"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}