{"id":7949,"date":"2000-10-13T13:40:01","date_gmt":"2000-10-13T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/10\/13\/indiens-fattiga-betalar-hgt-pris-fr-jttedammar\/"},"modified":"2000-10-13T13:40:01","modified_gmt":"2000-10-13T13:40:01","slug":"indiens-fattiga-betalar-hgt-pris-fr-jttedammar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/10\/13\/indiens-fattiga-betalar-hgt-pris-fr-jttedammar\/","title":{"rendered":"Indiens fattiga betalar h&ouml;gt pris f&ouml;r j&auml;ttedammar"},"content":{"rendered":"<p>001013 (IPS) &#8211; De stora dammar som byggts i Indien det senaste halvseklet har &ouml;kat den nationella produktionen men de fattigaste inv&aring;narna har f&aring;tt betala ett h&ouml;gt pris f&ouml;r framg&aring;ngen, enligt en ny unders&ouml;kning som f&aring;r st&ouml;d av b&aring;de kritiker och anh&auml;ngare till dammprojekten. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Unders&ouml;kningen har utf&ouml;rts av V&auml;rldskommissionen f&ouml;r dammar, WCD, som best&aring;r av regeringar, bist&aring;ndsorganisationer, ickestatliga organisationer och anti-damm r&ouml;relser. Syftet med WCD &auml;r att utv&auml;rdera vinsterna och de negativa effekterna som uppst&aring;tt till f&ouml;ljd av de 45 000 stora dammar som byggts i v&auml;rlden.<\/p>\n<p> Rapporten om Indien &auml;r en i en serie delrapporter fr&aring;n olika delar av v&auml;rlden som ska ing&aring; i en global rapport om dammar. Den globala rapporten sl&auml;pps i november.<\/p>\n<p> WCD har organiserat nio offentliga utfr&aring;gningar p&aring; sex kontinenter och intervjuat 120 m&auml;nniskor fr&aring;n 68 l&auml;nder om 1 000 dammar. I Indien finns &ouml;ver 4 000 dammar som &auml;r &ouml;ver 15 meter h&ouml;ga.<\/p>\n<p> Enligt rapporten om Indien har de stora dammarna bidragit till att &ouml;ka produktiviteten inom jordbruket, de har genererat energi och de har f&ouml;rb&auml;ttrat industrins tillg&aring;ng till vatten.<\/p>\n<p> Men dammarna har ocks&aring; haft negativa sociala effekter, fr&auml;mst p&aring; grund av att de tvingat bort en m&auml;ngd m&auml;nniskor fr&aring;n sina hem. De har ocks&aring; p&aring;verkat milj&ouml;n negativt.<\/p>\n<p> De mest marginaliserade grupperna &#8211; fattiga, stamfolk, l&aring;gkastiga &#8211; har f&aring;tt b&auml;ra en oproportionerligt tung b&ouml;rda p&aring; grund av vattenprojekten.<\/p>\n<p> De grupperna utg&ouml;r bara en fj&auml;rdedel av Indiens befolkning, men n&auml;stan tv&aring; tredjedelar av de indier som tvingats bort fr&aring;n sina hem p&aring; grund av dammbyggena tillh&ouml;r n&aring;got stamfolk eller &auml;r fattiga och l&aring;gkastiga.<\/p>\n<p> S&auml;rskilt drabbade har stamfolken blivit. De utg&ouml;r ungef&auml;r h&auml;lften av de som tvingats l&auml;mna sina hem p&aring; grund av projekten trots att de utg&ouml;r mindre &auml;n en tiondel av Indiens totala befolkning. Dessa m&auml;nniskor har f&ouml;rlorat det lilla de hade p&aring; grund av projekt som har gagnat de som redan hade det b&auml;ttre, enligt rapporten.<\/p>\n<p> Bevattningsvinsterna fr&aring;n dammbyggena har gynnat b&ouml;nder och fabriker i de ber&ouml;rda omr&aring;dena, medan kostnaderna har burits av hela samh&auml;llet, skattebetalarna och de m&auml;nniskor som tvingats bort.<\/p>\n<p> Enligt rapporten har varje dammbygge slukat n&auml;stan 5000 hektar skog. Under de senaste 20 &aring;ren uppskattas stora dammar ha &ouml;versv&auml;mmat cirka 9 miljoner hektar av Indiens skogar.<\/p>\n<p> I rapporten uttrycks ocks&aring; oro &ouml;ver de stora dammarnas s&auml;kerhet. S&auml;kerheten har &aring;sidosatts vid m&aring;nga av projekten, enligt WCD.<\/p>\n<p> Det var f&ouml;rst f&ouml;r 22 &aring;r sedan som alla dammbyggen var tvungna att genomg&aring; en milj&ouml;m&auml;ssig pr&ouml;vning i Indien, och eftersom &ouml;ver 2500 av de stora indiska dammarna byggdes f&ouml;re 1978 s&aring; gjordes ingen utv&auml;rdering av deras inverkan p&aring; milj&ouml; och m&auml;nniskor.<\/p>\n<p> (001013)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>001013 (IPS) &#8211; De stora dammar som byggts i Indien det senaste halvseklet har &ouml;kat den nationella produktionen men de fattigaste inv&aring;narna har f&aring;tt betala ett h&ouml;gt pris f&ouml;r framg&aring;ngen, enligt en ny unders&ouml;kning som f&aring;r st&ouml;d av b&aring;de kritiker&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/10\/13\/indiens-fattiga-betalar-hgt-pris-fr-jttedammar\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":116,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-7949","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7949","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/116"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7949"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7949\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7949"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7949"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7949"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}