{"id":7934,"date":"2000-10-17T13:40:01","date_gmt":"2000-10-17T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/10\/17\/bangladesh-ven-kvinnans-namn-p-barnets-fdelsebevis\/"},"modified":"2000-10-17T13:40:01","modified_gmt":"2000-10-17T13:40:01","slug":"bangladesh-ven-kvinnans-namn-p-barnets-fdelsebevis","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/10\/17\/bangladesh-ven-kvinnans-namn-p-barnets-fdelsebevis\/","title":{"rendered":"Bangladesh: &Auml;ven kvinnans namn p&aring; barnets f&ouml;delsebevis"},"content":{"rendered":"<p>001017 (IPS) &#8211; Fr&aring;n och med nu ska b&aring;de moderns och faderns namn st&aring; p&aring; bangladeshiska barns f&ouml;delse- och utbildningsbevis. Beslutet &auml;r en seger f&ouml;r landets kvinnor. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Det kommer framf&ouml;rallt att f&aring; praktisk betydelse f&ouml;r landets ensamst&aring;ende m&ouml;drar, som tidigare har varit tvungna att uppge sin fr&aring;nskilde makes namn, exempelvis n&auml;r barnen ska registreras i skolan.<\/p>\n<p> &#8211; Detta kommer att f&ouml;rb&auml;ttra kvinnans status i det bangladeshiska samh&auml;llet, som styrs av ett patriarkaliskt system, s&auml;ger l&auml;rarinnan Laila Sarkar.<\/p>\n<p> Konservativa islamiska grupper &auml;r dock kritiska till beslutet, som de anser kommer att underminera &auml;ktenskapet som institution.<\/p>\n<p> En av de som drabbats av den gamla lagstiftningen &auml;r Nazma Ali. Hennes man tog ut skilsm&auml;ssa n&aring;gra &aring;r efter deras &auml;ktenskap och gifte om sig med en annan kvinna. N&auml;r Nazma skulle skriva in sin son i skolan fick hon inte anv&auml;nda sitt namn, utan var tvungen att uppge namnet p&aring; den man som skilt sig fr&aring;n henne. Nazma heter egentligen n&aring;got annat.<\/p>\n<p> Det finns tusentals kvinnor i samma situation i landet. 200 000 skilsm&auml;ssor ing&aring;s varje &aring;r i Bangladesh. Det &auml;r l&auml;tt f&ouml;r m&auml;n att ta ut skilsm&auml;ssa och de vanligaste sk&auml;len de uppger &auml;r att kvinnan inte f&ouml;rt med sig en tillr&auml;ckligt stor hemgift eller att hon inte f&ouml;tt n&aring;gon son.<\/p>\n<p> Familjelagstiftningen i Bangladesh &auml;r fortfarande baserad p&aring; den islamiska lagen &#8211; sharia. Exempelvis &auml;r det mycket sv&aring;rare f&ouml;r en kvinna att skilja sig och d&ouml;ttrar &auml;rver bara h&auml;lften s&aring; mycket som s&ouml;ner efter sina f&auml;der.<\/p>\n<p> Diskrimineringen av kvinnor b&ouml;rjar redan vid f&ouml;dseln. I fattiga familjer ses flickor ofta som en b&ouml;rda vilket m&auml;rks bland annat genom att de f&aring;r s&auml;mre mat &auml;n sina br&ouml;der. Enligt FN:s befolkningsfond &auml;r d&ouml;dligheten bland flickor mellan ett och fyra &aring;r n&auml;stan dubbelt s&aring; h&ouml;g som bland pojkar i samma &aring;ldersgrupp.<\/p>\n<p> S&auml;rbehandlingen forts&auml;tter p&aring; arbetsmarknaden. Outbildade m&auml;n tj&auml;nar 30 procent mer &auml;n kvinnor i samma situation, enligt uppgifter fr&aring;n Bangladeshs statistikbyr&aring;. Enligt UNDP tj&auml;nar kvinnorna &auml;nd&aring; s&auml;mre &#8211; bara runt h&auml;lften av m&auml;nnens l&ouml;n. Kvinnor utg&ouml;r ocks&aring; mindre &auml;n tio procent av landets &ouml;ver en miljon statligt anst&auml;llda.<\/p>\n<p> F&ouml;r att j&auml;mna ut skillnaderna mellan k&ouml;nen beslutade regeringen f&ouml;rra &aring;ret att fler kvinnor skulle beredas plats i arbetslivet och inom politiken. Strategin b&ouml;rjar nu ge sm&aring;, men m&auml;rkbara, resultat.<\/p>\n<p> Namnbeslutet &auml;r det senaste i en rad &#8220;kvinnov&auml;nliga beslut&#8221;. Ett av de tidigare &auml;r att kvinnor gavs m&ouml;jlighet att arbeta inom arm&eacute;n. Regeringen har &auml;ven f&aring;tt positiv kritik f&ouml;r att fler kvinnor nu &auml;r verksamma inom politiken.<\/p>\n<p> (001016)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>001017 (IPS) &#8211; Fr&aring;n och med nu ska b&aring;de moderns och faderns namn st&aring; p&aring; bangladeshiska barns f&ouml;delse- och utbildningsbevis. Beslutet &auml;r en seger f&ouml;r landets kvinnor.<\/p>\n","protected":false},"author":45,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-7934","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7934","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/45"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7934"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7934\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7934"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7934"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7934"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}