{"id":7885,"date":"2000-10-27T13:40:01","date_gmt":"2000-10-27T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/10\/27\/sydafrika-vita-fretag-terkoloniserar-afrika\/"},"modified":"2000-10-27T13:40:01","modified_gmt":"2000-10-27T13:40:01","slug":"sydafrika-vita-fretag-terkoloniserar-afrika","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2000\/10\/27\/sydafrika-vita-fretag-terkoloniserar-afrika\/","title":{"rendered":"Sydafrika: Vita f&ouml;retag &quot;&aring;terkoloniserar&quot; Afrika?"},"content":{"rendered":"<p>001027 (IPS) &#8211; Den &quot;afrikanska ren&auml;ssansen&quot;, som Sydafrikas president Thabo Mbeki str&auml;var efter, kan bli ett redskap f&ouml;r sydafrikanska f&ouml;retag som vill &quot;&aring;terkolonisera&quot; Afrika. Det h&auml;vdarDalene Miller, en sydafrikansk forskare i Johannesburg. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Miller har studerat de sydafrikanska f&ouml;retag som har lett en rusning f&ouml;r att investera p&aring; resten av kontinenten.<\/p>\n<p> Sedan apartheid avskaffades 1994 har sydafrikanska f&ouml;retag investerat miljarder rand i gruvindustri, f&ouml;rs&auml;ljning och teknik i l&auml;nder p&aring; kontinenten.<\/p>\n<p> Den ekonomiska filosofin som har lett dem &auml;r vinst, men den politiska filosofi som har hj&auml;lpt dem &auml;r den afrikanska ren&auml;ssansen, enligt Miller.<\/p>\n<p> &#8220;Det sydafrikanska kapitalet har muterat och ett nytt, afrikanskt, huvud har v&auml;xt ut&#8221;, skriver hon i det senaste numret av den fackliga tidskriften SA Labour Bulletin.<\/p>\n<p> &#8220;I Sydafrika efter apartheid har de sydafrikanska f&ouml;retagen uppt&auml;ckt sina afrikanska r&ouml;tter. Afrikansk identitet och ubuntu (sl&auml;ktskap) genomsyrar dessa &#8211; huvudsakligen vita &#8211; aff&auml;rsm&auml;ns spr&aring;k&#8221;, skriver Miller.<\/p>\n<p> Men Miller &auml;r kritisk till f&ouml;retagens s&auml;tt att behandla sina afrikanska anst&auml;llda, bakom denna rid&aring; av afrikanskt broderskap.<\/p>\n<p> Hon har intervjuat nio generalsekreterare f&ouml;r fackf&ouml;reningar i sex l&auml;nder i s&ouml;dra Afrika, f&ouml;r att f&aring; en alternativ syn p&aring; de sydafrikanska f&ouml;retagen.<\/p>\n<p> Miller fann tv&aring; saker som var gemensamma i alla l&auml;nder; att de sydafrikanska f&ouml;retagen reproducerar de rasm&auml;ssiga m&ouml;nster som fortfarande &auml;r vanliga i Sydafrika och att de i h&ouml;gre grad anv&auml;nder sig av en flexibel arbetspolitik, till exempel att de flesta arbetare bara har tillf&auml;lliga anst&auml;llningar.<\/p>\n<p> &#8220;Expansionen, s&auml;rskilt i Afrika, inneb&auml;r en risk och man g&ouml;r ofta enorma kapitalutl&auml;gg. Fackf&ouml;reningsledarna anser att f&ouml;retagen vill ha vita m&auml;n i ledningen f&ouml;r s&aring;dana utmaningar&#8221;, skriver Miller<\/p>\n<p> F&ouml;retagen f&ouml;rsvarar sig med att s&auml;ga att de flesta multinationella f&ouml;retag fungerar s&aring; att de skickar ett team fr&aring;n sitt h&ouml;gkvarter n&auml;r de etablerar sig i ett annat land, men Miller menar att n&auml;r det handlar om sydafrikanska f&ouml;retag s&aring; leder det till att de exporterar rasm&auml;ssiga hierarkier, p&aring; grund av landets apartheid- historia.<\/p>\n<p> Enligt fackf&ouml;reningsaktivister i S&ouml;dra Afrika reserveras de b&auml;sta jobben &aring;t vita, sydafrikanska chefer, medan det egna landets svarta kan bli chefer p&aring; mellanniv&aring;.<\/p>\n<p> Det &auml;r ett m&ouml;nster som fackf&ouml;reningsledare i bland annat Zimbabwe, Botswana och Zambia ber&auml;ttar om. Alec Chirwa, generalsekreterare i den zambiska fackf&ouml;reningskongressen, &auml;r den mest h&ouml;gljudda kritikern.<\/p>\n<p> &#8211; Zambia har varit sj&auml;lvst&auml;ndigt l&auml;nge. Vi &auml;r inte r&auml;dda f&ouml;r den vita rasen. N&auml;r de (sydafrikanerna) kommer hit, vill de behandla oss som afrikanska sydafrikaner. De &auml;r of&ouml;rsk&auml;mda, s&auml;ger han.<\/p>\n<p> Miller fann ocks&aring; att sydafrikanska investerare anv&auml;nder ett tv&aring;delat arbetssystem, d&auml;r en liten grupp av fast anst&auml;llda kompletteras av en stor grupp tillf&auml;lligt anst&auml;llda.<\/p>\n<p> De tillf&auml;lliga arbetarna har ofta inga avtal, och de arbetar inte under samma f&ouml;rh&aring;llanden som de fast anst&auml;llda.<\/p>\n<p> Det verkar vara n&aring;got som lockar sydafrikanska f&ouml;retag att investera i resten av Afrika. En rapport fr&aring;n World Economic Forum visar att Sydafrika anses ha de minst flexibla arbetslagarna i s&ouml;dra Afrika.<\/p>\n<p> Men Miller tror att starkare band mellan olika fackf&ouml;reningar kan leda till att arbetare p&aring; olika avdelningar av sydafrikanska f&ouml;retag i Afrika kommer att b&ouml;rja k&auml;mpa f&ouml;r att f&aring; arbeta under samma f&ouml;rh&aring;llanden, oavsett i vilket land de befinner sig.<\/p>\n<p> Hon menar att en ny k&auml;nsla av regional identitet, som bygger p&aring; den afrikanska ren&auml;ssansen, kommer att g&ouml;ra diskriminering oh&aring;llbar.<\/p>\n<p> &#8220;De sydafrikanska f&ouml;retagens febrila ekonomiska aktivitet i andra delar av Afrika kan v&auml;cka arbetarnas f&ouml;rv&auml;ntningar, och ge nytt liv &aring;t arbetarnas kamp&#8221;, skriver Miller.<\/p>\n<p> (001027)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>001027 (IPS) &#8211; Den &quot;afrikanska ren&auml;ssansen&quot;, som Sydafrikas president Thabo Mbeki str&auml;var efter, kan bli ett redskap f&ouml;r sydafrikanska f&ouml;retag som vill &quot;&aring;terkolonisera&quot; Afrika. Det h&auml;vdarDalene Miller, en sydafrikansk forskare i Johannesburg.<\/p>\n","protected":false},"author":66,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-7885","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7885","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/66"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7885"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7885\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7885"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7885"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7885"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}