010209 (IPS) – Internet innebär inte alltid fri informationsspridning. Regeringar i 45 länder världen över får nu en uppläxning för att de på olika sätt begränsar medborgarnas tillgång till information på nätet. <\/p>\n
<\/p>\n
Reportrar utan gränser, RSF, pekar i den nyutgivna rapporten “Internets fiender” ut regeringar som på olika sätt förhindrar att information på Internet nås av medborgarna.<\/p>\n
I de flesta fall utövas regeringskontrollen genom att Internetanvändare endast kan abonnera på en statlig Internetleverantör, en så kallad ISP.<\/p>\n
Men en del myndigheter begränsar tillgången på Internet genom att installera filter som blockerar möjligheten att besöka sajter som uppfattas som “olämpliga”. Ibland har man också tvingat Internetanvändare att registrera sig hos staten.<\/p>\n
Enligt RSF tillhör 20 av de 45 länderna de “verkliga fienderna” till den nya informationstekniken.<\/p>\n
“Under förevändningen att skydda folket från så kallat subversiva idéer eller för att försvara den nationella säkerheten och enigheten, förnekar vissa regeringar sina medborgare helt möjligheten att koppla upp sig på Internet”, sägs det i rapporten.<\/p>\n
Till listan av “verkliga fiender” hör bland annat Vitryssland, Burma, Kina, Kuba, Iran, Irak och Saudiarabien. Dit hör också länder i Centralasien och Kaukasus.<\/p>\n
I Saudiarabien har 37 privata företag rätten att fungera som Internetleverantörer, men “all trafik går genom myndigheternas servrar och de är utrustade med filter som förbjuder tillgång till hemsidor som anses innehålla information som står i opposition till islamiska värderingar”, enligt RSF.<\/p>\n
Hela Internet har i Saudiarabien från myndighetshåll beskrivits som en “skadlig kraft för att västernisera människors sinne”.<\/p>\n
I Kina har Internet spridits mycket snabbt. Regimens har svarat genom att blockera tillgången till vissa sajter.<\/p>\n
RSF har också funnit bevis för att länder som Burma och Sierra Leone använder andra metoder för att möta Internetkulturen.<\/p>\n
I Burma infördes en lag 1996 som tvingar alla som äger en dator att anmäla det till myndigheterna. Om detta inte görs riskerar användaren upp till 15 års fängelse.<\/p>\n
I Sierra Leone har myndigheterna attackerat journalister som arbetar för en Internettidning.<\/p>\n
I RSF:s rapport ingår också beskrivningar av de konsekvenser som den här typen av censur bär med sig. För medicinstudenter i Iran har begränsningarna inneburit att de inte har möjlighet att besöka hemsidor som behandlar anatomi.<\/p>\n
Enligt RSF är Internetcensuren ett brott mot de mänskliga rättigheternas nittonde artikel, som 14 av de utpekade 45 nationerna faktiskt har undertecknat. RSF anser att det är tid för dessa nationer att “respektera de åtaganden de gjort”.<\/p>\n
Men censuren av Internet utgör även ett annat dilemma för de utpekade nationerna. Detta eftersom Internet har en ekonomisk potential som katalysator för tillväxt och utveckling.<\/p>\n
“Internet är ett tvåeggat svärd för de auktoritära regimerna”, noterar RSF. Å ena sidan “utgör Internet ett hot mot regeringarna eftersom det för individerna möjliggör yttrandefrihet av ett tidigare oanat slag, men samtidigt är Internet en mycket viktig faktor för ekonomisk tillväxt, i synnerhet när det gäller handel och utbyte av teknisk och vetenskaplig information”, skriver RSF.<\/p>\n
Detta dilemma är särskilt tydligt i de sydostasiatiska länderna Singapore och Malaysia. Enligt RSF har det visat sig svårt för myndigheterna i dessa länder att kontrollera “farligt” material. Det tycks som det ekonomiska argumentet kommer att gå segrande ur striden.<\/p>\n
Ett annat problem är att många Internetanvändare är klyftiga och kan hitta vägar runt censuren.<\/p>\n
RSF kräver nu att regeringarna i de 20 länder som har hårdast restriktioner ändrar sin politik.<\/p>\n
(010209)<\/p>\n
.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
010209 (IPS) – Internet innebär inte alltid fri informationsspridning. Regeringar i 45 länder världen över får nu en uppläxning för att de på olika sätt begränsar medborgarnas tillgång till information på nätet.<\/p>\n","protected":false},"author":38,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-7471","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7471","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/38"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7471"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7471\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7471"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7471"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7471"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}