{"id":7470,"date":"2001-02-09T13:40:01","date_gmt":"2001-02-09T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/02\/09\/klimatfrndringarna-knnbara-fr-australiens-bnder\/"},"modified":"2001-02-09T13:40:01","modified_gmt":"2001-02-09T13:40:01","slug":"klimatfrndringarna-knnbara-fr-australiens-bnder","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/02\/09\/klimatfrndringarna-knnbara-fr-australiens-bnder\/","title":{"rendered":"Klimatf&ouml;r&auml;ndringarna k&auml;nnbara f&ouml;r Australiens b&ouml;nder"},"content":{"rendered":"<p>010209 (IPS) &#8211; &Ouml;versv&auml;mningarna och skogsbr&auml;nderna denna sommar i Australien &auml;r troligtvis bara b&ouml;rjan p&aring; vad klimatf&ouml;r&auml;ndringarna kommer att st&auml;lla till med i landet. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Tack vare den gradvisa temperaturh&ouml;jningen p&aring; jorden &auml;ndras v&auml;derm&ouml;nstren. Det i sin tur p&aring;verkar jordbrukets f&ouml;ruts&auml;ttningar, konstateras det i rapporten Climate Change and Agriculture in New South Wales: The Challenge for Rural Communities, som presenterades i torsdags.<\/p>\n<p> &#8211; Redan nu p&aring;verkar klimatf&ouml;r&auml;ndringarna jordbruksproduktionen allvarligt, och det kommer att f&ouml;rv&auml;rras under de n&auml;rmsta decennierna, sa Tim Fisher, parlamentsledamot fr&aring;n Farrer.<\/p>\n<p> I rapporten som grundar sig p&aring; forskning fr&aring;n det vetenskapliga organisationen CSIRO f&ouml;rutsp&aring;s att klimatf&ouml;r&auml;ndringarna de n&auml;rmaste 50 &aring;ren kommer att minska vattentillg&aring;ngen, h&ouml;ja temperaturen, reducera den odlingsbara jorden, minska kreatursbes&auml;ttningarna och p&aring;verka gr&ouml;dornas kvalitet.<\/p>\n<p> Jordbruket utg&ouml;r en betydande del av Australiens ekonomi. Enligt Australiens statistiska byr&aring; stod jordbruket, &aring;ren 1998-99, f&ouml;r knappt 160 miljarder kronor.<\/p>\n<p> De huvudsakliga gr&ouml;dorna &auml;r vete, korn, spannm&aring;l, majs, havre, ris och r&aring;gvete, men ocks&aring; raps, sockerr&ouml;r, bomull, jordn&ouml;tter, tobak, gr&ouml;nsaker och fodergr&auml;s till h&ouml;.<\/p>\n<p> -Klimatf&ouml;r&auml;ndringarna.kommer att &ouml;ka konkurrensen mellan b&ouml;nderna, sa Kathy Ridge fr&aring;n National Conservation Council i syd&ouml;stra Australien.<\/p>\n<p> -Det kommer att driva upp kostnaderna och &ouml;ka trycket p&aring; floder och grundvattensystem.<\/p>\n<p> Tidigare rapporter visar att Australiens sydliga l&auml;ge g&ouml;r marken extra k&auml;nslig f&ouml;r vattenbrist och p&aring;verkar starkt de gr&ouml;dor som v&auml;xer n&auml;ra sin optimala temperatur.<\/p>\n<p> P&aring; 50 &aring;r tror man att temperaturen kommer att &ouml;ka med 0,8 till 3,9 grader. Vattenfl&ouml;det i den viktiga floden Murray Darling kan komma att minska med upp till 35 procent.<\/p>\n<p> Klimatf&ouml;r&auml;ndringarna kan minska inkomsterna fr&aring;n jordbruket med 30 procent. F&ouml;rluster f&ouml;rutses p&aring; k&ouml;tt, ull, vete och bomull.<\/p>\n<p> De &ouml;kade koldioxidutsl&auml;ppen tros kunna s&auml;nka m&auml;ngden protein i gr&ouml;dorna med upp till 10 procent. Korna kommer att ge 4 procent mindre mj&ouml;lk, ge mindre sm&ouml;r och v&auml;ga mindre, enligt rapporten.<\/p>\n<p> -B&ouml;nderna kommer att f&ouml;rlora inkomster, om inte de fossila br&auml;nslena ers&auml;tts med f&ouml;rnybara energik&auml;llor som sol- och vindkraft, varnar Peter Mullins, bonde och aktiv Greenpeace- medlem.<\/p>\n<p> Doktor Gerhard Berz, geovetenskaplig expert p&aring; ett av v&auml;rldens st&ouml;rsta f&ouml;rs&auml;kringsbolag, varnar f&ouml;r att Australien kommer att vara ett av de land som drabbas h&aring;rdast.<\/p>\n<p> Han f&ouml;rutsp&aring;r att den globala f&ouml;rs&auml;kringsnotan f&ouml;r extrema v&auml;derh&auml;ndelser och h&ouml;jda vattenniv&aring;er kommer att tiodubblas p&aring; 50 &aring;r.<\/p>\n<p> &Aring;terkommande extrema v&auml;deromslag som till exempel hagelstormen som drabbade Sydney i april 1999, kommer att leda till att m&auml;nniskor i vissa delar av landet kommer att ha sv&aring;rt att f&aring; teckna f&ouml;rs&auml;kringar.<\/p>\n<p> (010209)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>010209 (IPS) &#8211; &Ouml;versv&auml;mningarna och skogsbr&auml;nderna denna sommar i Australien &auml;r troligtvis bara b&ouml;rjan p&aring; vad klimatf&ouml;r&auml;ndringarna kommer att st&auml;lla till med i landet.<\/p>\n","protected":false},"author":640,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-7470","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7470","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/640"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7470"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7470\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7470"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7470"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7470"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}