{"id":7460,"date":"2001-02-13T13:40:01","date_gmt":"2001-02-13T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/02\/13\/who-forskare-nya-rnen-frn-genforskningen-gr-utvecklingslnderna-frbi-utvecklingslnderna-frbi\/"},"modified":"2001-02-13T13:40:01","modified_gmt":"2001-02-13T13:40:01","slug":"who-forskare-nya-rnen-frn-genforskningen-gr-utvecklingslnderna-frbi-utvecklingslnderna-frbi","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/02\/13\/who-forskare-nya-rnen-frn-genforskningen-gr-utvecklingslnderna-frbi-utvecklingslnderna-frbi\/","title":{"rendered":"WHO-forskare: Nya r&ouml;nen fr&aring;n genforskningen g&aring;r utvecklingsl&auml;nderna f&ouml;rbi utvecklingsl&auml;nderna f&ouml;rbi"},"content":{"rendered":"<p>010213 (IPS) &#8211; Vetenskapen tog &auml;nnu ett stort kliv fram&aring;t n&auml;r forskare i m&aring;ndags publicerade nya viktiga kunskaper om v&aring;r genupps&auml;ttning. Hoppet i Washington, Paris, Berlin och London &ouml;kar om bot f&ouml;r sv&aring;ra &auml;rftliga sjukdomar. Men i stora delar av v&auml;rlden d&ouml;r miljoner i sjukdomar som l&auml;tt skulle kunna f&ouml;rebyggas med ett litet piller eller ett myggn&auml;t. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Den banbrytande forskning som publicerades i tv&aring; naturvetenskapliga magasin, Science och Nature, i m&aring;ndags beskriver mer i detalj m&auml;nniskans genupps&auml;ttning, eller genom, som kartlades f&ouml;rra &aring;ret. Nu framg&aring;r det bland annat att m&auml;nniskan har mellan 30 000 och 35 000 gener &#8211; vilket &auml;r f&auml;rre &auml;n v&auml;ntat.<\/p>\n<p> Forskningsrapporterna kommer fr&aring;n tv&aring; h&aring;ll &#8211; dels det statliga amerikanska s&aring; kallade Hugo-projekt, dels det privata f&ouml;retaget Celera i USA.<\/p>\n<p> Den praktiska anv&auml;ndningen av r&ouml;nen v&auml;ntas bli att sjukdomar ska kunna uppt&auml;ckas i ett tidigare stadium, att nya l&auml;kemedel ska kunna utvecklas och att l&auml;kemedlen ska kunna skr&auml;ddarsys f&ouml;r en individuell genetisk profil.<\/p>\n<p> Men Tikki Pang, forskare f&ouml;r V&auml;rldsh&auml;lsoorganisationen, WHO, ifr&aring;gasatte p&aring; ett forum om genforskning f&ouml;rra veckan om de nya r&ouml;nen verkligen kommer att hj&auml;lpa m&auml;nniskor i utvecklingsl&auml;nderna. Pangs eget svar p&aring; fr&aring;gan var nej.<\/p>\n<p> De enorma investeringar som gjorts i Celera och Hugo-projektet st&aring;r i bj&auml;rt kontrast till exempelvis den medicinska stiftelse i Colombia som hittat ett vaccin mot malaria, en av de d&ouml;dligaste sjukdomarna i v&auml;rlden. Stiftelsen riskerar att tvingas l&auml;gga ned verksamheten p&aring; grund av pengabrist.<\/p>\n<p> Stiftelsen, som leds av Elkin Patarroyo, v&auml;grade kommersialisera malariavaccinet utan sk&auml;nkte ist&auml;llet patentet till WHO med villkoret att vaccinet skulle vara tillg&auml;ngligt till en rimlig kostnad.<\/p>\n<p> De stora internationella l&auml;kemedelsbolagens filosofi skiljer v&auml;senligt fr&aring;n den colombianska stiftelsens. De tj&auml;nar enorma belopp p&aring; sina patent p&aring; mediciner.<\/p>\n<p> Forskaren Pang h&ouml;ll med om att de nya uppt&auml;ckterna om det m&auml;nskliga genomet kan leda till viktiga medicinska framsteg, men att resultaten av dessa framsteg i form av mediciner antagligen kommer att patenteras och s&auml;ljas till priser som &ouml;verstiger vad de allra flesta har r&aring;d att betala.<\/p>\n<p> Vad som beh&ouml;vs f&ouml;r att f&ouml;rebygga och ge bot f&ouml;r de tre d&ouml;dligaste sjukdomarna i utvecklingsl&auml;nderna &#8211; malaria, diarr&eacute; och aids &#8211; &auml;r myggn&auml;t, billiga metoder f&ouml;r att f&ouml;rhindra uttorkning, och kondomer. Inga av dessa saker kommer att bli mer tillg&auml;ngliga genom de nya kunskaperna om generna.<\/p>\n<p> (010213)<\/p>\n<p> .&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>010213 (IPS) &#8211; Vetenskapen tog &auml;nnu ett stort kliv fram&aring;t n&auml;r forskare i m&aring;ndags publicerade nya viktiga kunskaper om v&aring;r genupps&auml;ttning. Hoppet i Washington, Paris, Berlin och London &ouml;kar om bot f&ouml;r sv&aring;ra &auml;rftliga sjukdomar. Men i stora delar av&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/02\/13\/who-forskare-nya-rnen-frn-genforskningen-gr-utvecklingslnderna-frbi-utvecklingslnderna-frbi\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":14,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-7460","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7460","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/14"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7460"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7460\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7460"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7460"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7460"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}