{"id":7371,"date":"2001-03-06T13:40:01","date_gmt":"2001-03-06T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/03\/06\/vrldsnaturfondens-ekologiska-skogsbruk-avverkade-regnskog\/"},"modified":"2001-03-06T13:40:01","modified_gmt":"2001-03-06T13:40:01","slug":"vrldsnaturfondens-ekologiska-skogsbruk-avverkade-regnskog","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/03\/06\/vrldsnaturfondens-ekologiska-skogsbruk-avverkade-regnskog\/","title":{"rendered":"V&auml;rldsnaturfondens ekologiska skogsbruk avverkade regnskog"},"content":{"rendered":"<p>010306 (IPS) &#8211; Ett ekologiskt skogsbruksprojekt som drivs av V&auml;rldsnaturfonden, WWF, har enligt egna interna rapporter k&ouml;pt mangrovetr&auml;d som i strid mot Papua Nya Guineas regler f&ouml;r skogsbruk f&auml;llts i k&auml;nsliga regnskogsomr&aring;den. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Avsl&ouml;jandet om att projektet anv&auml;nt timmer fr&aring;n mangrovetr&auml;d har chockat grupper som arbetar f&ouml;r ekologiskt skogsbruk som ett alternativ till industriell avverkning.<\/p>\n<p> &#8211; Jag tycker inte att det &auml;r r&auml;tt att avverka mangrovetr&auml;d av kommersiella sk&auml;l, s&auml;ger Yati Bun vid den papuanska Stiftelsen f&ouml;r samh&auml;llsutveckling.<\/p>\n<p> Men samtidigt som papuanska f&ouml;respr&aring;kare f&ouml;r ekologiskt skogsbruk var tydliga i sitt motst&aring;nd mot avverkning av mangrovetr&auml;d, f&ouml;rsvarade WWF:s talesman Steve Howard organisationens aktiviteter i den brittiska tv-kanalen Channel 4. Howard sa att de befann sig i en &#8220;juridisk gr&aring;zon&#8221;.<\/p>\n<p> &#8211; Det &auml;r inte mycket i livet som &auml;r antingen svart eller vitt, sa han till Channel 4, som avsl&ouml;jade kontroversen.<\/p>\n<p> WWF:s projekt kom till efter protesterna mot det amerikanska oljebolaget Chevrons anl&auml;ggning i regnskogen Kutibu i Papua Nya Guinea.<\/p>\n<p> Regnskogen bebos av 40 000 m&auml;nniskor fr&aring;n 16 olika klaner. I omr&aring;det finns ocks&aring; ett rikt djur- och v&auml;xtliv, med stora fj&auml;rilar, tr&auml;dboende k&auml;nguruer och dussintals unika f&aring;gelarter.<\/p>\n<p> Efter att Chevron byggt sin anl&auml;ggning sl&ouml;t f&ouml;retaget ett avtal med amerikanska WWF f&ouml;r att de skulle etablera ett naturskydds- och utvecklingsprojekt i omr&aring;det kring Kikori-floden.<\/p>\n<p> Projektet innebar bland annat att man, i slutet av 1996, etablerade ett vinstdrivande f&ouml;retag som skulle &auml;gna sig &aring;t ekologiskt skogsbruk. Tanken var att f&ouml;retaget, Kikori Pacific Limited (KPL) skulle kunna erbjuda mark&auml;garna i omr&aring;det en m&ouml;jlighet att g&ouml;ra vinster p&aring; att s&auml;lja sm&aring; volymer ekologiskt producerad timmer till h&ouml;ga priser.<\/p>\n<p> I planen ingick att KPL:s produkter skulle godk&auml;nnas av Forest Stewardship Council, FSC. FSC &auml;r en internationell organisation som verkar f&ouml;r ett ekologiskt h&aring;llbart skogsbruk.<\/p>\n<p> Utan ett ekologiskt alternativ fruktade WWF att mark&auml;garna i st&auml;llet skulle skriva kontrakt med stora skogsbruksf&ouml;retag, som skulle sk&ouml;vla skogarna.<\/p>\n<p> Tanken var enkel, men WWF fann att det var betydligt sv&aring;rare att genomf&ouml;ra i verkligheten.<\/p>\n<p> M&aring;nga mark&auml;gare var inte intresserade av det ekologiska projektet. Och m&aring;nga andra hade redan skrivit kontrakt med stora skogsbruksf&ouml;retag.<\/p>\n<p> WWF fick ytterligare pengar fr&aring;n den amerikanska Macarthur- stiftelsen och det amerikanska utrikesdepartementet, samt ett l&aring;gr&auml;ntel&aring;n p&aring; tv&aring; och en halv miljon kronor fr&aring;n International Finance Corporation, som &auml;r knutet till V&auml;rldsbanken.<\/p>\n<p> Med hj&auml;lp av de nya pengarna byggde KPL ett s&aring;gverk vid Kikori, och b&ouml;rjade k&ouml;pa tr&auml;d fr&aring;n mark&auml;garf&ouml;retaget Iviri Timbers.<\/p>\n<p> WWF har framh&aring;llit KPL-projektet som ett &#8220;naturskyddsinitiativ med global betydelse&#8221;, men organisationens interna rapport gav projektet svidande kritik.<\/p>\n<p> &#8220;Sedan KPL bildades har man tagit ett antal beslut som i efterhand har visat sig vara okloka&#8221;, st&aring;r det i rapporten. Iviri Timbers tar, enligt rapporten, &#8220;sitt tr&auml;material fr&aring;n mangroveskogen. Enligt Papua Nya Guineas regler f&ouml;r skogsbruk &auml;r det inte till&aring;tet att f&auml;lla mangrovetr&auml;d.&#8221;<\/p>\n<p> Den interna rapporten avf&auml;rdar ocks&aring; tanken p&aring; att KPL n&aring;gonsin kan certifieras av Forest Stewardship Council. &#8220;FSC-certifierad verksamhet i Papua Nya Guinea m&aring;ste lyda alla nationella lagar, inklusive reglerna f&ouml;r skogsavverkning&#8221;, st&aring;r det i rapporten, som fort&auml;tter: &#8220;S&aring; oavsett hur f&ouml;rsiktigt mangovetr&auml;den avverkades skulle KPL aldrig kunna certifieras av FSC. P&aring; det s&auml;ttet var KPL d&ouml;mt att misslyckas fr&aring;n b&ouml;rjan.&#8221;<\/p>\n<p> WWF har avf&auml;rdat den interna rapporten och h&auml;vdat att restriktionerna f&ouml;r avverkning av mangrovetr&auml;d inte g&auml;ller sm&aring;skalig verksamhet, som den som KPL bedriver.<\/p>\n<p> Men i f&ouml;rra veckan sa &auml;nd&aring; WWF i Australien att organisationen ska &#8220;vidta &aring;tg&auml;rder&#8221; i fr&aring;gan om avverkning i mangroveomr&aring;den.<\/p>\n<p> (010306)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>010306 (IPS) &#8211; Ett ekologiskt skogsbruksprojekt som drivs av V&auml;rldsnaturfonden, WWF, har enligt egna interna rapporter k&ouml;pt mangrovetr&auml;d som i strid mot Papua Nya Guineas regler f&ouml;r skogsbruk f&auml;llts i k&auml;nsliga regnskogsomr&aring;den.<\/p>\n","protected":false},"author":16,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-7371","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7371","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/16"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7371"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7371\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7371"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7371"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7371"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}