{"id":7247,"date":"2001-04-04T13:40:01","date_gmt":"2001-04-04T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/04\/04\/sydafrika-stora-miljproblem-i-apartheids-spr\/"},"modified":"2001-04-04T13:40:01","modified_gmt":"2001-04-04T13:40:01","slug":"sydafrika-stora-miljproblem-i-apartheids-spr","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/04\/04\/sydafrika-stora-miljproblem-i-apartheids-spr\/","title":{"rendered":"Sydafrika: Stora milj&ouml;problem i apartheids sp&aring;r"},"content":{"rendered":"<p>010404 (IPS) &#8211; Apartheidregimens vana att l&auml;gga milj&ouml;farliga fabriker och giftiga sopstationer i n&auml;rheten av de svartas och f&auml;rgades omr&aring;den &auml;r ett arv som fortfarande p&aring;verkar m&aring;nga sydafrikaners liv. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Bobby Peek, som &auml;r en av Sydafrikas mest framst&aring;ende milj&ouml;k&auml;mpar, menar att apartheidregimens m&ouml;nster att l&auml;gga potentiellt farliga industrier i n&auml;rheten av de svartas omr&aring;den &auml;r ett m&ouml;nster som man &auml;nnu inte kunnat bryta.<\/p>\n<p> &#8211; De farliga platserna ligger alltid n&auml;ra de svarta och f&auml;rgades omr&aring;den. Det &auml;r Sydafrikas historia, s&auml;ger han.<\/p>\n<p> I Durban, en industristad vid kusten, d&auml;r befolkningen i huvudsak utg&ouml;rs av fattiga svarta, indiska och f&auml;rgade m&auml;nniskor har det varit fem st&ouml;rre giftiga gasl&auml;ckor bara under det senaste &aring;ret. Arbetare och boende, inklusive hundratals skolbarn, tvingades l&auml;ggas in p&aring; sjukhus.<\/p>\n<p> I omr&aring;det finns flera r&aring;oljeraffinaderier samt 150 fabriker, inber&auml;knat m&aring;nga kemiska industrier.<\/p>\n<p> Det har inte gjorts n&aring;gra formella studier &ouml;ver hur h&auml;lsotillst&aring;nden har f&ouml;r&auml;ndrats av utsl&auml;ppen i s&ouml;dra Durban. Men i ett unders&ouml;kande reportage av en lokal journalist f&ouml;rra &aring;ret p&aring;stods att antalet fall av leukemi kan vara s&aring; mycket som 24 g&aring;nger h&ouml;gre &auml;n i andra delar av landet.<\/p>\n<p> F&ouml;r tv&aring; &aring;r sedan kom de lokala myndigheterna med en rapport i vilken man ans&aring;g att vissa av de boende i S&ouml;dra Durban borde flytta till andra platser.<\/p>\n<p> Men de boende, som tvingades till omflyttningar av apartheidregimen eftersom de inte fick bo i n&auml;rheten av de vita, &auml;r motst&aring;ndare till att beh&ouml;va flytta igen.<\/p>\n<p> &#8211; Vi vill inte flytta. Vi t&auml;nker ist&auml;llet st&aring; upp och k&auml;mpa f&ouml;r en renare milj&ouml;, s&auml;ger Desmond D&#39;Sa, som &auml;r aktiv medlem i den lokala milj&ouml;organisation South Durban Community Environmental Alliance.<\/p>\n<p> En del av problemet ligger i att det inte finns n&aring;gra bindande regler f&ouml;r utsl&auml;pp av luftf&ouml;roreningar, menar D&#39;Sa. Det enda som finns &auml;r riktlinjer. Men de &auml;r inte lagligt bindande.<\/p>\n<p> I det glapp som uppst&aring;tt har lokalinv&aring;narna b&ouml;rjat testa luften i omr&aring;det med ett eget instrument. Det best&aring;r av en billig anordning som utvecklades av milj&ouml;aktivister i USA. Proven skickas till ett f&ouml;roreningslaboratorium i USA. Detta eftersom det inte finns n&aring;gra av regeringen godk&auml;nda teststationer i Sydafrika.<\/p>\n<p> Ett flertal av de prover som tagits i n&auml;rheten av oljeraffinaderierna visar f&ouml;rh&ouml;jda v&auml;rden av bensen, ett kemiskt &auml;mne som &auml;r k&auml;nt f&ouml;r att vara cancerframkallande.<\/p>\n<p> Niv&aring;erna av bensen i n&auml;rheten av ett raffinaderierna var 15 g&aring;nger h&ouml;gre &auml;n det gr&auml;nsv&auml;rde som rekomenderas av V&auml;rldsh&auml;lsoorganisationen, WHO.<\/p>\n<p> D&#39;Sa s&auml;ger att f&ouml;retag som arbetar i omr&aring;det, som British Petroleum och Royal Dutch Shell, som har sin bas i l&auml;nder d&auml;r det finns legalt bindande gr&auml;nser, borde veta b&auml;ttre.<\/p>\n<p> Han p&aring;pekar att det amerikanska f&ouml;retaget Mobil, som nu g&aring;tt samman med oljegiganten Ex<br \/>n, just nu st&auml;ms i USA av &auml;nkor till anst&auml;llda som arbetade p&aring; f&ouml;retagets raffinaderi h&auml;r f&ouml;r flera decennier sedan.<\/p>\n<p> Enligt st&auml;mningen gjorde inte f&ouml;retaget tillr&auml;ckligt f&ouml;r att skydda sina arbetares h&auml;lsa, varav m&aring;nga d&ouml;tt av sjukdomar som p&aring;st&aring;s vara resultat av deras arbete p&aring; raffinaderiet.<\/p>\n<p> &#8211; Jag bes&ouml;kte ett av Shells raffinaderier i Danmark, och det luktade inte det minsta. Och n&auml;r vi tittade p&aring; siffrorna s&aring; visade det sig att f&ouml;roreningarna var 85% mindre vid de danska raffinaderierna, s&auml;ger D&#39;Sa.<\/p>\n<p> Men enligt Richard Parkes, chef f&ouml;r Sapref, ett raffinaderi som &auml;gs av gemensamt av Shell och BP, st&auml;mmer inte detta. Han menar att raffinaderiet i Durban sl&auml;pper ifr&aring;n sig ungef&auml;r samma niv&aring;er som de andra av Shells raffinaderier.<\/p>\n<p> Narend Singh, som &auml;r provinsens jordbruks- och milj&ouml;minister, menar d&auml;remot att utsl&auml;ppen m&aring;ste s&auml;nkas.<\/p>\n<p> &#8211; Den f&ouml;rra regeringen var v&aring;rdsl&ouml;s n&auml;r det g&auml;ller industrins p&aring;verkan p&aring; milj&ouml;n. Regleringarna h&ouml;ll inte j&auml;mna steg med utvecklingen. Det misstaget f&aring;r vi inte upprepa, s&auml;ger Singh.<\/p>\n<p> Michelle Simon, som &auml;r chef f&ouml;r South Durban Community Environmental Alliance s&auml;ger att det beh&ouml;vs en epidemiologisk unders&ouml;kning av de sjukdomar som finns i s&ouml;dra Durban.<\/p>\n<p> &#8211; F&ouml;roreningarna dr&auml;nerar m&auml;nniskors ekonomi. Folk har inte r&aring;d att k&ouml;pa medicin eller att g&aring; till l&auml;karen hela tiden, s&auml;ger Simon.<\/p>\n<p> Bobby Peek anklagar centralmakten f&ouml;r att inte avs&auml;tta tillr&auml;ckligt med pengar f&ouml;r att rensa upp milj&ouml;n i de fattiga svarta omr&aring;den som historiskt sett varit marginaliserade. Enligt Peek har budgeten f&ouml;r milj&ouml;skydd minskat varje &aring;r.<\/p>\n<p> &#8211; Vi var s&aring; glada n&auml;r den nya regeringen inkluderade artikel 24 till konstitutionen. Enligt den har alla r&auml;tt till en ren och h&auml;lsosam milj&ouml;. Men v&aring;r regering har inte f&ouml;ljt upp det.<\/p>\n<p> (010403)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>010404 (IPS) &#8211; Apartheidregimens vana att l&auml;gga milj&ouml;farliga fabriker och giftiga sopstationer i n&auml;rheten av de svartas och f&auml;rgades omr&aring;den &auml;r ett arv som fortfarande p&aring;verkar m&aring;nga sydafrikaners liv.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-7247","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7247","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7247"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7247\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7247"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7247"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7247"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}