{"id":7233,"date":"2001-04-06T13:40:01","date_gmt":"2001-04-06T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/04\/06\/kineserna-krver-hrdare-tag-mot-usa\/"},"modified":"2001-04-06T13:40:01","modified_gmt":"2001-04-06T13:40:01","slug":"kineserna-krver-hrdare-tag-mot-usa","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/04\/06\/kineserna-krver-hrdare-tag-mot-usa\/","title":{"rendered":"Kineserna kr&auml;ver h&aring;rdare tag mot USA"},"content":{"rendered":"<p>010406 (IPS) &#8211; Pension&auml;rerna i centrala Peking har ett nytt hett samtals&auml;mne att diskutera p&aring; kv&auml;llarna, n&auml;r de samlas i parker och gath&ouml;rn p&aring; kv&auml;llarna &#8211; det kommande kriget mot USA. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>&#8211; Det &auml;r dags att vi ger amerikanerna en l&auml;xa, s&auml;ger Lao Zhang, en man i 70-&aring;rs&aring;ldern, till sina &aring;h&ouml;rare i omr&aring;det Tian Tan.<\/p>\n<p> &#8211; USA vill alltid se sig sj&auml;lv som v&auml;rldspolis och l&auml;gger sin n&auml;sa i bl&ouml;t &ouml;verallt. Vi kan inte l&aring;ta lill-Bush roa sig p&aring; v&aring;r bekostnad under de kommande fyra &aring;ren.<\/p>\n<p> En annan pension&auml;r, Wang Hui, varnar f&ouml;r att om presidenten Jiang Zemin inte s&auml;tter h&aring;rt mot h&aring;rt den h&auml;r g&aring;ngen, s&aring; kan det bli gatuprotester igen. Han l&aring;ter upphetsad n&auml;r han minns stenkastandet och upploppen utanf&ouml;r USA:s ambassad, efter att ett amerikanskt plan bombat den kinesiska ambassaden i Belgrad i maj 1999.<\/p>\n<p> &#8211; Vad handlar det om? Har de bombat v&aring;r ambassad igen?, fr&aring;gar Ren Chunlan, en medel&aring;lders kvinna som arbetar som barnsk&ouml;tare &aring;t en utl&auml;ndsk familj. Hon f&aring;r genast svar p&aring; tal.<\/p>\n<p> &#8211; Vad &auml;r du f&ouml;r en kines? Vet du inte att amerikanerna har d&ouml;dat v&aring;r pilot och kr&auml;nkt kinesiskt luftrum?<\/p>\n<p> Den h&auml;r, och andra versioner av ber&auml;ttelsen om flygkraschen cirkulerar &ouml;verallt bland inv&aring;narna i Peking, som annars inte ser n&aring;gon st&ouml;rre sp&auml;nning i inrikespolitiken.<\/p>\n<p> Det var i s&ouml;ndags som ett amerikanskt &ouml;vervakningsplan utrustat med avancerad avlyssningsteknik och med 24 man i bes&auml;ttningen kolliderade med ett kinesiskt jaktplan och tvingades n&ouml;dlanda p&aring; en kinesisk flygbas p&aring; &ouml;n Hainan. Det kinesiska planet st&ouml;rtade, och piloten, Wang Wei, saknas fortfarande.<\/p>\n<p> Efter kollisionen vidtog ett ordkrig mellan Peking och Washington. Den amerikanske presidenten George W. Bush kr&auml;vde att Kina skulle l&auml;mna tillbaka det amerikanska planet och bes&auml;ttningen omedelbart. Jiang Zemin &aring; sin sida sa att USA skulle be om urs&auml;kt f&ouml;r det som h&auml;nt, sluta med sina &ouml;vervakningsflygningar och ta p&aring; sig det fulla ansvaret f&ouml;r h&auml;ndelsen.<\/p>\n<p> Men Bush s&auml;ger att han inte kommer att be om urs&auml;kt, och han kr&auml;ver att Kina ska sl&auml;ppa bes&auml;ttningen omedelbart om man inte vill riskera att &#8220;underminera&#8221; relationerna mellan de b&aring;da l&auml;nderna. Den amerikanske utrikesministern Colin Powell har sagt att han &#8220;beklagar&#8221; det intr&auml;ffade, men han har inte bett om urs&auml;kt.<\/p>\n<p> P&aring; torsdagen sa det kinesiska utrikesdepartementets talesman Sun Yuxi att Colin Powells uttalande var ett steg i r&auml;tt riktning, men han upprepade kravet p&aring; en urs&auml;kt.<\/p>\n<p> D&ouml;dl&auml;get har nu snart p&aring;g&aring;tt i en hel vecka, och fr&aring;gan om USA:s urs&auml;kt har f&aring;tt en s&auml;rskild betydelse. H&auml;r visar sig skillnaderna mellan den politiska kulturen i Kina och i USA tydligt.<\/p>\n<p> Washington vill inte utf&auml;rda n&aring;gon urs&auml;kt p&aring; grund av den juridiska betydelsen av ett s&aring;dant uttalande. Samtidigt ser Kina en urs&auml;kt som det enda m&ouml;jliga s&auml;ttet att bevisa sin moraliska styrka. Den amerikanska bombningen av ambassaden i Belgrad s&aring;gs som en stor f&ouml;rol&auml;mpning h&auml;r, och d&aring; tvingades den amerikanska presidenten Bill Clinton att personligen be om urs&auml;kt.<\/p>\n<p> Sedan USA bett om urs&auml;kt och kompenserat Kina f&ouml;r skadorna, borde ambassadbombningen ha ansetts vara ett avslutat kapitel i relationen mellan de b&aring;da l&auml;nderna.<\/p>\n<p> Men h&auml;r k&auml;nner man fortfarande en ilska &ouml;ver bombningen, och den h&aring;rda position som nu intagits speglar en beslutsamhet att inte upprepa vad som h&auml;nde 1999.<\/p>\n<p> D&aring; anklagades det kommunistiska ledarskapet f&ouml;r att ha varit allt f&ouml;r svaga och f&ouml;rsonande i sina uttalanden omedelbart efter h&auml;ndelsen. Det ledde till att folk protesterade p&aring; gatorna, och h&auml;vdade att regeringen gav efter f&ouml;r &#8220;imperialistiska p&aring;tryckningar&#8221; f&ouml;r att h&aring;lla handelsrelationerna stabila.<\/p>\n<p> Men trots att kan l&aring;ta stridslystna, &auml;r det f&aring; som tror att d&ouml;dl&auml;get kan leda till ett krig.<\/p>\n<p> &#8211; Jag tror inte att det kommer att bli n&aring;got krig efter det h&auml;r heller, s&auml;ger Lang Haohe, en Peking-bo i 40-&aring;rs &aring;ldern.<\/p>\n<p> &#8211; De kinesiska ledarna vill f&ouml;rst st&auml;rka ekonomin och g&ouml;ra landet m&auml;ktigt. Det &auml;r inte f&ouml;rr&auml;n landet verkligen &auml;r en ekonomisk stormakt som de kan t&auml;nka sig att verkligen konfrontera amerikanerna.<\/p>\n<p> Men att f&aring; en urs&auml;kt fr&aring;n USA skulle inneb&auml;ra ett moraliskt &ouml;vertag f&ouml;r Kina mot den nya administrationen under George W. Bush. Hur de b&aring;da l&auml;nderna l&ouml;ser det h&auml;r problemet kan ge en fingervisning om hur deras relationer kommer att se ut under Bushs tid som president.<\/p>\n<p> Aff&auml;ren har ocks&aring; betydelser som ligger utanf&ouml;r relationen mellan USA och Kina. En urs&auml;kt fr&aring;n USA kan ge Kina r&aring;g i ryggen n&auml;r landet h&auml;vdar sin suver&auml;nitet &ouml;ver stora delar av Sydkinesiska havet.<\/p>\n<p> USA h&auml;vdar att dess flygplan var l&aring;ngt inne i internationellt luftrum, och ungef&auml;r 120 kilometer fr&aring;n &ouml;n Hainan, n&auml;r det stoppades av tv&aring; kinesiska stridsplan, varav det ena kolliderade med det amerikanska planet och st&ouml;rtade.<\/p>\n<p> Enligt internationella lagar str&auml;cker sig varje lands territorium 22 kilometer ut fr&aring;n landets kust, och detsamma g&auml;ller i luftrummet.<\/p>\n<p> Men Peking h&auml;vdar att h&auml;ndelsen &auml;gde rum i kinesiskt luftrum. Kina har l&auml;nge h&auml;vdat att de har en 320 kilometer bred &#8220;ekonomisk zon&#8221; kring de omtvistade &ouml;grupperna Spratlys och Paracels, som flera sydostasiatiska l&auml;nder h&auml;vdar tillh&ouml;r dem.<\/p>\n<p> &#8211; En urs&auml;kt fr&aring;n USA skulle legitimera Pekings st&aring;ndpunkt n&auml;r det g&auml;ller de omtvistade omr&aring;dena i Sydkinesiska havet. Jag menar att det skulle vara till skada f&ouml;r stabiliteten i hela Sydostasien, s&auml;ger en asiatisk diplomat i Peking.<\/p>\n<p> (010406)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>010406 (IPS) &#8211; Pension&auml;rerna i centrala Peking har ett nytt hett samtals&auml;mne att diskutera p&aring; kv&auml;llarna, n&auml;r de samlas i parker och gath&ouml;rn p&aring; kv&auml;llarna &#8211; det kommande kriget mot USA.<\/p>\n","protected":false},"author":24,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-7233","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7233","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/24"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7233"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7233\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7233"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7233"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7233"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}