{"id":6991,"date":"2001-06-13T13:40:01","date_gmt":"2001-06-13T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/06\/13\/industriell-utbyggnad-i-arktis-hotar-unik-milj\/"},"modified":"2001-06-13T13:40:01","modified_gmt":"2001-06-13T13:40:01","slug":"industriell-utbyggnad-i-arktis-hotar-unik-milj","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/06\/13\/industriell-utbyggnad-i-arktis-hotar-unik-milj\/","title":{"rendered":"Industriell utbyggnad i Arktis hotar unik milj&ouml;"},"content":{"rendered":"<p>010613 (IPS) &#8211; Arktis riskerar att invaderas av v&auml;gar, hamnar, gruvor och oljef&auml;lt, enligt FN. Den nuvarande utvecklingstakten i v&auml;rldens arktiska regioner &auml;r ett hot mot minoritetsfolken som lever d&auml;r och mot den unika milj&ouml;n. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Forskare vid FN:s milj&ouml;program UNEP i Arendal i Norge har r&auml;knat ut att med nuvarande utvecklingstakt kommer &ouml;ver 80 procent av Arktis att vara ber&ouml;rt av industrialiseringen &aring;r 2050, j&auml;mf&ouml;rt med 15 procent idag.<\/p>\n<p> Svein Tveitdal, vid forskningscentret, s&auml;ger att stora utvecklingsprogram genomf&ouml;rs och planeras p&aring; exempelvis Jamal- halv&ouml;n i Ryssland, i Alaska och i Barentshavs-regionen.<\/p>\n<p> Tveitdal &auml;r bland annat oroad &ouml;ver planerna p&aring; att &ouml;ppna en 5 600 kilometer l&aring;ng sj&ouml;v&auml;g mellan Barents hav och Berings sund. Sj&ouml;v&auml;gen kallas den norra sj&ouml;leden och farledens syfte &auml;r skenbart att korta ner restiden mellan Europa, Skandinavien, Ryssland och Fj&auml;rran&ouml;stern.<\/p>\n<p> Men forskarna s&auml;ger att rutten framf&ouml;rallt kommer att gynna olje-, gas- och gruvdrift i Sibirien och att antalet hamnar och v&auml;gar i regionen kommer att &ouml;ka.<\/p>\n<p> S&aring;dana f&ouml;r&auml;ndringar av infrastrukturen f&aring;r konsekvenser, inte minst vad g&auml;ller folkf&ouml;rflyttningar, enligt Tveitdal. Och med stora folkf&ouml;rflyttningar &ouml;kar risken f&ouml;r sk&ouml;vling, sociala konflikter och f&ouml;roreningar.<\/p>\n<p> Den arktiska milj&ouml;n &auml;r k&auml;nslig, s&aring; &auml;ven om utvecklingstakten inte &ouml;kades utan h&ouml;ll samma takt som mellan 1940 och 1990 skulle 40 procent av det arktiska ekosystemet vara sv&aring;rt st&ouml;rt &aring;t 2050, enligt forskarna.<\/p>\n<p> Renar, vargar, isbj&ouml;rnar, brunbj&ouml;rnar och f&aring;glar l&ouml;per st&ouml;rst risk. Djuren undviker bebyggda omr&aring;den men f&ouml;r&auml;ndringen av deras naturliga livsmilj&ouml; skadar ofta djurens fortplantningsf&ouml;rm&aring;ga.<\/p>\n<p> De minoritetsfolk som lever p&aring; rensk&ouml;tsel kommer att p&aring;verkas negativt av utvecklingen, anser forskarna. F&ouml;r&auml;ndringarna av infrastrukturen kommer bland annat att medf&ouml;ra mindre betessmaker f&ouml;r renarna i norra Skandinavien och Ryssland.<\/p>\n<p> Trots att stora arealer i Arktis har status som &#8220;skyddade omr&aring;den&#8221; fungerar inte skyddet tillfredsst&auml;llande, s&auml;rskilt inte i de s&ouml;dra delarna av Arktis, anser Mark Collins p&aring; UNEP:s &ouml;vervakningscenter i Cambridge, England.<\/p>\n<p> Det g&auml;ller bland annat i Alaska d&auml;r den amerikanska regeringen f&ouml;rmodligen kommer att till&aring;ta utvinning av olja och gas i ett naturreservat.<\/p>\n<p> (010613)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>010613 (IPS) &#8211; Arktis riskerar att invaderas av v&auml;gar, hamnar, gruvor och oljef&auml;lt, enligt FN. Den nuvarande utvecklingstakten i v&auml;rldens arktiska regioner &auml;r ett hot mot minoritetsfolken som lever d&auml;r och mot den unika milj&ouml;n.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-6991","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6991","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6991"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6991\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6991"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6991"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6991"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}