Ehotiles-\u00f6arna, Elfenbenskusten, 020827 (IPS) – Det b\u00f6rjar med n\u00e5gra f\u00e5 fladdrande svarta fl\u00e4ckar, men snart t\u00e4cks himlen av ett svart moln. Det \u00e4r solnedg\u00e5ng, och de miljontals fladderm\u00f6ss som under dagen har sovit i tr\u00e4den i Ehotiles-\u00f6arnas nationalpark i Elfenbenskusten ger sig av f\u00f6r att jaga insekter. <\/p>\n
<\/p>\n
– De smakar riktigt gott med ris och aubergines\u00e5s, s\u00e4ger Ahoua Nogbou, fiskare och bonde som bor i n\u00e4rheten av nationalparken.<\/p>\n
– Men vi har slutat jaga fladderm\u00f6ssen. De \u00e4r fridlysta, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Men f\u00f6r bara tv\u00e5 \u00e5r sedan spelade det ingen roll att fladderm\u00f6ss, antiloper och andra djur i parken var fridlysta. Det var allm\u00e4nt k\u00e4nt att byborna tog sig in i parken f\u00f6r att jaga, odla eller samla ved illegalt.<\/p>\n
Men i dag, samtidigt som internationella ledare och experter p\u00e5 utveckling m\u00f6ts p\u00e5 V\u00e4rldsm\u00f6tet om h\u00e5llbar utveckling i Sydafrika, visar det h\u00e4r lilla h\u00f6rnet av V\u00e4stafrika att de mest effektiva bist\u00e5ndsprojekten ofta inte \u00e4r de som f\u00e5r de st\u00f6rsta rubrikerna.<\/p>\n
Utvecklingsprojekt som utf\u00f6rs med t\u00e5lamod, som l\u00e5ter lokalbefolkningen delta med sin kunskap och sina \u00e5sikter, och som betonar utbildningsaspekter \u00e4r de som har st\u00f6rst chans att ge varaktiga effekter.<\/p>\n
Och i den h\u00e4r nationalparken leder det \u00e4ven till att milj\u00f6n skonas.<\/p>\n
– Vi tj\u00e4nar pengar p\u00e5 att s\u00e4lja kycklingar nu, s\u00e4ger Nogbou och pekar p\u00e5 de 130 kluckande kycklingar som han och de andra byborna f\u00f6der upp i ett projekt som samordnas av V\u00e4rldsnaturfonden, WWF.<\/p>\n
Ehotiles-\u00f6arnas nationalpark skapades 1974. Dess 25 f\u00f6rsta \u00e5r var besv\u00e4rliga. \u00d6arna ligger i lagunen Aby, och de var en av de viktigaste k\u00e4llorna f\u00f6r mat och inkomster f\u00f6r de byar som ligger vid lagunens strand.<\/p>\n
– Folk brukade hoppa i sina kanoter tidigt p\u00e5 morgonen och s\u00e4ga att de skulle ut och fiska i lagunen. Men i st\u00e4llet var de hela dagen i parken, d\u00f6dade antiloper, och fyllde s\u00e4ckar med fladderm\u00f6ss. P\u00e5 natten n\u00e4r de kom tillbaka hade de med sig tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att ge mat \u00e5t familjen och dessutom kunde de s\u00e4lja lite, ber\u00e4ttar Nogbou.<\/p>\n
WWF b\u00f6rjade arbeta med byborna omkring Eholites-\u00f6arna i april 2000. Syftet var att h\u00e5lla byborna utanf\u00f6r parken, samtidigt som man utvecklar alternativ s\u00e5 att de fortfarande kan f\u00e5 den mat och de pengar de beh\u00f6ver.<\/p>\n
– Vi tillbringade mycket tid med att prata med byborna, och lyssna p\u00e5 deras behov. F\u00f6rslagen p\u00e5 l\u00f6sningar kom fr\u00e5n dem, s\u00e4ger Jules Sezan, WWF:s projektkoordinator.<\/p>\n
I st\u00e4llet f\u00f6r att predika f\u00f6r folk om hur viktigt det \u00e4r att skydda milj\u00f6n presenterade Sezan m\u00f6jligheten av ett projekt som skulle kunna ge dem mat p\u00e5 borden.<\/p>\n
– Under ett helt \u00e5r utbildade vi byborna om hur de h\u00e4r projekten skulle fungera. Det \u00e4r det enda s\u00e4ttet att g\u00f6ra det p\u00e5, s\u00e4ger Sezan.<\/p>\n
Resultaten hittills \u00e4r lovande, och projektet har inte heller kostat s\u00e4rskilt mycket.<\/p>\n
De elva byar som ingick i projektet erbj\u00f6ds ett startbidrag p\u00e5 cirka 110 000 kronor per by. De pengarna kom fr\u00e5n den ivorianska regeringen och fr\u00e5n en brittisk bist\u00e5ndsorganisation. Varje by skulle d\u00e4refter bidra med 3800 kronor, antingen i kontanter eller i arbetstimmar.<\/p>\n
De flesta byarna har anv\u00e4nt pengarna till att starta kooperativjordbruk eller f\u00f6r att bygga anl\u00e4ggningar f\u00f6r att f\u00f6da upp djur.<\/p>\n
P\u00e5 andra h\u00e5ll i landet har kampen mellan b\u00f6nder och j\u00e4gare och milj\u00f6n omkring dem lett till att miljontals hektar regnskog har avverkats. Dessutom har m\u00e4ngder av utrotningshotade djur d\u00f6dats, och konflikterna har till och med lett till v\u00e5ldsamma sammandrabbningar mellan skogssk\u00f6tare och bybor.<\/p>\n
Och ingenstans \u00e4r problemet s\u00e5 allvarligt som i landets nationalparker.<\/p>\n
Men i Akounougbe, en by med 2 000 inv\u00e5nare vid Aby-lagunen, har bybornas nya grisuppf\u00f6dning gjort att de kan undvika att \u00e5ka till nationalparken f\u00f6r att jaga.<\/p>\n
– En del folk i byn har f\u00f6rs\u00f6kt att f\u00f6da upp djur p\u00e5 egen hand. Men vi har aldrig haft n\u00e5got s\u00e5 h\u00e4r modernt, s\u00e4ger Gilbert Affoumin, en av inv\u00e5narna i Akounougbe, och tittar omkring sig p\u00e5 n\u00e5gra av de 26 grisar som byn har k\u00f6pt med hj\u00e4lp av pengar fr\u00e5n projektet. De st\u00e5r i en nybyggd svinstia av betong med sex rum och tak av palmblad.<\/p>\n
Affoumin s\u00e4ger att byn hoppas att vinsten man f\u00e5r n\u00e4r man s\u00e4ljer grisarna ska kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6da upp kycklingar och odla bananer och ris.<\/p>\n
– D\u00e5 kan vi verkligen b\u00f6rja tj\u00e4na pengar. Och i s\u00e5 fall kanske vi kan bygga en skola och en h\u00e4lsov\u00e5rdscentral, s\u00e4ger han.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ehotiles-\u00f6arna, Elfenbenskusten, 020827 (IPS) – Det b\u00f6rjar med n\u00e5gra f\u00e5 fladdrande svarta fl\u00e4ckar, men snart t\u00e4cks himlen av ett svart moln. Det \u00e4r solnedg\u00e5ng, och de miljontals fladderm\u00f6ss som under dagen har sovit i tr\u00e4den i Ehotiles-\u00f6arnas nationalpark i Elfenbenskusten… Continue Reading