Johannesburg, 020826 (IPS) – P\u00e5 m\u00e5ndagen inleddes FN:s v\u00e4rldstoppm\u00f6te om h\u00e5llbar utveckling i Johannesburg. M\u00e5nga organisationer varnar f\u00f6r att framtida FN-m\u00f6tens trov\u00e4rdighet hotas av l\u00e4nder som USA, Kanada och Australien, som f\u00f6respr\u00e5kar frivilliga initiativ f\u00f6r att l\u00f6sa de globala milj\u00f6problemen. <\/p>\n
<\/p>\n
USA, Kanada och Australien, har kallats “de smutsiga tre” av milj\u00f6organisationer som Greenpeace. De tre l\u00e4nderna vill hellre l\u00f6sa milj\u00f6problemen i v\u00e4rlden genom unilaterala och bilaterala initiativ – allts\u00e5 initiativ som genomf\u00f6rs ensidigt av ett enda land, eller genom avtal mellan tv\u00e5 parter eller l\u00e4nder – \u00e4n genom stora multilaterala avtal och \u00e5tg\u00e4rder som omfattar m\u00e5nga av v\u00e4rldens l\u00e4nder.<\/p>\n
– Om de smutsiga tre f\u00e5r styra kommer det att leda till en seger f\u00f6r unilateralismen \u00f6ver multilateralismen. De vill ha frivilliga \u00e5tg\u00e4rder, och inga reglerande ramverk. Det \u00e4r en farlig v\u00e4g att g\u00e5, s\u00e4ger Remi Parmentier, politisk chef f\u00f6r Greenpeace International. Han menar att det \u00e4r ett s\u00e4tt att sv\u00e4ra sig fri fr\u00e5n sitt ansvar.<\/p>\n
– Regeringar v\u00e4ljs f\u00f6r att ta hand om v\u00e5r framtid, inte f\u00f6r att avs\u00e4ga sig sin roll och g\u00f6ra vadhelst den privata sektorn vill, s\u00e4ger Parmentier.<\/p>\n
Goh Chien Yen vid den malaysiska tankesmedjan Third World Network, s\u00e4ger att det \u00e4r absurt att f\u00f6rs\u00f6ka uppn\u00e5 h\u00e5llbar utveckling samtidigt som man mots\u00e4tter sig multilaterala \u00e5tg\u00e4rder. – Det multilaterala systemet m\u00e5ste vara det r\u00e5dande, eftersom de problem vi st\u00e5r inf\u00f6r \u00e4r globala, och de kr\u00e4ver breda l\u00f6sningar.<\/p>\n
Yen s\u00e4ger att s\u00e5 kallade Typ-2-l\u00f6sningar – unilaterala och bilaterala \u00e5tg\u00e4rder – kan komplettera de multilaterala avtalen. Men de multilaterala l\u00f6sningarna m\u00e5ste \u00e4nd\u00e5 utg\u00f6ra grunden i det globala milj\u00f6arbetet, menar han.<\/p>\n
\u00c4ven h\u00f6gt uppsatta FN-tj\u00e4nstem\u00e4n har gett uttryck f\u00f6r den \u00e5sikten, och p\u00e5pekat att F\u00f6renta Nationerna bygger p\u00e5 att man intar en multilateral h\u00e5llning f\u00f6r att l\u00f6sa globala problem.<\/p>\n
– Partnerskap mellan alla inblandade \u00e4r viktigt, men om det bara finns ett intresse f\u00f6r bilateral aktivitet, inneb\u00e4r det d\u00f6dsst\u00f6ten f\u00f6r multilateralismen, s\u00e4ger Jan Pronk, FN:s generalsekreterare Kofi Annans s\u00e4rskilda s\u00e4ndebud vid konferensen.<\/p>\n
FN skriver i ett pressmeddelande inf\u00f6r konferensen att m\u00f6tet kommer att vara en plattform f\u00f6r att lansera nya “Typ 2”-initiativ. Typ 2 inneb\u00e4r att regeringar, ickestatliga organisationer och f\u00f6retag kan sluta avtal f\u00f6r att hantera s\u00e4rskilda problem, skriver FN.<\/p>\n
Enligt FN har diskussionerna kring s\u00e5dana nya avtal fokuserat p\u00e5 “behovet av flexibilitet” samtidigt som det inte f\u00e5r inneb\u00e4ra att man urvattnar eller ers\u00e4tter regeringarnas ansvar att st\u00e4lla upp p\u00e5 starka “Typ 1”-avtal – allts\u00e5 breda multilaterala \u00f6verenskommelser.<\/p>\n
Ett exempel p\u00e5 en “Typ 1”-\u00e5tg\u00e4rd \u00e4r det slutdokument som f\u00f6rhandlades fram vid FN:s f\u00f6rra stora milj\u00f6toppm\u00f6te, Riokonferensen 1992.<\/p>\n
Det dokumentet, Agenda 21, ans\u00e5gs vara en bibel f\u00f6r beslutsfattande om en utveckling som inte skadar milj\u00f6n. Men tio \u00e5r senare skriver den Washington-baserade tankesmedjan Worldwatch Institute att “frustrationen \u00e4r stor p\u00e5 en del h\u00e5ll \u00f6ver att de industrialiserade l\u00e4nderna inte har h\u00e5llit vad de lovade”.<\/p>\n
Vid m\u00f6tet i Rio lovade de industrialiserade l\u00e4nderna att 0,7 procent av deras bruttonationalprodukt skulle g\u00e5 till bist\u00e5nd. Men hittills \u00e4r det bara de skandinaviska l\u00e4nderna och Holland som har n\u00e5tt upp till det m\u00e5let, enligt Worldwatch Institute.<\/p>\n
Australien, Kanada och USA, \u00e5 andra sidan, ligger sist i listan \u00f6ver de l\u00e4nder som har misslyckats med att h\u00e5lla sina l\u00f6ften. Australiens bist\u00e5nd motsvarar 0,27 av landets bruttonationalprodukt, Kanadas bist\u00e5nd motsvarar 0,25 procent och USA:s bist\u00e5nd motsvarar 0,10 procent.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Johannesburg, 020826 (IPS) – P\u00e5 m\u00e5ndagen inleddes FN:s v\u00e4rldstoppm\u00f6te om h\u00e5llbar utveckling i Johannesburg. M\u00e5nga organisationer varnar f\u00f6r att framtida FN-m\u00f6tens trov\u00e4rdighet hotas av l\u00e4nder som USA, Kanada och Australien, som f\u00f6respr\u00e5kar frivilliga initiativ f\u00f6r att l\u00f6sa de globala milj\u00f6problemen.<\/p>\n","protected":false},"author":62,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,12,11],"tags":[],"class_list":["post-683","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/683","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/62"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=683"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/683\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=683"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=683"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=683"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}