{"id":6432,"date":"2001-10-25T13:40:01","date_gmt":"2001-10-25T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/10\/25\/nya-studier-visar-effekter-av-den-globala-uppvrmningen\/"},"modified":"2001-10-25T13:40:01","modified_gmt":"2001-10-25T13:40:01","slug":"nya-studier-visar-effekter-av-den-globala-uppvrmningen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/10\/25\/nya-studier-visar-effekter-av-den-globala-uppvrmningen\/","title":{"rendered":"Nya studier visar effekter av den globala uppv&auml;rmningen"},"content":{"rendered":"<p>011025 (IPS) &#8211; F&ouml;rh&ouml;jda temperaturer sm&auml;lter isarna i Alaska och st&ouml;r &aring;rstidsskiftningarna f&ouml;r v&auml;xt- och djurliv i Europa och Nordamerika, enligt tv&aring; nya vetenskapliga studier som publicerades i tidskriften Science p&aring; torsdagen. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Studierna &auml;r de senaste i en rad unders&ouml;kningar som redovisar tecken p&aring; vad regionala f&ouml;r&auml;ndringar av klimatet, s&auml;rskilt h&ouml;gre temperaturer, f&aring;r f&ouml;r effekter.<\/p>\n<p> &#8211; Man kan aldrig vara 100 procent s&auml;ker men det verkar klart att dessa f&ouml;r&auml;ndringar &auml;r en del av en generell trend av uppv&auml;rmning som kan kopplas till m&auml;nskliga aktiviteter, s&auml;ger Josep Penuelas, forskare vid det autonoma universitetet i Barcelona. Han har genomf&ouml;rt en av studierna.<\/p>\n<p> Studierna publiceras strax f&ouml;re det stora internationell m&ouml;tet om klimatavtalet i Marocko, som ska h&aring;llas mellan den 29 oktober och den 9 november.<\/p>\n<p> Den ena studien visar att bladen p&aring; de l&ouml;vf&auml;llande tr&auml;dslagen i Medelhavsomr&aring;det idag sl&aring;r ut 16 dagar tidigare &auml;n de gjorde f&ouml;r 50 &aring;r sedan och att bladen faller 13 dagar senare. Perioden d&aring; det g&aring;r att odla har blivit n&auml;stan 18 dagar l&auml;ngre de senaste tv&aring; &aring;rtiondena i Eurasien och 12 dagar l&auml;ngre i Nordamerika.<\/p>\n<p> Alla de observerade f&ouml;r&auml;ndringarna har samband med f&ouml;r&auml;ndringar av temperaturen, s&auml;ger Penuelas.<\/p>\n<p> &Auml;ven djurlivet f&ouml;r&auml;ndras, enligt unders&ouml;kningen. Ett par exempel: I Spanien kommer fj&auml;rilarna fram elva dagar tidigare idag &auml;n 1952 och f&aring;glarna i Storbritannien la sina &auml;gg nio dagar tidigare 1995 &auml;n 1971.<\/p>\n<p> Dessa f&ouml;r&auml;ndringar av v&auml;xternas och djurens livscykler kan vara skadliga bland annat p&aring; grund av att flyttf&aring;glarna kan b&ouml;rja sin flytt vid fel tidpunkt. Det kan f&aring; till f&ouml;ljd att f&aring;glarna kommer fram till sin destination vid en tidpunkt d&aring; de inte klarar konkurrensen med andra arter.<\/p>\n<p> Den andra studien som publicerades p&aring; torsdagen &auml;r baserad p&aring; j&auml;mf&ouml;relser mellan dagens verklighet och lokala observationer som utf&ouml;rts regelbundet under mer &auml;n 80 &aring;r i Alaska.<\/p>\n<p> Sedan 1917 har inv&aring;narna i byn Nenana organiserat en t&auml;vlig om vem som kan gissa exakt n&auml;r isen i den lokala floden ska r&auml;mna. Byborna placerar varje &aring;r en tr&auml;st&auml;llning p&aring; isen och sl&aring;r vad om n&auml;r den ska &aring;ka igenom.<\/p>\n<p> Forskare vid Stanford-universitetet har nu j&auml;mf&ouml;rt resultaten fr&aring;n t&auml;vlingen med moderna temperaturm&auml;tningar och kommit fram till att isen lossar i genomsnitt fem dagar tidigare idag &auml;n 1917.<\/p>\n<p> De flesta forskare anser att koldioxid och andra v&auml;xthusgaser som sl&auml;pps ut n&auml;r man f&ouml;rbr&auml;nner gas och kol &auml;r orsaken till att jordens yttemperatur gradvis &ouml;kar.<\/p>\n<p> I januari f&ouml;rutsp&aring;dde FN:s klimatpanel IPCC att den genomsnittliga temperaturen vid jordytan kommer att ha stigit med mellan 1,4 och 5,8 grader &aring;r 2100 j&auml;mf&ouml;rt med &aring;r 1990 och att havsniv&aring;n kommer att stiga med mellan 0,09 och 0,88 meter under samma period.<\/p>\n<p> IPCC kom ocks&aring; fram till att m&aring;nga djurarter redan har p&aring;verkas av f&ouml;r&auml;ndringarna, en slutsats som allts&aring; st&ouml;ds av de unders&ouml;kningar som publicerades idag.<\/p>\n<p> M&aring;nga naturliga ekosystem &#8211; bland annat glaci&auml;rer, korallrev och mangrovetr&auml;sk &#8211; &auml;r k&auml;nsliga f&ouml;r dessa f&ouml;r&auml;ndrigar och flera av dem kommer att drabbats h&aring;rt, enligt IPCC.<\/p>\n<p> Med hopp om att sakta ner den globala uppv&auml;rmningen m&ouml;ts i n&auml;sta vecka representanter fr&aring;n hundratals l&auml;nder i Marrakech f&ouml;r att g&ouml;ra lagtext av den &ouml;verenskommelse om klimatf&ouml;r&auml;ndringarna, det s&aring; kallade Kyoto-protokollet, som sl&ouml;ts i juli.<\/p>\n<p> N&auml;sta steg blir att enskilda l&auml;nder ratificerar avtalet och g&ouml;r det till internationell lag. 178 l&auml;nder antog formellt &ouml;verenskommelsen i juli. Kyoto-protokollet har f&aring;tt sitt namn efter den japanska stad d&auml;r det tecknades. Enligt avtalet ska v&auml;rldens i-l&auml;nder minska sina gemensamma &aring;rliga utsl&auml;pp av v&auml;xthusgaser till en niv&aring; som &auml;r 5,2 procent l&auml;ngre &auml;n 1990.<\/p>\n<p> EU, Kanada, Island, Nya Zeeland och Norge har sagt att man t&auml;nker ratificera avtalet, medan Japan har sagt att de vill att avtalet ska tr&auml;da i kraft f&ouml;rst &aring;r 2002. Australien och USA har sagt att de inte t&auml;nker ratificera avtalet. USA &auml;r det land i v&auml;rlden som har de st&ouml;rsta utsl&auml;ppen av v&auml;xthusgaser.<\/p>\n<p> (011025)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>011025 (IPS) &#8211; F&ouml;rh&ouml;jda temperaturer sm&auml;lter isarna i Alaska och st&ouml;r &aring;rstidsskiftningarna f&ouml;r v&auml;xt- och djurliv i Europa och Nordamerika, enligt tv&aring; nya vetenskapliga studier som publicerades i tidskriften Science p&aring; torsdagen.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-6432","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6432","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6432"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6432\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6432"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6432"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6432"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}