{"id":6416,"date":"2001-10-30T13:40:01","date_gmt":"2001-10-30T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/10\/30\/nobelpristagare-negativ-till-nytt-frihandelsavtal\/"},"modified":"2001-10-30T13:40:01","modified_gmt":"2001-10-30T13:40:01","slug":"nobelpristagare-negativ-till-nytt-frihandelsavtal","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/10\/30\/nobelpristagare-negativ-till-nytt-frihandelsavtal\/","title":{"rendered":"Nobelpristagare negativ till nytt frihandelsavtal"},"content":{"rendered":"<p>011030 (IPS) &#8211; Det kommer inte att bli n&aring;gon frihandel som &auml;r positiv f&ouml;r hela Amerika f&ouml;rr&auml;n USA h&auml;ver sina importhinder, s&auml;ger ekonomen Joseph Stiglitz, en av mottagarna av &aring;rets nobelpris i ekonomi. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>USA &auml;r inte redo att ta bort de gener&ouml;sa bidrag man ger till landets b&ouml;nder eller att h&auml;va de begr&auml;nsningar som USA har vid import av produkter som exempelvis k&ouml;tt och socker, s&auml;ger Stiglitz i en intervju med IPS i Ecuadors huvudstad Quito.<\/p>\n<p> Det inneb&auml;r att det planerade frihandelsavtalet f&ouml;r Amerika, FTAA, som just nu 34 l&auml;nder f&ouml;rhandlar om, inte kommer att medf&ouml;ra n&aring;gon f&ouml;rb&auml;ttring f&ouml;r l&auml;nderna i Latinamerika och Karibien. Det kommer snarare att f&ouml;rl&auml;nga det oj&auml;mlika f&ouml;rh&aring;llandet, anser Stiglitz.<\/p>\n<p> Tanken bakom FTAA &auml;r att hela Amerika &#8211; fr&aring;n Alaska i norr till Eldslandet i s&ouml;dra Argentina &#8211; &aring;r 2005 ska l&auml;nkas samman genom ett ekonomiskt avtal som kommer att skapa v&auml;rldens st&ouml;rsta handelsblock med mer &auml;n 745 miljoner inv&aring;nare.<\/p>\n<p> USA s&auml;ger att man ska b&ouml;rja minska sina importbegr&auml;nsningar n&auml;r avtalet tr&auml;der i kraft, men nobelpristagaren menar att det vore r&auml;ttvisare att klara upp de skillnader som redan finns innan man forts&auml;tter med f&ouml;rhandlingarna.<\/p>\n<p> Stiglitz h&auml;vdar att den ekonomiska politik som f&ouml;rs i Ecuador, d&auml;r man &ouml;verg&aring;tt till den amerikanska dollarn som nationell valuta, &ouml;kar landets s&aring;rbarhet f&ouml;r sv&auml;ngningar i den globala ekonomin.<\/p>\n<p> Argentina har inf&ouml;rt en fast v&auml;xlingskurs f&ouml;r dollarn, och Stiglitz anser att &auml;ven det g&ouml;r landet mera s&aring;rbart.<\/p>\n<p> &#8211; Det som nu h&auml;nder i Argentina, som har en fast v&auml;xlingskurs, visar vissa av de problem som kan komma av s&aring;dana &aring;tg&auml;rder, s&auml;rskilt n&auml;r dollarn &ouml;verv&auml;rderas och den argentinska peson underv&auml;rderas, s&auml;ger han.<\/p>\n<p> Den brasilianska realen har minskat dramatiskt i v&auml;rde och Argentina har haft sv&aring;rt att s&auml;lja varor till Brasilien och Europa p&aring; grund av sin fasta v&auml;xlingskurs.<\/p>\n<p> Stiglitz s&auml;ger att nedg&aring;ngen i den internationella ekonomin just nu kan leda till djup os&auml;kerhet i de l&auml;nder vars valutor &auml;r knutna till dollarn, vad g&auml;ller deras m&ouml;jligheter att konkurrera p&aring; den globala marknaden.<\/p>\n<p> F&ouml;rsvagningen av USA:s och Japans ekonomier underbl&aring;ser en l&aring;gkonjunktur i hela v&auml;rlden.<\/p>\n<p> &#8211; Man brukade s&auml;ga att n&auml;r USA n&ouml;s, fick Mexiko en f&ouml;rkylning. Globaliseringen inneb&auml;r att n&auml;r USA nyser f&aring;r hela Latinamerika och en stor del av resten av v&auml;rlden influensa. Och oturligt nog har USA just nu lunginflammation, s&auml;ger Stiglitz.<\/p>\n<p> Stiglitz, som idag &auml;r professor p&aring; Columbia-universitetet i New York, s&auml;ger att den ekonomiska kris som r&aring;der i Argentina och Brasilien antagligen kommer att bli &auml;nd&aring; v&auml;rre eftersom konsumtionen kommer att minska, och de l&auml;nder som exporterar till USA kommer att vara tvungna att s&auml;nka priset.<\/p>\n<p> F&ouml;re terrorattackerna mot USA den 11 september hade den ekonomiska tillv&auml;xten i USA redan tappat fart, men det handlade inte om en l&aring;gkonjunktur d&aring;.<\/p>\n<p> Efter terrorattacken kan sj&auml;lva globaliseringsprocessen skadas p&aring; grund av att USA nu inf&ouml;r extrema och kostsamma s&auml;kerhets&aring;tg&auml;rder. Dessutom avskedas fler och fler m&auml;nniskor varje dag i USA, vilket skadar k&ouml;pkraften och genom det kommer att bidra till recessionen, anser Stiglitz.<\/p>\n<p> Han anser att USA borde fokusera p&aring; skattepolitiken och satsa pengar p&aring; att bek&auml;mpa de negativa effekter som terrorattacken f&aring;r i landet. Hur snabbt ekonomin kommer att &aring;terh&auml;mta sig beror p&aring; hur effektiva stimulans&aring;tg&auml;rder den amerikanska regeringen s&auml;tter in, s&auml;ger han.<\/p>\n<p> Stiglitz har varit ekonomisk r&aring;dgivare &aring;t den f&ouml;rre amerikanska presidenten Bill Clinton och chefsekonom p&aring; V&auml;rldsbanken. Han avgick fr&aring;n sin post inom V&auml;rldsbanken 1999 efter att han upprepade g&aring;nger kritiserat IMF:s s&auml;tt att hantera den ekonomiska krisen i Asien 1997-1998.<\/p>\n<p> Hans kritik gjorde topptj&auml;nstem&auml;nnen p&aring; V&auml;rldsbanken, IMF och USA:s finansdepartement rasande. Sedan dess har Stiglitz verkat inom den akademiska v&auml;rlden.<\/p>\n<p> (011030)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>011030 (IPS) &#8211; Det kommer inte att bli n&aring;gon frihandel som &auml;r positiv f&ouml;r hela Amerika f&ouml;rr&auml;n USA h&auml;ver sina importhinder, s&auml;ger ekonomen Joseph Stiglitz, en av mottagarna av &aring;rets nobelpris i ekonomi.<\/p>\n","protected":false},"author":50,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-6416","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6416","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/50"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6416"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6416\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6416"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6416"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6416"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}