San Fransisco, 020812 (IPS) – En stor arbetsmarknadskonflikt h\u00e5ller p\u00e5 att bl\u00e5sa upp i den amerikanska v\u00e4stkustens hamnar. Men det \u00e4r inte de traditionella f\u00f6rhandlingsfr\u00e5gorna – l\u00f6ner, f\u00f6rm\u00e5ner och arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden – som st\u00e5r i centrum. I st\u00e4llet handlar diskussionen just nu mer om huruvida hamnarbetarna \u00f6verhuvudtaget ska ha r\u00e4tt att strejka. <\/p>\n
<\/p>\n
Fackliga ledare fruktar att president George W. Bush ska anv\u00e4nda sig av ”kriget mot terrorismen” f\u00f6r att st\u00e4mpla en strejk som ett hot mot landets s\u00e4kerhet.<\/p>\n
Konsekvenserna av en s\u00e5dan definition av ”hot mot landets s\u00e4kerhet” skulle vara enorma. Det skulle kunna inneb\u00e4ra att varje strejk som hindrar en l\u00f6nsam industris verksamhet blir olaglig.<\/p>\n
Hamnarbetarnas avtalsf\u00f6rhandlingar leder ofta till mots\u00e4ttningar, men inte sedan 1971 har hela v\u00e4stkustens hamnarbetare strejkat tillsammans. Den strejken markerade slutet p\u00e5 en era av stora teknologiska f\u00f6r\u00e4ndringar, n\u00e4r containerkranarna revolutionerade sj\u00f6farten och antalet hamnarbetare minskade fr\u00e5n mer \u00e4n 100 000 till dagens 10 500.<\/p>\n
I dag st\u00e5r hamnarbetarna inf\u00f6r en ny era med stora f\u00f6r\u00e4ndringar. Om n\u00e5gra \u00e5rtionden kommer hamnarbetet att vara till st\u00f6rsta delen automatiserat, och lastning och avlastning kommer att sk\u00f6tas av arbetare vid datask\u00e4rmar, l\u00e5ngt ifr\u00e5n sj\u00e4lva hamnen.<\/p>\n
Hamnar som de i Singapore och Rotterdam har redan den nya teknologin, och rederierna vill inf\u00f6ra samma system p\u00e5 den amerikanska v\u00e4stkusten. F\u00f6r\u00e4ndringen skulle inneb\u00e4ra att m\u00e5nga jobb skulle g\u00e5 f\u00f6rlorade i hamnarna, och \u00e5rets f\u00f6rhandlingar har kretsat mycket kring det. Men nu \u00f6verskuggas \u00e4ven den fr\u00e5gan av att Bush-administrationen tycks vara beredd att utmana fackets strejkr\u00e4tt.<\/p>\n
Bushs arbetsmarknadsminister Elaine Chao har personligen sagt till fackets f\u00f6rhandlingskommitt\u00e9 att administrationen \u00e4r beredd att hindra en strejk, enligt Clarence Thomas, kass\u00f6r vid hamnarbetarfacket ILWU:s avdelning 10.<\/p>\n
Och ILWU-talesmannen Steve Stallone s\u00e4ger att representanter f\u00f6r arbetsmarknadsdepartementet har sagt till ILWU:s ledare att administrationen kan t\u00e4nka sig att anv\u00e4nda milit\u00e4ren f\u00f6r att utf\u00f6ra hamnarbetet om det blir en strejk.<\/p>\n
– Han uttalade hoten vid ett m\u00f6te med v\u00e5ra h\u00f6gsta ledare. Han hotade med att regeringen skulle anv\u00e4nda sig av Nationalgardet. Regeringen s\u00e4ger att det inte \u00e4r fr\u00e5gan om hot, utan att de bara ber\u00e4ttar saker f\u00f6r oss som de tycker att vi skulle k\u00e4nna till. Det \u00e4r gangstersnack, s\u00e4ger Stallone.<\/p>\n
Elissa Pruett, taleskvinna f\u00f6r arbetsmarknadsdepartmentet, s\u00e4ger bara att ”departementet forts\u00e4tter att \u00f6vervaka f\u00f6rhandlingarna.” Men enligt Clarence Thomas har arbetsmarknadsdepartementet tydligt sagt att Bush \u00e5tminstone kommer att utnyttja den s\u00e5 kallade Taft-Hartley-lagen, f\u00f6r att tvinga de strejkande arbetarna att \u00e5terg\u00e5 till sina jobb under 80 dagar.<\/p>\n
Administrationen har ocks\u00e5 diskuterat andra \u00e5tg\u00e4rder. Bush kan till exempel kalla in kongressen f\u00f6r att besluta att ILWU ska behandlas enligt j\u00e4rnv\u00e4gsarbetarlagen i st\u00e4llet f\u00f6r, som nu, den nationella lagen f\u00f6r arbetsmarknadsrelationer. Det skulle inneb\u00e4ra att administrationen kan ge order om att en strejk ska avbrytas, och att den kan tvinga fram ett avtal om facket inte g\u00e5r med p\u00e5 arbetsgivarnas f\u00f6rslag.<\/p>\n
K\u00e4llor inom arbetsmarknadsdepartementet har ocks\u00e5 sagt till Los Angeles Times att ILWU, som omfattar hela v\u00e4stkusten, kan st\u00e4mplas som ett olagligt monopol. Alla hamnar p\u00e5 v\u00e4stkusten har haft ett gemensamt avtal sedan 1934, d\u00e5 ILWU bildades. De gemensamma f\u00f6rhandlingarna har lett till lika villkor l\u00e4ngs hela kusten, och det har gett facket en stark f\u00f6rhandlingsposition, eftersom en strejk skulle leda till att alla hamnar st\u00e4ngdes samtidigt.<\/p>\n
Som en sista \u00e5tg\u00e4rd kan administrationen ers\u00e4tta strejkande hamnarbetare med milit\u00e4rer fr\u00e5n flottan. Det \u00e4r n\u00e5gonting som bara ska kunna ske i krigstid, men sedan terroristattackerna f\u00f6r snart ett \u00e5r sedan har president Bush sagt att USA \u00e4r i krig, p\u00e5 obest\u00e4md tid.<\/p>\n
L\u00e5ngt innan avtalsf\u00f6rhandlingarna b\u00f6rjade bildade rederier och stora f\u00f6retag som \u00e4r beroende av fartygstransporter \u00f6ver Stilla havet – exempelvis The Gap, Mattel och Home Depot – en koalition som kontaktade Bush och bad om hj\u00e4lp.<\/p>\n
Regeringen tillsatte en ”task force” f\u00f6r samtal med f\u00f6retagen, och samtidigt b\u00f6rjade medierna tala om att en hamnstrejk skulle leda till en st\u00f6rtdykning f\u00f6r den amerikanska ekonomin.<\/p>\n
L\u00f6ner och f\u00f6rm\u00e5ner \u00e4r allts\u00e5 inte den viktigaste fr\u00e5gan i f\u00f6rhandlingarna. Timl\u00f6nen f\u00f6r hamnarbetare ligger mellan 27,68 och 33,48 dollar – ungef\u00e4r samma l\u00f6n som f\u00f6r en r\u00f6rmokare eller elektriker.<\/p>\n
De flesta hamnarbetare i Kalifornien \u00e4r afrikanska amerikaner och amerikaner med latinamerikanskt ursprung och hamnjobben har blivit en ekonomisk ryggrad f\u00f6r deras samh\u00e4llen. Och \u00e4ven om l\u00f6nerna \u00e4r bra j\u00e4mf\u00f6rt med det amerikanska genomsnittet, s\u00e5 g\u00f6r rederierna \u00f6verlag stora vinster.<\/p>\n
Men de vill h\u00e5lla vissa grupper av hamnarbetare utanf\u00f6r facket – till exempel planerarna som styr var kranarna ska st\u00e4lla containrar, kontorspersonalen som h\u00e5ller koll p\u00e5 frakten och chauff\u00f6rerna som fraktar containrar till och fr\u00e5n hamnarna.<\/p>\n
De arbetarna har redan g\u00e5tt med i ILWU p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen, och facket vill ha dem som medlemmar i alla hamnar, f\u00f6r att kompensera f\u00f6r de arbetstillf\u00e4llen som kan g\u00e5 f\u00f6rlorade med den nya tekniken. Men arbetsgivarna s\u00e4ger nej. Facket ser det som en fr\u00e5ga om sin egen \u00f6verlevnad.<\/p>\n
– N\u00e4r arbetet f\u00f6r\u00e4ndras f\u00f6rsvinner en del jobb, samtidigt som andra tillkommer. Just nu \u00e4r det v\u00e5ra jobb som f\u00f6rsvinner. N\u00e4r f\u00f6retagen s\u00e4ger att de inte vill att v\u00e5ra medlemmar ska utf\u00f6ra de nya jobben \u00e4r det som att s\u00e4ga att de vill att facket ocks\u00e5 ska f\u00f6rsvinna, s\u00e4ger Steve Stallone.<\/p>\n
I slutet av sextiotalet sl\u00f6t arbetsgivarna ett avtal om samma fr\u00e5ga med ILWU. Facket accepterade att man inf\u00f6rde ny teknologi och f\u00f6retagen gick med p\u00e5 att ge de nya jobb som skapades till fackets medlemmar.<\/p>\n
Nu verkar det som om arbetsgivarna \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att \u00f6verge det avtalet, och en stor arbetsmarknadskonflikt \u00e4r under uppsegling p\u00e5 den amerikanska v\u00e4stkusten.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
San Fransisco, 020812 (IPS) – En stor arbetsmarknadskonflikt h\u00e5ller p\u00e5 att bl\u00e5sa upp i den amerikanska v\u00e4stkustens hamnar. Men det \u00e4r inte de traditionella f\u00f6rhandlingsfr\u00e5gorna – l\u00f6ner, f\u00f6rm\u00e5ner och arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden – som st\u00e5r i centrum. I st\u00e4llet handlar diskussionen just… Continue Reading