{"id":6327,"date":"2001-11-22T13:40:01","date_gmt":"2001-11-22T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/11\/22\/i-vrldens-miljskuld-tre-gnger-strre-n-u-lndernas-utlandsskulder-utlandsskulder\/"},"modified":"2001-11-22T13:40:01","modified_gmt":"2001-11-22T13:40:01","slug":"i-vrldens-miljskuld-tre-gnger-strre-n-u-lndernas-utlandsskulder-utlandsskulder","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2001\/11\/22\/i-vrldens-miljskuld-tre-gnger-strre-n-u-lndernas-utlandsskulder-utlandsskulder\/","title":{"rendered":"I-v&auml;rldens milj&ouml;skuld tre g&aring;nger st&ouml;rre &auml;n u-l&auml;ndernas utlandsskulder utlandsskulder"},"content":{"rendered":"<p>011122 (IPS) &#8211; Om de rika l&auml;nderna ins&aring;g hur stor deras &quot;milj&ouml;skuld&quot; till fattiga l&auml;nder &auml;r, skulle de sl&auml;ppa sina krav p&aring; skuldsatta l&auml;nder i tredje v&auml;rlden. Det h&auml;vdar milj&ouml;aktivister och f&ouml;respr&aring;kare f&ouml;r skuldavskrivning. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>De f&ouml;rs&ouml;ker nu lyfta fram tanken om en milj&ouml;skuld, eller ekologisk skuld, som ett nytt argument f&ouml;r skuldavskrivning.<\/p>\n<p> Andrew Simms som har arbetat l&auml;nge med Jubel-kampanjen f&ouml;r skuldavskrivning s&auml;ger att om l&auml;nderna i Nord ins&aring;g hur stor och allvarlig deras ekologiska skuld till Syd &auml;r &#8220;skulle ingen ha of&ouml;rsk&auml;mdheten att beg&auml;ra att l&auml;nder som Mo&ccedil;ambique eller Niger betalar ett &ouml;re till av sina skulder.&#8221;<\/p>\n<p> Ekologisk skuld &auml;r tanken om att de industrialiserade l&auml;nderna borde kompensera tredje v&auml;rlden f&ouml;r att ha exploaterat dess naturresurser under &aring;rtionden, och att de borde betala skadest&aring;nd f&ouml;r den oh&aring;llbara konsumtion och de utsl&auml;pp som har lett till globala klimatf&ouml;r&auml;ndringar, vilka i f&ouml;rsta hand har drabbat fattiga l&auml;nder.<\/p>\n<p> Simms hoppas att tanken om en ekologisk skuld, vilken lanserades av latinamerikanska organisationer vid milj&ouml;toppm&ouml;tet i Rio de Janeiro 1992, ska tas upp till diskussion p&aring; V&auml;rldsm&ouml;tet om h&aring;llbar utveckling, som ska h&aring;llas i Johannesburg n&auml;sta &aring;r. M&ouml;tet i Johannesburg kallas &auml;ven Rio +10.<\/p>\n<p> Enligt f&ouml;respr&aring;karna f&ouml;r tanken om en milj&ouml;skuld &auml;r f&ouml;rdelarna inte begr&auml;nsade till fattiga l&auml;nder.<\/p>\n<p> Joan Martinez Alier, ekonomiprofessor fr&aring;n Barcelona, s&auml;ger att om de fattiga l&auml;nderna i Syd kan f&aring; med fr&aring;gan om en ekologisk skuld p&aring; den internationella dagordningen s&aring; &auml;r det det viktigaste bidraget de kan g&ouml;ra f&ouml;r att ekonomierna i Nord ska bli mer ekologiskt h&aring;llbara.<\/p>\n<p> &#8211; Fr&aring;gan handlar inte s&aring; mycket om att betala den ekologiska skulden, utan att hindra den fr&aring;n att v&auml;xa mer, s&auml;ger Alier.<\/p>\n<p> Organisationerna Friends of the Earth International, Third World Studies Institute och Southern Peoples Ecological Debt Creditors Alliance ska h&aring;lla en konferens om &#8220;Globalisering, ekologisk skuld, klimatf&ouml;r&auml;ndringar och h&aring;llbarhet&#8221; i Benin den 27-30 november. Ett av m&aring;len med m&ouml;tet &auml;r att fastl&auml;gga dagordningen f&ouml;r Rio +10.<\/p>\n<p> Under Benin-konferensen v&auml;ntas ocks&aring; en ny organisation bildas &#8211; African Ecological Debt Creditors Alliance.<\/p>\n<p> Simms, som b&ouml;rjade r&auml;kna p&aring; den t&auml;nkta milj&ouml;skulden 1999 i en rapport f&ouml;r den brittiska bist&aring;ndsorganisationen Christian Aid, s&auml;ger att de fattiga l&auml;ndernas fordringar uppg&aring;r till tre g&aring;nger av v&auml;rdet p&aring; deras officiella utlandsskulder.<\/p>\n<p> &#8211; N&auml;r det g&auml;ller att kr&auml;va kompensation f&ouml;r milj&ouml;skulden, kan det mycket v&auml;l vara fantasisiffror. Men i ljuset av klimatf&ouml;r&auml;ndringarna och dess fysiska och ekonomiska konsekvenser v&auml;nder de upp och ner p&aring; fr&aring;gan om moralisk auktoritet i alla f&ouml;rh&aring;llanden mellan industrialiserade och icke industrialiserade l&auml;nder, s&auml;ger Simms.<\/p>\n<p> (011122)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>011122 (IPS) &#8211; Om de rika l&auml;nderna ins&aring;g hur stor deras &quot;milj&ouml;skuld&quot; till fattiga l&auml;nder &auml;r, skulle de sl&auml;ppa sina krav p&aring; skuldsatta l&auml;nder i tredje v&auml;rlden. Det h&auml;vdar milj&ouml;aktivister och f&ouml;respr&aring;kare f&ouml;r skuldavskrivning.<\/p>\n","protected":false},"author":33,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-6327","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6327","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/33"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6327"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6327\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6327"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6327"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6327"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}