{"id":6036,"date":"2002-02-14T13:40:01","date_gmt":"2002-02-14T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2002\/02\/14\/usa-krav-p-bttre-kontroll-av-exportkrediter-efter-enron-skandalen-skandalen\/"},"modified":"2002-02-14T13:40:01","modified_gmt":"2002-02-14T13:40:01","slug":"usa-krav-p-bttre-kontroll-av-exportkrediter-efter-enron-skandalen-skandalen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2002\/02\/14\/usa-krav-p-bttre-kontroll-av-exportkrediter-efter-enron-skandalen-skandalen\/","title":{"rendered":"USA: Krav p&aring; b&auml;ttre kontroll av exportkrediter efter Enron- skandalen skandalen"},"content":{"rendered":"<p>020214 (IPS) &#8211; Skandalen kring den amerikanska energij&auml;tten Enrons konkurs har nu ocks&aring; lett till h&aring;rd kritik mot de statliga institutioner som finansierar och f&ouml;rs&auml;krar privata projekt i utvecklingsl&auml;nder. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Milj&ouml;- och m&auml;nniskor&auml;ttsorganisationer menar att Enron-debaklet visar att det beh&ouml;vs en n&auml;rmare &ouml;vervakning av de b&aring;da institutionerna Opic &#8211; Overseas Private Investment Corporation, och den amerikanska export\/import- banken Ex-Im.<\/p>\n<p> De b&aring;da har tillsammans bidragit med eller f&ouml;rs&auml;krat 2,3 miljarder dollar som har finansierat ungef&auml;r ett dussin Enron-projekt i Asien och Latinamerika, enligt Aaron Goldzimer, statsvetare som arbetar f&ouml;r den Washington-baserade organisationen Environmental Defence.<\/p>\n<p> &Aring;tminstone n&aring;gra av de projekten har enligt milj&ouml;aktivister haft skadlig inverkan p&aring; milj&ouml;n och kopplingar till m&auml;nniskor&auml;ttsbrott, och de menar att de aldrig skulle ha f&aring;tt n&aring;gra statliga garantier eller st&ouml;d ur statskassan.<\/p>\n<p> Goldzimer s&auml;ger att det inte bara &auml;r Enrons anst&auml;llda och aktie&auml;garna som har blivit lurade av f&ouml;retaget.<\/p>\n<p> &#8211; Skattebetalarna har varit delaktiga i investeringar som har gynnat Enron men som har skadat milj&ouml;n och lokalsamh&auml;llet.<\/p>\n<p> Till skillnad fr&aring;n en m&aring;nga andra kreditl&aring;neinstitut i Japan och Europa &auml;r Opic och Ex-Im bundna av milj&ouml;m&auml;ssiga och sociala riktlinjer &#8211; till exempel m&aring;ste de g&ouml;ra milj&ouml;utv&auml;rderingar av f&ouml;reslagna projekt. Men enligt milj&ouml;grupper har reglerna inte alltid f&ouml;ljts och statliga institutioner finansierar fortfarande skadliga projekt.<\/p>\n<p> 1999 godk&auml;nde Opic till exempel en f&ouml;rs&auml;kring v&auml;rd 200 miljoner dollar f&ouml;r gasledningen Cuiaba, ett samarbete mellan Enron och Shell med syfte att transportera gas genom &ouml;stra Bolivia till ett kraftverk i Cuiaba, Brasilien.<\/p>\n<p> Flera organisationer, bland andra V&auml;rldsnaturfonden och amerikanska Amazon Watch, mots&auml;tter sig projektet. De h&auml;vdar att Opics st&ouml;d till projektet inneb&auml;r ett brott mot institutionens regler, som omfattar ett f&ouml;rbud mot att finansiera infrastrukturprojekt i tropiska skogar.<\/p>\n<p> Milj&ouml;aktivister p&aring;pekar att gasledningen sk&auml;r rakt igenom v&auml;rldens st&ouml;rsta torra tropiska skog, Chiquitano. Nya stigar som r&ouml;js i skogen kommer, enligt dem, att bereda v&auml;g f&ouml;r tjuvskytte, olaglig avverkning och ett ut&ouml;kat jordbruk.<\/p>\n<p> &#8211; Ledningens 30 meter breda och 200 kilometer l&aring;nga tillfartsv&auml;g kommer att dela skogen, ge ett permanent &auml;rr i en av v&auml;rldens mest of&ouml;rst&ouml;rda tropiska skogar och leda till en snabbare skogsavverkning, s&auml;ger Atossa Soltani, Amazon Watchs ordf&ouml;rande.<\/p>\n<p> Ett annat kontroversiellt Enron-projekt som den amerikanska regeringen har st&ouml;ttat &auml;r gaskraftverket i den indiska staden Dabhol, som s&auml;gs vara den st&ouml;rsta enskilda investeringen n&aring;gonsin i Indien. Kraftverket &auml;r byggt f&ouml;r att generera 2 015 megawatt elektricitet.<\/p>\n<p> Enron var majoritets&auml;gare i projektet, som var ett samarbetsprojekt mellan Enron, General Electric, Bechtel, och delstatsregeringen i Maharashtra.<\/p>\n<p> Anl&auml;ggningen i Dabhol fick ta emot 640 miljoner dollar i finansiellt st&ouml;d fr&aring;n Opic och Ex-Im i mitten av nittiotalet. 1999 anklagade m&auml;nniskor&auml;ttsorganisationen Human Rights Watch, HRW, Enrons dotterbolag f&ouml;r att betala till den indiska polisen f&ouml;r att de skulle trycka ned all opposition mot anl&auml;ggningen.<\/p>\n<p> &#8211; Enron anklagas nu allm&auml;nt f&ouml;r arrogans och brist p&aring; insyn, men folket i Dabhol har k&auml;nt till det hela tiden, s&auml;ger Arvind Ganesan, chef f&ouml;r HRW:s avdelning f&ouml;r aff&auml;rsverksamhet och m&auml;nskliga r&auml;ttigheter.<\/p>\n<p> &#8211; Den amerikanska regeringen har ansvar f&ouml;r konsekvenserna av Enrons investeringar p&aring; grund av att den aggressivt marknadsf&ouml;rt de USA- baserade f&ouml;retagen, s&auml;ger Ganesan.<\/p>\n<p> Ganesan anser att de amerikanska lagstiftarna m&aring;ste se till att s&aring; h&auml;r problematiska projekt inte godtas och han uppmanar kongressen att skapa ett organ inom Ex-Im som utv&auml;rderar hur v&auml;l f&ouml;reslagna projekt respekterar de m&auml;nskiga r&auml;ttigheterna.<\/p>\n<p> Ett f&ouml;rslag att st&auml;rka Ex-Im:s kontroll av m&auml;nskliga r&auml;ttigheter lades fram till kongressen f&ouml;rra &aring;ret men president George W. Bushs regering och m&aring;nga f&ouml;retag motsatte sig f&ouml;rslaget som slutligen lades &aring;t sidan.<\/p>\n<p> (020214)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>020214 (IPS) &#8211; Skandalen kring den amerikanska energij&auml;tten Enrons konkurs har nu ocks&aring; lett till h&aring;rd kritik mot de statliga institutioner som finansierar och f&ouml;rs&auml;krar privata projekt i utvecklingsl&auml;nder.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-6036","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6036","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6036"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6036\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6036"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6036"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6036"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}