Mexico City, 080523 (IPS) – M\u00f6jligheten att kunna ta patent p\u00e5 en uppfinning i USA f\u00f6r att sedan tj\u00e4na pengar p\u00e5 r\u00e4ttigheterna kan fungera som en morot f\u00f6r innovationer och vetenskapliga framsteg. Men reglerna kan ocks\u00e5 utnyttjas f\u00f6r st\u00f6ld av marknadsr\u00e4ttigheter. Vilket var precis vad som skedde med en variant av en mexikansk b\u00f6nsort. <\/p>\n
<\/p>\n
Efter \u00e5tta \u00e5r av byr\u00e5kratiska strider upph\u00e4vde USA: s patentverk i slutet av april ett patent p\u00e5 b\u00f6nan Phaseolus vulgaris L. som innehades av den amerikanska medborgaren Larry Proctor. Proctor hade med hj\u00e4lp av tvivelaktiga bevis h\u00e4vdat att han sj\u00e4lv f\u00f6r\u00e4dlat fram b\u00f6nan. Proctor \u00e4r vd f\u00f6r fr\u00f6f\u00f6retaget POD-NERS.<\/p>\n
B\u00f6nan i fr\u00e5ga f\u00f6rekommer i flera olika storlekar och f\u00e4rger. Bakom kampen f\u00f6r att upph\u00e4va patentet p\u00e5 den mexikanska b\u00f6nan stod flera organisationer, men ocks\u00e5 den mexikanska staten. \u00c4nd\u00e5 tog processen fler \u00e5r.<\/p>\n
Detta “biopirat-fall” \u00e4r ett exempel p\u00e5 hur “perversa effekter” USA: s patentsystem kan f\u00e5, s\u00e4ger Jorge Mario Mart\u00ednez, som arbetar f\u00f6r den mexikanska avdelningen av Eclac, FN: s ekonomiska kommission f\u00f6r Latinamerika.<\/p>\n
F\u00f6r att f\u00e5 ett patent upph\u00e4vt kr\u00e4vs det att den som bestrider r\u00e4ttigheterna \u00e4r beredd att betala flera miljoner kronor i advokatkostnader. Under tiden som Proctor f\u00f6rfogade \u00f6ver patentr\u00e4tten f\u00f6rlorade de mexikanska b\u00f6nder som odlar b\u00f6nan inkomster d\u00e5 de inte till\u00e4ts s\u00e4lja sina identiska b\u00f6nor till USA.<\/p>\n
Och medan patentstriden gick vidare s\u00e5 kunde den p\u00e5st\u00e5dde uppfinnaren tj\u00e4na pengar p\u00e5 en b\u00f6na som han i sj\u00e4lva verket hade k\u00f6pt p\u00e5 en marknad i Mexiko redan 1994. Proctor planterade de gula b\u00f6nor som fanns i det paket han inhandlat p\u00e5 marknaden och valde sedan ut de b\u00e4sta fr\u00e5n sin sk\u00f6rd som han sedan korsbefruktade. Resultatet blev n\u00e5got som han beskrev som en helgul b\u00f6na. \u00c5r 1996 ans\u00f6kte han om patent p\u00e5 b\u00f6nan och i april 1999 gick patentans\u00f6kan igenom, och b\u00f6nan fick namnet enola. Mart\u00ednez fr\u00e5n Eclac menar att de amerikanska patentreglerna i detta fall medverkat till “att g\u00f6ra profit genom bedr\u00e4geri”. Mart\u00ednez har f\u00f6r Eclacs r\u00e4kning sammanst\u00e4llt en bok om skydd av intellektuella r\u00e4ttigheter och innovationer. I boken sl\u00e5s det fast att USA: s patentsystem, som \u00e4r v\u00e4rldens mest avancerade, skapades i syfte att uppmuntra till nya uppfinningar och vetenskapliga framsteg.<\/p>\n
Men tiden har dock m\u00e5nga patent ist\u00e4llet f\u00f6rvandlats till en slags varor f\u00f6r stora bolag, och f\u00f6rlorarna i denna utveckling finns vanligen i den fattiga v\u00e4rlden.<\/p>\n
– Jag k\u00e4nner till en person fr\u00e5n Costa Rica som blev bestulen p\u00e5 sin uppfinning och st\u00e4llde sig fr\u00e5gan vad han skulle g\u00f6ra d\u00e5 hans id\u00e9 ist\u00e4llet blivit patenterad i USA. Det r\u00e5d han fick var att gl\u00f6mma saken eftersom det skulle ta honom flera \u00e5r och massor av pengar att bedriva en os\u00e4ker kamp f\u00f6r upph\u00e4va patentet, ber\u00e4ttar Mart\u00ednez. Silvia Ribeiro, forskare och ordf\u00f6rande f\u00f6r den ickestatliga organisationen ETC menar att fallet med den mexikanska b\u00f6nan tydligt visar hur “f\u00f6rkastliga” de amerikanska patentreglerna kan vara. Fallet drog ut p\u00e5 tiden trots att det var tydligt vilket misstag som beg\u00e5tts, menar Ribeiro.<\/p>\n
– Vi s\u00e5g fr\u00e5n b\u00f6rjan att det saknades grund f\u00f6r detta patent. Det handlade om en st\u00f6ld av en mexikansk b\u00f6na, s\u00e4ger Ribeiro till IPS. Till en b\u00f6rjan verkade det ganska l\u00e4tt att f\u00e5 patentet p\u00e5 “enola” h\u00e4vt, d\u00e5 b\u00f6nder och organisationer som ETC tillsammans med den mexikanska staten engagerade sig i fr\u00e5gan. Men man misslyckades, trots att flera miljoner hade g\u00e5tt till advokatkostnader. I ett andra skede h\u00e4vdade Internationella centret f\u00f6r tropiskt jordbruk, CIAT, att patentet m\u00e5ste h\u00e4vas eftersom det kr\u00e4nkte de miljontals sm\u00e5b\u00f6nder i Latinamerika som odlat b\u00f6nan i flera hundra \u00e5rs tid. Vid centret har man samlat flera tusen olika varianter av b\u00f6nan, varav 260 \u00e4r gula och sex \u00e4r helt identiska med den b\u00f6na som i USA fick namnet enola.<\/p>\n
CIAT: s ordf\u00f6rande Geoffrey Hawtin s\u00e4ger sig vara n\u00f6jd med att patentet slutligen blivit upph\u00e4vt, men \u00e4r besviken \u00f6ver att det skulle beh\u00f6va ta s\u00e5 l\u00e5ng tid att f\u00e5 igenom. Enligt honom anv\u00e4nde sig motst\u00e5ndarsidan av m\u00f6jligheten att f\u00f6rhala beslutet och kunde under tiden forts\u00e4tta att tj\u00e4na pengar p\u00e5 sina r\u00e4ttigheter. Samtidigt riskerade sm\u00e5b\u00f6nder att bli st\u00e4mda f\u00f6r att de fortsatte att bruka en b\u00f6nsort som de hade odlat i flera generationer. * Tierram\u00e9rica \u00e4r en specialiserad nyhetstj\u00e4nst (www.tierramerica.net) som produceras av IPS med st\u00f6d fr\u00e5n FN: s utvecklingsprogram UNDP och FN: s milj\u00f6organ UNEP.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Mexico City, 080523 (IPS) – M\u00f6jligheten att kunna ta patent p\u00e5 en uppfinning i USA f\u00f6r att sedan tj\u00e4na pengar p\u00e5 r\u00e4ttigheterna kan fungera som en morot f\u00f6r innovationer och vetenskapliga framsteg. Men reglerna kan ocks\u00e5 utnyttjas f\u00f6r st\u00f6ld av… Continue Reading