Gen\u00e8ve, 080514 (IPS) – De skenande matpriserna \u2013 som utl\u00f6st matkravaller i ett stort antal fattiga l\u00e4nder \u2013 borde inte komma som n\u00e5gon \u00f6verraskning. Detta \u00e4r bara den senaste av en l\u00e5ng rad effekter som drabbat utvecklingsl\u00e4nderna sedan de b\u00f6rjade \u00f6ppna sina gr\u00e4nser och \u00f6verge sina satsningar p\u00e5 de inhemska jordbruken. <\/p>\n
<\/p>\n
Ett stort antal fattiga l\u00e4nder har samvetsgrant anpassat sig efter de krav som kommit fr\u00e5n V\u00e4rldsbanken, IMF och V\u00e4rldshandelsorganisationen WTO. De har f\u00f6ljt riktlinjerna f\u00f6r strukturanpassningspolitiken \u2013 och upplevt vilka effekter detta f\u00e5tt p\u00e5 de inhemska jordbruken.<\/p>\n
N\u00e4r den statliga kontrollen var h\u00e5rdare, under 1970-talet och \u00e4ven in p\u00e5 b\u00f6rjan av 1980-talet, kontrollerades ofta de fattiga l\u00e4ndernas inhemska livsmedelsmarknader av staten. Den garanterade b\u00f6nderna ett l\u00e4gstapris p\u00e5 produkterna och bistod med uts\u00e4de och g\u00f6dningsmedel. Statliga organ kontrollerade ocks\u00e5 importen, s\u00e5g till att omf\u00f6rdela mat till regioner som drabbats av missv\u00e4xt och k\u00f6pte upp varor fr\u00e5n kooperativa f\u00f6reningar. De statliga organen sk\u00f6ttes inte alltid, utan pl\u00e5gades ofta av korruption och ineffektivitet, men de var satta att sk\u00f6ta ett viktigt uppdrag. B\u00f6nderna fick tillg\u00e5ng till en marknad f\u00f6r sina varor, och kunde d\u00e4rf\u00f6r skaffa sig inkomster. Matpriserna l\u00e5g p\u00e5 stabila niv\u00e5er \u00e4ven om de ofta var l\u00e4gre \u00e4n vad b\u00f6nderna sj\u00e4lva \u00f6nskade. Denna politik resulterade i att m\u00e5nga utvecklingsl\u00e4nder var n\u00e4ra nog sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande p\u00e5 mat.<\/p>\n
Allt detta har f\u00f6r\u00e4ndrats under de senaste 20 \u00e5ren. Investeringsst\u00f6det till b\u00f6nder har slopats och de sm\u00e5 producenterna har ist\u00e4llet f\u00e5tt direktiv om att producera f\u00f6r den internationella marknaden, samtidigt som de inhemska marknaderna har \u00f6ppnats f\u00f6r import. I st\u00e4llet f\u00f6r att ge st\u00f6d till produktion av basvaror har regeringarna satsat p\u00e5 att ge st\u00f6d till exportsektorn. Eftersom alla skulle satsa p\u00e5 att producera produkter d\u00e4r man ans\u00e5gs ha konkurrensf\u00f6rdelar s\u00e5 var tanken att alla skulle tj\u00e4na p\u00e5 politiken.<\/p>\n
Men ist\u00e4llet f\u00f6r att skapa en m\u00e4ngd vinnare s\u00e5 slogs miljontals fattiga b\u00f6nder ut p\u00e5 de lokala marknaderna. De varor som tidigare hade producerats av lokala b\u00f6nder ersattes av importvaror. Under de senaste 20 \u00e5ren har produktiviteten i m\u00e5nga l\u00e4nder minskat avsev\u00e4rt.<\/p>\n
Filippinerna \u00e4r ett tydligt exempel p\u00e5 detta. – Under 60- och 70-talet s\u00e5 var vi sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande, s\u00e4ger Jowen Berber vid organisationen Centro Saka, som arbetar med jordbruksfr\u00e5gor.<\/p>\n
Berber s\u00e4ger till IPS att den filippinska staten under denna period genomf\u00f6rde kraftiga investeringar i landets risproduktion. Men n\u00e4r dessa investeringar slopades b\u00f6rjade ocks\u00e5 produktionen av ris l\u00e5ngsamt att sjunka.<\/p>\n
Den filippinska staten, som tidigare s\u00e5g till att risb\u00f6nderna alltid kunde r\u00e4kna med ett visst pris p\u00e5 sina sk\u00f6rdar, k\u00f6per enligt Berber numera mer ris fr\u00e5n utlandet \u00e4n av de lokala producenterna.<\/p>\n
En studie genomf\u00f6rd av David Pingpoh och Joean Senahoun \u00e5r 2006, p\u00e5 uppdrag av FN:s livsmedelsorgan FAO, noterade att Kameruns regering 1994 slutade ge st\u00f6d \u00e5t landets risproducenter, i enlighet med IMF:s och V\u00e4rldsbankens riktlinjer. Marknaden f\u00f6r g\u00f6dningsmedel privatiserades, vilket ledde till att de fattiga risb\u00f6ndernas sk\u00f6rdar minskade, eftersom de inte l\u00e4ngre hade r\u00e5d med g\u00f6dningsmedel. Tullreglerna mjukades upp och den \u00e5rliga risimporten sk\u00f6t i h\u00f6jden. \u00c5r 1999 importerades 152 000 ton ris – en siffra som n\u00e4stan hade f\u00f6rdubblats fem \u00e5r senare. \u00d6ppnandet av marknaderna gjorde landet s\u00e5rbart f\u00f6r beslut som togs i andra l\u00e4nder. N\u00e4r Indien under samma period beslutade sig f\u00f6r att g\u00f6ra sig av med sitt inhemska ris\u00f6verskott \u00f6kade importen av indiskt ris till Kamerun hastigt. Detta slog h\u00e5rt mot de lokala risb\u00f6nderna, och m\u00e5nga beslutade sig f\u00f6r att \u00f6verge sin verksamhet. Mellan 1999 och 2004 minskade andelen mark som anv\u00e4ndes f\u00f6r att odla ris med \u00f6ver 31 procent.<\/p>\n
Enligt FAO \u00f6kade importen snabbt ocks\u00e5 i Elfensbenskusten n\u00e4r landets marknader \u00f6ppnades och tullavgifterna minskade. I linje med WTO:s riktlinjer lyfte landet importrestriktionerna p\u00e5 ett antal viktiga jordbruksprodukter, d\u00e4ribland ris. Resultatet blev att importen av ris \u00f6kade med i snitt sex procent \u00e5rligen mellan 1997 och 2004. Under samma period minskade den inhemska produktionen med 40 procent. I dag har de skenande matpriserna lett till omfattande protester och upplopp i m\u00e5nga l\u00e4nder. I Kamerun d\u00f6dades sju personer i februari i samband med kravaller, och \u00e4ven Elfenbenskusten har skakats av matkravaller. Vid de m\u00f6ten som nyligen h\u00f6lls i Bern i Schweiz med anledning av den globala matkrisen uppmanade FN:s generalsekretare Ban Ki-Moon, V\u00e4rldsbankschefen Robert Zollick samt WTO:s generaldirekt\u00f6r Pascal Lamy \u00e5terigen om frihandel som l\u00f6sningen p\u00e5 problemen. Men m\u00e5nga b\u00f6nder l\u00e5ter sig inte \u00f6vertygas om att mer av samma politik som har bidragit till de tv\u00e5 senaste \u00e5rtiondenas f\u00f6rst\u00f6relse av jordbruket \u00e4r r\u00e4tt medicin. Henri Saragih, fr\u00e5n det globala n\u00e4tverket av sm\u00e5b\u00f6nder, La Via Campesina, skriver “skydd av maten har f\u00f6rvandlats till ett brott under de nuvarande frihandelsreglerna. Protektionism har blivit ett fult ord. Samtidigt som l\u00e4nderna har blivit beroende av billig matimport s\u00e5 stiger nu matpriserna \u2013 och hungern har b\u00f6rjat visa sitt fula tryne”.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Gen\u00e8ve, 080514 (IPS) – De skenande matpriserna \u2013 som utl\u00f6st matkravaller i ett stort antal fattiga l\u00e4nder \u2013 borde inte komma som n\u00e5gon \u00f6verraskning. Detta \u00e4r bara den senaste av en l\u00e5ng rad effekter som drabbat utvecklingsl\u00e4nderna sedan de b\u00f6rjade… Continue Reading