Mexico City, 080506 (IPS) – En mexikansk kaffeodlare f\u00e5r ungef\u00e4r tre dollar per kilo f\u00f6r sina kaffeb\u00f6nor, medan en konsument i Mexico City f\u00e5r betala n\u00e4rmare elva dollar f\u00f6r ett kilo kaffe. Den stora vinstmarginalen beror fr\u00e4mst p\u00e5 att ett f\u00e5tal stora snabbk\u00f6pskedjor har blivit allt m\u00e4ktigare. <\/p>\n
<\/p>\n
Snabbk\u00f6pen st\u00e5r f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljningen av 52 procent av de livsmedel och f\u00e4rskvaror som s\u00e4ljs i landet. I Mexico City st\u00e5r de f\u00f6r cirka 70 procent av f\u00f6rs\u00e4ljningen. De stora snabbk\u00f6pen har snabbt konkurrerat ut de gamla matmarknaderna och kvartersbutikerna, som riskerar att snart helt f\u00f6rsvinna. Pedro Cervantes, som arbetar f\u00f6r handelsorganisationen Agromercados, vars medlemmar bland annat \u00e4r sm\u00e5 kaffeodlare, menar att landets sm\u00e5b\u00f6nder har sv\u00e5rt att h\u00e4vda sig gentemot de stora kedjorna. De flesta butikskedjorna betalar inte sina leverant\u00f6rer f\u00f6rr\u00e4n tre m\u00e5nader efter leveransen, vilket sl\u00e5r h\u00e5rt mot de fattiga sm\u00e5b\u00f6nderna, s\u00e4ger Cervantes. Eftersom leverant\u00f6rerna inte kan v\u00e4nta p\u00e5 att f\u00e5 betalt f\u00f6r sina produkter s\u00e5 v\u00e4ljer de ist\u00e4llet att s\u00e4lja varorna till mellanh\u00e4nder, som ger s\u00e4mre betalt. Amerikanska Wal-Mart och de lokala livsmedelskedjorna Soriana och Comercial Mexicana \u00e4ger sammanlagt 1 800 snabbk\u00f6p i landet. Leverant\u00f6rerna till dessa butikskedjor lever p\u00e5 landsbygden, och det \u00e4r p\u00e5 landsorten som fattigdomen \u00e4r som v\u00e4rst.<\/p>\n
Den snabba tillv\u00e4xten av antalet snabbk\u00f6p \u00e4r ett fenomen som p\u00e5g\u00e5r i hela Latinamerika, sl\u00e5r jordbruksforskningsprojektet IAASTD fast i en ny rapport. \u00d6ver 400 internationella forskare har medverkat i rapporten.<\/p>\n
Livsmedelskedjorna st\u00e5r numera f\u00f6r upp emot 60 procent av all livsmedelsf\u00f6rs\u00e4ljning i regionen, vilket beskrivs som en extremt snabb \u00f6kning med tanke p\u00e5 att de f\u00f6r tio \u00e5r sedan endast stod f\u00f6r n\u00e5gonstans mellan 10 och 20 procent av f\u00f6rs\u00e4ljningen.<\/p>\n
Enligt IAASTD:s rapport s\u00e5 har butikskedjornas snabba int\u00e5g p\u00e5 marknaden f\u00f6ljts av en \u00f6kande marginal mellan vad producenterna f\u00e5r betalt och vad konsumenterna f\u00e5r betala i kassan.<\/p>\n
M\u00e5nga b\u00f6nder v\u00e4ljer att s\u00e4lja sina produkter till mellanh\u00e4nder som v\u00e4ljer att lagra varorna i utkanten av Mexico City. Det \u00e4r till n\u00e5got av de \u00f6ver 1 800 livsmedelslagren som snabbk\u00f6pens lastbilar varje dag \u00e5ker f\u00f6r att h\u00e4mta nya varor. F\u00f6r en liten producent \u00e4r det om\u00f6jligt att leva upp till de krav som kedjorna st\u00e4ller \u2013 som att leverera stora volymer, f\u00e4rdigf\u00f6rpackade produkter, samt v\u00e4nta med faktureringen. Det s\u00e4ger Rita Schwentesius, livsmedelsexpert vid Autonoma universitetet i Chapingo. IAASTD skriver i sin rapport att ett argument som skulle kunna tala f\u00f6r butikskedjorna \u00e4r om de genom sin storskalighet skulle tj\u00e4na konsumenternas intressen i form av b\u00e4ttre varor och priser. Men enligt rapporten s\u00e5 har de stora kedjornas dominerande st\u00e4llning ist\u00e4llet lett till en minskad konkurrens.<\/p>\n
* Tierram\u00e9rica \u00e4r en specialiserad nyhetstj\u00e4nst (www.tierramerica.net) som produceras av IPS med st\u00f6d fr\u00e5n FN:s utvecklingsprogram UNDP och FN:s milj\u00f6organ UNEP.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Mexico City, 080506 (IPS) – En mexikansk kaffeodlare f\u00e5r ungef\u00e4r tre dollar per kilo f\u00f6r sina kaffeb\u00f6nor, medan en konsument i Mexico City f\u00e5r betala n\u00e4rmare elva dollar f\u00f6r ett kilo kaffe. Den stora vinstmarginalen beror fr\u00e4mst p\u00e5 att ett… Continue Reading