Bryssel, 080423 (IPS) – R\u00f6relsen f\u00f6r r\u00e4ttvis handel har g\u00e5tt fr\u00e5n 1950-talets kaffef\u00f6rs\u00e4ljning vid v\u00e4nsterm\u00f6ten till att ha egna avdelningar f\u00f6r sina produkter p\u00e5 Europas stora varuhus. De senaste fem \u00e5ren har utvecklingen g\u00e5tt spikrakt upp\u00e5t, och f\u00f6rra \u00e5ret s\u00e5ldes fair trade-produkter till ett v\u00e4rde av \u00f6ver tv\u00e5 miljarder euro.<\/p>\n
<\/p>\n
Men utvecklingen har inte varit problemfri. \u00c5r 2005 lanserade livsmedelsj\u00e4tten Nestl\u00e9 ett kaffe under namnet Partners, som bar den v\u00e4lk\u00e4nda logotypen f\u00f6r r\u00e4ttvisem\u00e4rkta produkter. En h\u00e4ndelse som kom att kritiserats h\u00e5rt av en del aktivister.<\/p>\n
Det schweiziska multinationella f\u00f6retaget \u00e4r ett av v\u00e4rldens mest bojkottade f\u00f6retag, och har sedan l\u00e4nge anklagats f\u00f6r att lansera mj\u00f6lkers\u00e4ttning i fattiga l\u00e4nder p\u00e5 ett s\u00e4tt som ansetts bidra till att mammor slutat amma sina barn. WHO har ber\u00e4knat att 1,5 miljoner sp\u00e4dbarn avlider varje \u00e5r efter att ha f\u00e5tt mj\u00f6lkers\u00e4ttningsprodukter som blandats med smutsigt vatten.<\/p>\n
Nestl\u00e9s styrelseordf\u00f6rande Peter Brabeck-Letmath\u00e9 har kallat de aktivister som k\u00e4mpar f\u00f6r att tillg\u00e5ngen till rent vatten ska bli en grundl\u00e4ggande r\u00e4ttighet f\u00f6r “extremister”.<\/p>\n
Fairtrade Labelling Organisations International, FLO, som samlar de grupper som ansvarar f\u00f6r att r\u00e4ttvisem\u00e4rka produkter, erk\u00e4nner att man l\u00e4rt sig en del av historien med Nestl\u00e9. FLO:s talesperson Gelkha Buitrago s\u00e4ger till IPS att det var en kontroversiell h\u00e4ndelse, men f\u00f6rsvarar samtidigt att \u00e4ven f\u00f6retag som blivit h\u00e5rt kritiserade ska kunna f\u00e5 vissa av sina produkter r\u00e4ttvisem\u00e4rkta.<\/p>\n
FLO bed\u00f6mer att fler \u00e4n 1,4 miljoner sm\u00e5producenter i fattiga l\u00e4nder har gynnats av den r\u00e4ttvisa handeln. Grundtanken bakom r\u00e4ttvisem\u00e4rkt \u00e4r att producenterna ska erbjudas ett stabilt minimipris f\u00f6r sina varor, att arbetsf\u00f6rh\u00e5llandena \u00e4r bra och att milj\u00f6n inte tar skada av produktionen.<\/p>\n
Bara under det senaste \u00e5ret s\u00e5 har produkterna f\u00e5tt ett allt st\u00f6rre genomslag i de breda butikerna, i synnerhet i Storbritannien. Den ledande varuhuskedjan Sainsburys har exempelvis beslutat att alla bananer ska vara r\u00e4ttvisem\u00e4rkta, medan dess konkurrent Co-Op tagit samma beslut r\u00f6rande f\u00f6rs\u00e4ljningen av kaffe och te.<\/p>\n
B\u00e5de framg\u00e5ngar och utmaningar f\u00f6r r\u00f6relsen f\u00f6r r\u00e4ttvis handel debatterades nyligen vid en konferens i Bryssel, som organiserats av EU-organet CTA, som arbetar f\u00f6r en \u00f6kad handel med afrikanska l\u00e4nder.<\/p>\n
Ett av problemen som togs upp \u00e4r att allt fler f\u00f6retag anv\u00e4nder sig av andra m\u00e4rkningar \u00e4n de officiella f\u00f6r att f\u00e5 kunderna att tro att de bedriver en socialt och milj\u00f6m\u00e4ssigt bra verksamhet. Anja Osterhaus, vid Fair Trade Advocacy Office i Bryssel, p\u00e5pekade att r\u00f6relsen f\u00f6r r\u00e4ttvis handel arbetar aktivt f\u00f6r att skapa en hyggligare internationell handel.<\/p>\n
– Vi bedriver kampanjer mot de multinationella f\u00f6retagens metoder, men vi arbetar ocks\u00e5 konstruktivt med de f\u00f6retag som vill f\u00f6r\u00e4ndra sig, sa hon. Stephanie Barrientos fr\u00e5n universitetet i Manchester sa att vissa av de stora livsmedelskedjorna tycks vara genuint intresserade av att arbeta f\u00f6r en r\u00e4ttvis handel, medan andra bara f\u00f6ljer de r\u00e5dande trenderna. Mamadou Outtara fr\u00e5n Bomullstillverkarnas f\u00f6rbund i Mali menar att det kr\u00e4vs fler \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att se till att f\u00f6rs\u00e4ljningen av r\u00e4ttvisem\u00e4rkta produkter ocks\u00e5 kommer de fattiga till del.<\/p>\n
– Om man tittar p\u00e5 vad konsumenterna betalar och hur mycket som g\u00e5r till producenten s\u00e5 finns det utrymme f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttringar.<\/p>\n
Outtara p\u00e5pekade samtidigt att handeln med r\u00e4ttvisem\u00e4rkt bomull bidragit till att skapa arbetstillf\u00e4llen f\u00f6r i synnerhet kvinnor. I Mali \u00e4r 40 procent av producenterna av r\u00e4ttvisem\u00e4rkt bomull kvinnor. Den samlade produktionen av r\u00e4ttvisem\u00e4rkt bomull i Mali, Burkina Faso, Senegal och Kamerun steg fr\u00e5n 1 300 ton \u00e5r 2005, till hela 8 000 ton f\u00f6rra \u00e5ret. Sammanlagt \u00e4r 23 000 arbetare delaktiga i produktionen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Bryssel, 080423 (IPS) – R\u00f6relsen f\u00f6r r\u00e4ttvis handel har g\u00e5tt fr\u00e5n 1950-talets kaffef\u00f6rs\u00e4ljning vid v\u00e4nsterm\u00f6ten till att ha egna avdelningar f\u00f6r sina produkter p\u00e5 Europas stora varuhus. De senaste fem \u00e5ren har utvecklingen g\u00e5tt spikrakt upp\u00e5t, och f\u00f6rra \u00e5ret s\u00e5ldes… Continue Reading