{"id":5584,"date":"2008-03-25T13:40:01","date_gmt":"2008-03-25T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2008\/03\/25\/klimatet-glaciarerna-fortsatter-smalta\/"},"modified":"2008-03-25T13:40:01","modified_gmt":"2008-03-25T13:40:01","slug":"klimatet-glaciarerna-fortsatter-smalta","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2008\/03\/25\/klimatet-glaciarerna-fortsatter-smalta\/","title":{"rendered":"Klimatet: Glaci\u00e4rerna forts\u00e4tter sm\u00e4lta"},"content":{"rendered":"<p>Brooklin, Kanada, 080325 (IPS) &#8211; V\u00e4rldens glaci\u00e4rer forts\u00e4tter att sm\u00e4lta snabbt. Den genomsnittliga uttunningen och sm\u00e4ltningen har mer \u00e4n f\u00f6rdubblats mellan \u00e5r 2004 och 2006, enligt en ny rapport fr\u00e5n  World Glacier Monitoring Service vid Z\u00fcrichs universitet. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>&#8211; De senaste siffrorna \u00e4r en del av vad som verkar vara en accelererade trend som inte tycks ha n\u00e5got slut, s\u00e4ger Wilfried Haeberli, som \u00e4r chef f\u00f6r centret.  Den snabba sm\u00e4ltningen av glaci\u00e4rerna kommer att p\u00e5verka miljoner &#8211; om inte miljarder &#8211; m\u00e4nniskor, s\u00e4ger Achim Steiner, chef f\u00f6r FN:s milj\u00f6program Unep.<\/p>\n<p> Glaci\u00e4rernas is blir till vatten i floder som m\u00e4nniskor \u00e4r helt beroende av. I Indien \u00e4r 360 miljoner m\u00e4nniskor beroende av enbart vattnet i Ganges och 388 miljoner kineser lever av vattnet i Yangtze-floden. Minskat eller oregelbundet fl\u00f6de i floderna kommer ocks\u00e5 att g\u00f6ra det sv\u00e5rt att odla l\u00e4ngs vattendragen. Dessutom bidrar snabbt sm\u00e4ltande glaci\u00e4rer till \u00f6versv\u00e4mningar och stigande havsniv\u00e5er.<\/p>\n<p> F\u00f6rlusten av is var s\u00e4rskilt stor under 2006, n\u00e4stan tre g\u00e5nger s\u00e5 stor som 2005, enligt World Glacier Monitoring Service. Sedan 1980 har v\u00e4rldens glaci\u00e4rer f\u00f6rlorat 11,5 meter i istjocklek och f\u00f6rlusten m\u00e4rks tydligt i flera delar av v\u00e4rlden.<\/p>\n<p> En del av de mer dramatiska minskningarna har skett i Europa. Den norska glaci\u00e4ren Breidalblikkbrea krympte med n\u00e4stan 3,1 meter bara under 2006. F\u00e4rska unders\u00f6kningar tyder ocks\u00e5 p\u00e5 att glaci\u00e4rerna i Sydamerika, fr\u00e5n Colombia till Chile och Argentina, krymper drastiskt.<\/p>\n<p> Massiva f\u00f6rluster av ist\u00e4cket \u00f6ver Gr\u00f6nland f\u00e5r samtidigt havsniv\u00e5n att stiga. Richard Alley, glaciolog vid Penn State University i USA, s\u00e4ger att om den snabba sm\u00e4ltningen av inlandsisen p\u00e5 Gr\u00f6nland forts\u00e4tter kan havet komma att stiga med upp till sju meter, vilket skulle f\u00e5 katastrofala konsekvenser.<\/p>\n<p> Trots alarmerande fakta lyckades inte v\u00e4rldens 20 st\u00f6rsta utsl\u00e4ppare av v\u00e4xthusgaser komma \u00f6verens om minskningar vid ett m\u00f6te som nyligen h\u00f6lls i Japan. De s\u00e5 kallade G20-l\u00e4nderna, som omfattar v\u00e4rldens ledande i-l\u00e4nder och stora u-l\u00e4nder som Kina, Indien, Brasilien och Indonesien, st\u00e5r tillsammans f\u00f6r omkring 80 procent av v\u00e4rldens totala utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser.<\/p>\n<p> Bara 18 m\u00e5nader \u00e5terst\u00e5r till FN:s stora klimatm\u00f6te i K\u00f6penhamn 2009, d\u00e5 v\u00e4rldens alla regeringar ska komma \u00f6verens om ett nytt avtal f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen. De flesta forskare anser att detta avtal m\u00e5ste leda till minskade utsl\u00e4pp p\u00e5 mellan 25 och 40 procent f\u00f6re \u00e5r 2020 f\u00f6r att vi ska kunna undvika katastrofala f\u00f6ljdverkningar av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Brooklin, Kanada, 080325 (IPS) &#8211; V\u00e4rldens glaci\u00e4rer forts\u00e4tter att sm\u00e4lta snabbt. Den genomsnittliga uttunningen och sm\u00e4ltningen har mer \u00e4n f\u00f6rdubblats mellan \u00e5r 2004 och 2006, enligt en ny rapport fr\u00e5n World Glacier Monitoring Service vid Z\u00fcrichs universitet.<\/p>\n","protected":false},"author":166,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,11],"tags":[],"class_list":["post-5584","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5584","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/166"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5584"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5584\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5584"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5584"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5584"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}